María de Lourdes Santiago Negrón

Puerto Rico toma un paso hacía la descolonialización

Entrevista exclusiva con la senadora María de Lourdes Santiago Negrón

Por Dick Emanuelsson

TEGUCIGALPA / SAN JUAN / 2015-02-09 / La lucha de la descolonialización de Puerto Rico avanzó con la cumbre de Celac (la Comunidad de Estados Latinoamericanos y del Caribe) los días 28-29 de enero.

El presidente nicaragüense Daniel Ortega entregó el micrófono y la silla de Nicaragua en el organismo continental al luchador de independentismo boricua, Rubén Berríos, presidente del Partido Independista Puertorriqueño (PIP). Berríos será desde ahora un asesor especial en temas internacionales del gobierno nicaragüense.

El reportero de ANNCOL, Dick Emanuelsson habló con la senadora MARIA DE LOURDES SANTIAGO NEGRÓN, vicepresidente del PIP y vocera del partido, sobre la perspectiva de la lucha del pueblo puertorriqueño. Escucha la entrevista de 23 minutos:

https://app.box.com/s/6bi9cmwgmcmgqt40w6pyyb7uksek6i0w

San Juan, huvudstad i Puerto Rico där USA-flaggan bekräftar Imperiets överhöghet över den sista kolonin på den amerikanska kontinenten.

Puerto Rico på offensiv för självständighet från USA

Av Dick Emanuelsson 

Intervju i audio med Maria de Lourdes Santiago, senator och vice ordförande i PIP:

https://app.box.com/s/6bi9cmwgmcmgqt40w6pyyb7uksek6i0w

TEGUCIGALPA / SAN JUAN / 2015-02-09 / Kampen för en avkolonialisering av Puerto Rico intensifieras. Nicaraguas regering ger nu rörelsen för självständighet en plats som speciell regeringsrådgivare i internationella frågor.

När CELAC (Community of Latin American and Caribbean States) samlades i Costa Rica den 28-29 januari i år, överraskade Nicaraguas president Daniel Ortega med att under sitt tal överlämna ordet till Ruben Berrios. Han är ordförande för Partiet för Puertos Ricos Självständighet, PIP. Berrios tal var en uppgörelse mot USA:s kolonialvälde i Puerto Rico och en historik över hur folket har kämpat för oberoende sedan annekteringen av ön 1898. Puerto Rico är den amerikanska kontinentens sista koloni. Talet skakade om USA-administrationen men hälsades med jubel i Puerto Rico.

Ruben Berrios.

– För Puerto Ricos folk som arbetar för självständighet och för medlemmarna i vårt parti, utgjorde Berrios framträdande på Celacs möte i Costa Rica en enorm framgång. Det hälsades med jubel och stolthet.

FN:s avkolonialiseringskommission

Maria de Lourdes Santiago

Det säger Maria de Lourdes Santiago, senator och vice ordförande i PIP till Flamman. Hon beskriver den antikoloniala kampen sedan 1898 då både Puerto Rico och Kuba annekterades av USA i förevändningen att krossa det spanska kolonialväldet. Puerto Rico blev 1493 en spansk koloni under Columbus andra resa till Amerika.

– Solidariteten från Nicaragua och president Daniel Ortega markerar en ny startpunkt i vårt internationella arbete. Frågan om Puertos Ricos avkolonialisering har ställts i förgrunden. FN:s avkolonialiseringskommission har enhälligt förespråkat självständighet för Puerto Rico under det senaste decenniet. Och nu går även Celac in, understryker Lourdes.

Fängslades

Själv är både hon och Berrios exempel på hur medborgarrättskampen har först med framgång på den vackra karibiska ön. Lourdes Santiago dömdes till en månads fängelse, som hon avtjänade i Virginia efter att ha tagit sig i på militärt övningsområde på den lilla ön Vieques, som tillhör Puerto Rico. USA sköt bokstavligen sönder och samman en tredjedel av ön. Men efter år av protester tvingades Pentagon att dra sig tillbaka. Ruben Berrios dömdes sammanlagt till ett års fängelse.

Enligt Berrios utgjorde Celacmötet “början till slutet på USA:s kolonialvälde på Puerto Rico”. Den ogenomträngliga mur av tystnad som USA har byggt kring kolonialfrågan bröts i Costa Rica.

Ett amerikanskt krigsfartyg beskjuter ön Vieques som var ett militärt
övningsområde tills Puerto Ricos folk satte P.

Majoritet mot “association” med USA

USA har alltid styrt och manipulerat politiken, val och politikerna, säger Lourdes. Men trots att USA kontrollerar “apparaten” som reglerar administrationen på Puerto Rico, har självständighetsvindarna förstärks de senaste decennierna.

Vid folkomröstningen 1967 röstade 60,4 procent av de valberättigade för att behålla Puerto Rico som en associerad medlem till USA. Vid folkomröstningen 2012 hade den siffran sjunkit till 44,7 procent. En klar majoritet, drygt 54 procent, röstade mot att Puerto skulle behålla sin koloniala status.

– Det var första gången som det uppstod en klart uttalad vilja mot den aktuella statusen. Vad betyder det? Tidigare försvarades statusen av majoriteten av regeringsutövarna som hade valts. Men denna gång var de väljarna som uttryckligen sa nej.

Oscar Lopez Rivera, världens äldsta politiska fånge som 1981 dömdes till 55 års fängelse för att kämpat för självständighet för Puerto Rico enligt lagar från inbördeskriget i USA.

Ett bankrutt Puerto Rico

Lourdes Santiago beskriver en pseudodemokrati där federala organ som FBI eller USA:s rättssystem opererar respektive står över det puertorikanska samhället och kongressen. Men puertorikanerna får inte rösta på kandidater till president eller USA:s kongress eller i federala frågor.

– Puerto Rico är i praktiken bankrutt. Flera offentliga institutioner och bolag har förklarat sig i konkurs. Men USA:s tribunal som reglerar frågor om Puerto Rico och som har en total kontroll, upphävde detta beslut i fredags förra veckan. Puerto Rico har så lite makt att vi inte ens rätt att förklara oss i konkurs! säger hon med ironi i rösten.

Såväl Venezuelas, Ecuadors som Nicaraguas presidenter har förespråkat att Puerto Rico bör ta en plats i Celac. Dilemmat är bara vem eller vilket organ i Puerto Rico ska representera landet? Lourdes Santiago menar att det kan bara ett självständigt Puerto Rico göra och än är vägen dit lång.

– Det skulle vara ett fantastiskt ögonblick med ett Amerika utan kolonier! Vi är övertygade om att segern ska bli vår.

“Svenskt flyg flaggas ut”

Av Dick Emanuelsson

Flygbolaget Primeras beslut att säga upp sin kabinpersonal från och med 31 januari och ta in lettisk personal, bekräftar att svensk arbetsmarknad och “modell” är skjuten i sank. Personalen, som ”lettiska egenföretagare”, kommer att “skjutsas” från Riga till Stockholm för att undvika att undvika svenska kollektivavtal.

Det menar Unionens ombudsman Michael Collon och klubbordföranden på Primera, Thomas Ahlgren.

Saltsjöbadsavtalet skjutet i sank

 

– Det går inte att luta sig mot (Saltsjöbads)uppgörelsen från 1938 längre. När man har problem med en utländsk arbetsgivare får man som förtroendevald ofta höra att “kutymen på svensk arbetsmarknad är…” Men en utländsk arbetsgivare bryr sig bara om paragrafer, inte om “god sed på arbetsmarknaden”. Står det inte i lagen så bryr de sig inte, säger en förbittrad Ahlgren till Kollega.   

Utvilad som “egenföretagare”?

 

Till Flamman säger Collon, apropå att Primera sedan 2009 har försökt att få den anställda kabinpersonalen att bli “egenföretagare” och arbeta 60 timmar i veckan:

– Klart att det här är social dumping. Vem är det som bär ansvaret för att personalen är utvilad? Vad händer med regelverket om du är egen företagare och arbetar för en annan arbetsgivare? Vem är det som bär ansvaret för att du är utvilad? Måste man få en olycka innan man kan få bekräftat att det stämde, säger en luttrad Collon.

För Anna Wilson, generalsekreterare i arbetsgivarföreningen Svenskt Flyg är flygsäkerheten inte satt på obestånd. Hennes slutsats är att det är svenska fack som måste anpassa sig till de villkor bolagen sätter, vilket i klartext innebär, som i Primeras fall, lettiska löner och arbetstider.

Norska hamnarbetare tar strid för jobb och kollektivavtal

Oslo containerhamn, i turkisk ägo och vägrar följa norska kollektivavtal. Hur långt går Transports solidaritet?

Norska hamnarbetare tar strid för jobb och kollektivavtal

Av Dick Emanuelsson

I slutet av förra veckan i inledde det norska transportarbetareförbundet, NTF en bojkott av containerhamnen i Oslo. Anledningen till konflikten är att den nya ägaren, det turkiska företaget Yilport, vägrat teckna kollektivavtal, uppger Transportarbetaren.

Sedan den 1 februari ägs containerterminalen i Oslo hamn av Yilport som också är den största delägaren i Gävle containerterminal. Företaget vägrar teckna kollektivavtal med facket i Oslo. Dessutom, skriver TA, tänker Yilport använda sig av egen personal vilket gör att de norska hamnarbetarna mister sina jobb. Parallellen till hur flygbolaget Primera säger upp svensk kabinpersonal för att ta in lettisk personal i Sverige är slående. Därför uppmanar nu NTF till bojkott av hamnen. Fartygen får gå till andra hamnar i stället. NTF har vänt sig till svenska Transport om sympatiåtgärder. Det skulle i så fall beröra Göteborg, Helsingborg och Halmstad som trafikerar hamnen i Oslo.

– Vi räknar med att få stöd från både svenska Transportarbetarförbundet och Hamnarbetarförbundet (i Sverige). Men allt måste ju ske enligt de lagar och regler som finns i de olika länderna, säger Lars M Johnsen, vice ordförande Norsk Transportarbeiderforbund.

På Transport är man försiktiga i att utlova stöd:

– Vi räknar med att kunna fatta beslut på tisdag. Konflikter är vår främsta styrka, säger han, och den måste man vara rädd om. Den leker man inte med. Innan vi eventuellt kan gå in med sympatiåtgärder vill vi ha garantier för att de först har gjort vad de kan på hemmaplan för att hjälpa transportarbetarna.

Vårdförbundet vill höja kvinnolöner

 

En sjuksköterska ska i snitt ha 10 000 kronor mer i månaden. Det anser Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro som vill höja lönenivåerna i kvinnodominerade vårdyrken, uppger Kommunalarbetaren.

Enligt siffror från Stockholms läns landsting, SLL, ökade sjuksköterskornas löner med i snitt 3,7 procent per år under åren 2012-2014. I klartext betyder det i snitt en procent mer än de centrala avtalen som LO och TCO slöt.

– Sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor har dock tre till sex års universitetsstudier bakom sig och ett betydligt större ansvar än vad undersköterskor har, bland annat när det handlar om patientsäkerhet. Vi tycker att sjuksköterskor bör tjäna 10 000 kronor mer i månaden. Undersköterskor bör naturligtvis också värderas högre än idag.

I fjol tjänade en sjuksköterska på ett akutsjukhus i Stockholm, enligt SLL, i snitt 30 323 kronor i månaden, en undersköterska 23 982 kronor. Det är skillnad på drygt 6 300 kronor. Vårdförbundet har dock andra siffror och uppger att en sjuksköterska i snitt tjänar 27 718 kronor i månaden. I det fallet blir skillnaden drygt 3 700 kronor.