Korruptionen inom FIFA slår mot latinamerikanska dignitärer

Alfredo Hawit och Rafael Callejas, två korrumperade honduraner. Den ene ordförande för samordningen för fotbollsförbunden i USA, Canada, Mexiko, Centralamerika och Karibien medan Calleja var president i Honduras åren 1990-1994. Nu är de utlämnade till USA. Men med vilken rätt då?

Korruptionen inom FIFA slår mot latinamerikanska dignitärer

Av Dick Emanuelsson

TEGUCIGALPA / 2015-12-28 / Fem latinamerikanska före detta eller aktuella viceordföranden inom den latinamerikanska sektionen av FIFA pekas ut som direkt inblandade i den senaste skandalen av korruption inom FIFA. Flera har utlämnats till USA.

I maj 2015 utpekades nio FIFA-funktionärer och fem företagsledare som hade deltagit Fotbolls-VM 2014. Den 3 december 2015 var det dags igen. USA:s justitiedepartement anklagade ytterligare 16 latinamerikanska FIFA-funktionärer som korrumperade. USA:s riksåklagare Loretta Lynch beskrev ett komplicerat nätverk som omfattas av flera massmedier i idrottsvärlden som betalade ut miljoner dollar i mutor till FIFA-funktionärerna.

De latinamerikanska FIFA-ledare som anklagas kommer från Conmebol, den sydamerikanska fotbollskonfederationen. Sju av dem är från Centralamerika och nio från Sydamerika. De sportmedier och marknadsföretag som är inblandade har sina huvudkontor i Brasilien, Argentina och USA. De betalade rikliga mutor i utbyte mot sändningsrättigheter för matcher i Latinamerika. USA-banker användes och därifrån girerades pengarna till bankkonton i Centralamerika. Panama var ett av dessa mest förekommande länder.

Putin rasar

Men det finns även politisk sida som medierna inte har tagit upp. Den handlar om att USA sedan länge har känt till denna korruption men inte gjort något förrän beslutet om att Fotboll-OS 2018 gick till Ryssland.

– Kan vi utgå ifrån att några funktionärer verkligen bröt mot några lagar och normer? Jag vet inte, men USA har inte något som helst med det att göra. Dessa funktionärer är inte USA-medborgare. Och om något hände så var det inte på USA-territorium. Det är ett nytt försök att utsträcka sitt juridiska område till andra länder, dundrade Putin i slutet av maj, 2015, ord som han upprepade i december på en presskonferens med rysk och utländsk press.

I Centralamerika, där denne reporter är bosatt, handlar det om sju höga potentater. I Guatemala står Rafael Salguero i blickpunkten. Han var tidigare ledamot av FIFA:s Exekutivkommitté. Salguero anklagas för att tillsammans med panamanen Ariel Alvarado och honduranen Alfredo Hawit ha tagit emot 450,000 dollar av Full Play Group S.A., ett argentinsk marketingföretag. I september sammanstrålade Salguero med Alvarado och Hawit och sa: ”Vi tre sitter med skiten upp till halsen”! en antydan till utredningen i USA.

”Frugans konto”

Alfredo Hawit var ordförande 2011-2012 för Concacaf. Den är en sammanslutning av fotbollsförbunden i USA, Canada, Centralamerika och Karibien. Han återtog posten i maj 2015 sedan hans efterträdare greps i samband med skandalen i maj, 2015. Men den 3 december var det Hawits tur. Då greps han i Schweiz efter att USA offentliggjorde anklagelserna mot honom och Rafael Callejas, Honduras´ president 1990-1994. Enligt USA ska de bägge ha accepterat mutor på 600.000 dollar av Media World.

Enligt anklagelsen ska många av mutorna ha förts över på bankkonton i Panama som kontrolleras av Hawits fru. Dessa pengar girerades vidare till honduranska bankkonton.

Honduras´ president

Rafael Callejas tillhörde FIFA:s marketingkommitté och var 2012 ordförande för Honduras´ fotbollsförbund. Han är allmänt betraktad i Honduras som ”Korruptionen förkroppsligad” och när han landade på Miamis flygplats 2010 fick han beskedet att hans 10-åriga visum var indraget utan förklaring.

Callejas påstås ha tagit emot 1,5 miljoner dollar i mutor. Han tillhör ledningen för det honduranska Nationalistpartiet (höger) som regerar sedan militärkuppen 2009. I stället för att frysa alla hans tillgångar, som den gjorde med den liberale affärsmagnaten Jaime Rosentahl för tre månader sedan, lät regeringen Calleja tömma alla sina bankkonton under de två veckor han fick på sig innan han utlämnades. Dagen innan han flögs till USA uppgav bankmyndigheten att Calleja hade 2000 lempiras kvar på ett konto, lika med 700 kronor.

När det honduranska åklagarämbetets detektiver ville beslagta fotbollsförbundets datorer för att kontrollera bokföringen, uppgav Callejas kompanjoner att de hade ”tappat nyckeln till kontoret”. I vanliga fall frågar den honduranska polisen aldrig om nycklar, dörren slås in och sönder. Men i Callejas fall är dörren vid denna pressläggning fortfarande låst.

Maradonas anklagelser

I denna kontinentala härva av korruption framgår det att dessa höga funktionärers tal om moral och ärlighet i idrotts- och samhällslivet saknar all relevans. Det har den argentinska fotbollslegenden Diego Maradona alltid hävdat. Och få har ifrågasatt, som Putin gjorde i maj, varför USA:s lagar ska stå över de egna nationella grundlagarna där varje medborgare i Latinamerika, med få undantag, utlämnas och döms i USA.

Handlar det trots allt om en surdeg för att OS gick till Moskva 2018 mer än om ”juridisk renlärighet”?

¡FELIZ NAVIDAD Y PRÓSPERO AÑO NUEVO!

GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR! Hälsar Dick och Miriam från Ayotzinapa, Mexiko.

Vi fortsätter under 2016 att rapportera från Latinamerika. Inte med DN:s eller SVT&SR:s ögon utan i tjänst hos dem som sliter på arbetsplatser, bland bönderna på landet och i städernas fattigområden, dem ger vi en röst och tribun. 

Fotot: En muralmålning på den rurala lärarhögskolan i byn Ayotzinapa i delstaten Guerrero i Mexiko varifrån 43 studenter försvann efter att de kidnappats av polisen den 26 september 2014. De överlevande studenterna, tillsammans med föräldrar, har under hela 2015 fortsatt sin kamp för att få vetskap var de 43 finns, döda eller levande. På husfasaden står det; ”Vi sår den berättigade vreden”! I Majsens vagga, Mexiko.

I bakgrunden Lucio Cabañas, omgärdad av de 43 försvunna studenterna.

Cabañas studerade också på lärarhögskolan i Ayotzinapa och var en av de hängivna och naturliga studentledarna. I likhet med alla andra studenter kom han från fattiga förhållanden bland bönderna i delstaten Guerrero. Som lärare blev han också en älskad ledare som hatades av den rika oligarkin och den politiska eliten i Mexiko.

Efter att ha talat på ett massmöte 1967, massakrerades ett 20-tal bönder och lärare av den halvmilitära polisen. Cabañas drog upp i bergen och bildade en av Mexikos viktigaste gerillarörelser, el Partido de los Pobres, de Fattigas Parti och kämpade fram till 1974 då 10.000 armésoldater lyckades döda honom i ett bakhåll, precis som Emiliano Zapata, som tillsammans med Pancho Villa gick i spetsen för den Mexikanska Revolutionen i början av det 20:e seklet. För studenterna i Ayotzinapa är Lucio Cabaña ett exempel att följa.