600 000 nicaraguaner samlade till att fira Revolutionens 32-årsdag samt 50-årsdagen av Sandinistfronten FSLN:s grundande. Foto: Dick Emanuelsson |
Fyra val i Latinamerika
Storskräll för vänstern i
Nicaragua
TEGUCIGALPA / 2011-11-11 / På två veckor har det ägt rum
fyra val i Latinamerika. Resultatet bekräftar tesen om att där vänstern och de
progressiva krafterna intensifierar sin politiska identitet, vinner de också i
valurnorna.
ARGENTINA:
Som kandidat för ”Segerfronten” omvaldes Cristina
Fernández de Kirchner till en ny mandatperiod på fyra år. Hon fick nära 54
procent av rösterna när 28 miljoner röstberättigade argentinare lade sin röst. Avståndet
var nära 37 procent till tvåan från den Breda Progressiva Fronten. Cristina
Kirchner blev den första kvinnan i Latinamerika som omvaldes på presidentposten
och det i avsaknad av sin man, Nestor.
Vad är orsaken till den överväldigande segern,
frågar jag Ingrid Storgen, författare med förflutet i den argentinska vänstern?
Till skillnad mot de föregående regeringarna
prioriterade paret Kirchner åtgärder som i praktiken var baserade på social
rättvisa. De försvarade Argentinas position som icke allierad i världen och de
lyckades dessutom förbättra den krisdrabbade ekonomin.?–
Nestor Kirchner hade redan 2003 inlett en motsatt
politik till nyliberalismen. I denna gick han till offensiv genom att införa en
statlig reglering som syftade till att återindustrialisera Argentina. Målet var
att bromsa importen och införa en ekonomisk och social politik som fördelade
bördorna mer rättvist. År 2003 var statsskulden 130 procent av BNP. Idag uppgår
den till 50 procent. Fattigdomen och arbetslösheten reducerades starkt. I denna
relativt ”fasta” politik vann den politiska strömning som paret Kirchner
representerade inom Peroniströrelsen stort stöd vilket bekräftades den 23
oktober.
COLOMBIA:
I kommunal- och regionalvalen förlorade praktiskt
taget varenda kandidat som utmärktes för att vara anhängare av eller hade fått
stöd av den förre presidenten Alvaro Uribe. I huvudstaden Bogota, där
borgmästarposten, landets näst viktigaste post efter presidenten, hade
innehafts av vänsteralliansen Polo Democratico, vann Gustavo Petro. Han är före
detta gerillasoldat i M19 och ingick också i ”Polo” fram tills för ett år sedan
då han bröt sig ur.
Farc-gerillan hade inför valet uppmanat
befolkningen till valbojkott men uppgav i en kommuniké att man inte skulle
störa valet med undantag för de kandidater som är öppna anhängare av eller som
fått stöd av de paramilitära dödsskvadronerna. Soffliggandet var också det som
karaktäriserade valet i Colombia. På landsbygden, där gerillan har sitt fäste,
uppgick valbojkotten till 80 procent på många platser. I Bogota avstod närmare
53 procent från att rösta. I den näst största staden Cali 58 procent och i
Barranquilla 53 procent.
GUATEMALA:
I söndags genomfördes den andra valomgången i
presidentvalet. Det stod mellan företagsledaren och högerkandidaten Manuel
Baldizón, från partiet Líder och den pensionerade generalen och chefen för den
blodbesudlade militära underrättelsetjänsten under kriget på 1980-talet, Otto
Pérez Molina, från Partido Patriotica. Guatemala har från och med januari nästa
år en militär som president som lovar vad han tillämpade under inbördeskriget;
hårda tag.
Den progressiva mexikanska dagstidningen La
Jornada rubricerades valet i söndags som ”Återvändandet av folkmördarna”. Ingen
av de två kandidaterna har ett verkligt konkret program för att bryta den
hjärtskriande fattigdomen och alla de sociala orättvisor som den nyliberala
modellen representerar.
”Otto Pérez Molina gjorde karriär inom armén genom
att samordna massakrer på civila i bondesamhällen där han mördade verkliga eller
presumtiva gerillasoldater. Det finns filmdokument som visar honom när han står
bredvid kropparna för hans offer och förklarar med en iskall kyla de
reglementera metoder som användes i ett det smutsiga kriget som utfördes av
militärregimerna som orsakade mer än 200?000 döda”, understryker La Jornada.
NICARAGUA:
I söndags gick även Nicaragua till president- och
parlamentsval. Valet blev en storskräll för den sittande vänsterregeringen
FSLN, den forna gerillarörelsen som befriade Nicaraguas folk från den USA-stödda
Somozadynastin den 19 juli 1979. Alla opinionsundersökningar gav den sittande
president Daniel Ortega en bekväm seger, vilket bekräftades i valresultatet.
President Daniel Ortega, som ställde upp till
återval, fick vid denna pressläggning nästan 63 procent av rösterna. I valet
till Nationalförsamlingen beräknas FSLN få uppskattningsvis 59 mandat, vilket
är tre mandat mer än kvalificerad majoritet, som är 56 av de 92 ledamöterna. Det
ger regeringen en bekväm position att styra det fattiga landet jämfört med den
gångna perioden, då oppositionen hade majoritet i Nationalförsamlingen och
gjorde allt för att obstruera regeringsarbetet. Detta har varit oerhört
framgångsrikt under mandatperioden.
Oppositionen å sin sida var i valet splittrad i
tre liberala strömningar och fick inte mer än 35 procent tillsammans. Det
socialdemokratiska partiet MRS gav sitt stöd till det liberala PLI-partiets
presidentkandidat, Fabio Gadea. Han är en rik företagare som 1982 skapade en
politisk front för de USA-stödda ”Kontras” som han styrde från Costa Rica. Gadea
fick drygt 30 procent.
PLI-MRS anklagades för att försökt sabotera valet
genom att byta ut inte mindre än 19?000 av sina valförrättare. Till deras
förvåning accepterade den Nationella Valtribunalen åtgärden som gjordes bara
tre dagar innan valets genomförande, varför det inte fanns någon förevändning
för att anse valet illegitimt.
Fabio Gadea sa på måndagseftermiddagen att han
inte accepterar valresultatet. Men valobservatörerna från EU och OAS hade inget
att invända mot valresultatet. De riktade kritik mot att ett antal
OAS-observatörer inte hade fått tillträde till ett antal vallokaler på
söndagsmorgonen, ”men detta löstes genom att vi ringde till valförrättarna”, sa
Roberto Rivas, Valtribunalens oberoende ordförande.
Observatörerna sa i en kommuniké att ”under den
tid som kommissionen (OAS) befann sig i vallokalerna kunde inga onormala
relevanta observationer konstateras”, sammanfattade OAS-kommissionen.
Olika USA- och EU-finansierade NGO-grupper i
Nicaragua, som har en kritisk hållning mot sandinistregeringen som de ofta
beskriver som ”diktatorisk”, gav oppositionen stöd i sina anklagelser om
valfusk, något som inga valobservatörer eller partier kunnat styrka.
DICK EMANUELSSON