KUBA: Striderna som kulminerade i Imperiets första militära förlust i Amerika

Fidel hoppar ner från en T34 stridsvagn
vid Playa Girón

Striderna som kulminerade i Imperiets första militära förlust i Amerika

TEGUCIGALPA / 2011-04-18 / För 50 år sedan, den 19 april 1961, led USA sitt första militära nederlag på den amerikanska kontinenten. Den revolution som den 1 januari 1959 hade besegrat USA:s diktator i Havanna, Fulgencio Batista, gick ett steg längre och utropade dess socialistiska karaktär.

Förnedringen kunde inte ha varit större. Nära 1200 legoknektar som hade samlats, tränats och finansierats led ett förödande och totalt nederlag och tvingades att kapitulera inför folkmilisen eller Kubas eget hemvärn efter tre dagars strider.

Hemvärnet hade konfronterats med den USA-stödda invasionsstyrkan och larmade Havanna där den unge Fidel Castro väcktes klockan 3 på morgonen den 15 april. Castro beordrade omedelbart full mobilisering och begav sig själv till Bahia de Cochinos, eller på svenska Grisbukten.

Brohuvud och USA-invasion

Bombflyg modell B-26 bombade och försökte, som i moderna dagar, slå ut Kubas flygvapen samtidigt som fallskärmsjägare landsattes. Deras uppgift var att upprätta och hålla ett brohuvud i 72 timmar för den invasionsstyrka som hade lagt ut från bland annat hamnstaden Puerto Cabezas, på Nicaraguas atlantkust där den USA-vänlige diktatorn Anastasio Somoza styrde. Därefter skulle legoknektarna begära militär hjälp. Under tiden försökte USA:s FN-ambassadör förgäves få organisationens stöd för en invasion.

Civila offer för USA:s bombflyg på Kuba.

Den CIA-ledda invasionen var en kulmen på ett nära ett år långt terrorkrig som beräknades ha kostat tre tusen kubaners liv. CIA-terrorismen inleddes efter att den revolutionära regeringen i Havanna i maj 1959 hade beslutat om den första jordreformen. Den tog över sockerbruk och stora landegendomar som till stor del kontrollerades av rika USA-medborgare eller kubanska landägare. Dessa tillbringade sin tid mer i Miami än på Kuba medan hundratusentals jordlösa bönder levde i djupaste misär.

Revolutionens socialistiska karaktär

Samtidigt som USA:s flygvapen bombade Kuba talade Fidel på ett massmöte i Havanna. De första offren för bombningarna begravdes och Fidel utropade Revolutionens socialistiska karaktär.

– Kamrater arbetare och bönder: Detta är de enklas socialistiska och demokratiska revolution, med de enkla och för de enkla. (...) De kan inte förlåta oss att vi har gjort en socialistisk revolution mitt för näsan på dem. Dessa smärtsamma händelser kommer att lära oss mer än något annat vad imperialismen är för något.

Kubanska hemvärnsmän vid Playa Giron.

Den 19 april, då invasionsstyrkan hade krossats, underströk den kubanske revolutionsledaren att den amerikanska imperialismen hade lidit sitt första militära nederlag på amerikansk jord. Kuba var det sista land som krossade den spanska kolonialismen i Amerika men det första som tog steget över till socialismen. Eller som i dag den argentinske författaren Atilio A. Boron skriver i en resumé av invasionen av Playa Giron:

”Latinamerika som hade hållit andan inför den klassiska men nu verkliga striden mellan ´David mot Goliat´, mottog med enorm glädje nyheten om att Imperiets styrkor hade besegrats. Våra folk övertygades om att socialismen inte var en illusion utan ett reellt alternativ”.

Nära 1200 legoknektar tillfångatogs.

Fem av dessa var ansvariga för tortyr och

mord på 50-talet dömdes till döden, 9 personer

fick 30 års fängelse medan övriga 1.175

utväxlades dagen före jul 1962 mot barnmat

och läkemedel värda 53 miljoner dollar. 

CIA-terroristen frikändes

Som vi vet tog USA inte lärdom av sitt nederlag i Grisbukten. I stället intensifierades attackerna och en blockad av den karibiska ön inleddes som varje år har fördömts av FN:s Generalförsamling. Kuba har utsatts för svinpest, denguefebrar, all slags biologisk som bakteriologisk krigföring, den krigföringen som USA har använt sig som förevändning för att invadera länder som Irak och Afghanistan.

Bara en vecka innan kubanerna gick ut på gatorna i lördags i hundratusentals för att fira segern för 50 år sedan i Grisbukten, frikändes från alla anklagelsepunkter USA:s kanske mest ökände och mest avskydde internationelle terrorist någon, Luis Posada Carriles.

Bush: ”Posada, igår kväll talade jag på

telefon med Gud angående ditt fall och

jag bad att han skulle ge mig ett råd”.

Posada: ”Vad svarade han”?

Bush: ”Han la på luren”!

Denne 82-årige terrorist opererade under CIA:s beskydd under ett halvsekel, ansvarig för dussintals offer som torterades ihjäl i Venezuela eller Centralamerika. Eller utplaceringen av en bomb som sprängde ett kubanskt civilplan i luften med 73 människor ombord i oktober 1976. USA-myndigheterna vägrar utvisa honom till Venezuela där han anklagas för dussintals mord. I dag går han som en fri man på Miamis gator.

Dick Emanuelsson

CIA-agent arresterad i Venezuela och utlämnad till Kuba

TEGUCIGALPA / 2010-07-11 / Den serie av bombattentat som CIA-terroristen organiserade i Havanna 1997 skulle få sin venezuelanska upprepning inför parlamentsvalen i september. Men Francisco “El Panzón” Chávez Abarca avslöjades och greps i Caracas den 2 juli. Nyheten har tagits emot med en iskall tystnad av privata medier i Venezuela och USA.

Salvadoranen Chávez Abarca utpekas som Luis Posada Carriles högra hand. Posada är CIA-terroristen som organiserade bombattentatet mot det kubanska passagerarplanet som sprängdes i luften utanför den karibiska ön Barbados i oktober 1976. Sjuttiotre människor, bland annat Kubas fäktarlandslag som hade tävlat i Caracas, dödades.

1997, då Kuba skakades av en serie bombattentat, organiserade av CIA och kubansk-amerikanska maffian FNCA i Miami, hade “El Panzón” Chávez Abarca anlänt med en annan landsman, legoknekten Ernesto Cruz León. Denne hade uppgiften att placera ut bomberna i Havannas turisthotell där den 27-årige italienske turisten Fabio DiCelmo befann sig och dödades.

Bombserien ägde rum samtidigt som Kuba kämpade för sin ekonomiska och politiska överlevnad under den så kallade ”Specialperioden”. Socialistblocket hade rasat ihop, 85 procent av Kubas utrikeshandel skedde med Sovjetunionen som hade kraschat 1991. Men Kuba stod ut och började successivt övervinna den svåraste ekonomiska krisen i revolutionens historia. Detta uppfattades i Miami och terroristattackerna intensifierades mot den ekonomiska pulsådern; turismen som hade övertagit sockrets ekonomiska betydelse för ön i Jointventureföretag med spanska och italienska turistföretag.

Posada Carriles och Chavez Abarca var inte bara ansvarig för bombserien. Han hade också uppdraget att rekrytera och träna andra legoknektar som skulle skickas till Kuba.

Venezuelas president Hugo Chavez uppgav att terroristen hade gripits när han med falskt pass anlände till den internationella flygplatsen utanför Caracas. I videoinspelade förhör med “El Panzón” uppger denne att han fått uppdraget att utså terror på gator och torg efter att valresultatet publicerats i september, ett resultat som alla spår ska bli ytterligare ett valnederlag för den USA-vänliga högeroppositionen.

– Posada Carriles måste vara rejält nervös nu efter att vi har gripit en av hans egna, sa president Chavez som misstänker att CIA-agenten anlände till Venezuela också med ordern att mörda presidenten.

Chavez Abarca satt fängslad två år i El Salvador för vanliga brott. Han utpekas också som ledare för ett syndikat av gangsters och det är i denna trasproletära miljö som många av CIA:s och den kubanska kontrarevolutionens utländska agenter rekryteras, skriver den kanadensiske reportern Jean-Guy Allard i en betraktelse av Chavez Abarca.

Denne utlämnades till Kuba i förra veckan och ska ställas inför rätta för sina brott. I Italien har Giustino Di Celmo, far till Fabio, kämpat i 13 år för att hans sons mördare ska ställas inför rätta. Giustino Di Celmo har starkt kritiserat USA för sin dubbelmoral; medan den krigförande regimen i Vita huset skriver årsrapporter och anklagar regeringar i världen för brott mot mänskliga rättigheter så håller den en stab av terrorister som utför mord och statskupper i världen. Posada Carriles och ”El Panzon” Chavez Abarca är illustrativa exempel.

Dick Emanuelsson