”Mycket av det som vi gör i dag utförde CIA i hemliga uppdrag för 25 år sedan”
CENTRALAMERIKA / 060328 / En ansenlig människorättsorganisation i Peru som anklagade vänsterns kandidat i Peru för brott mot de mänskliga rättigheterna under hans tid som arméofficer, visar sig nu vara finansierat av USA. Över hela Latinamerika går den kristdemokratiska internationalen till offensiv och stöder alla högerkandidater i valen för att stoppa den ”Chavistiska smittan”.
* * *
Det luktar något unket skrev USA-journalisten Jeremy Bigwood den 28 mars när han granskade den pågående presidentvalskampanjen i Peru. Presidentkandidaten Ollanta Humala anklagades av CNN, börsanalytiker och politiska ledare för att ha orsakat ett börsras under ett antal dagar i Lima. Orsaken till den häftiga reaktionen att denne antiliberal i början av året tagit ledningen i opinionsundersökningarna inför presidentvalet den 9 april.
Valet hade fram till ”överraskningen” Humala betraktats som en promenadseger för högerns kandidat Lourdes Flores. Hon är ordförande för ODCA, den kristdemokratiska internationalens kontinentala avdelning i Latinamerika och Karibien.
Folkomröstningen om Chavez
Flores och ODCA engagerade sig intensivt i augusti 2004 då en folkomröstning om president Hugo Chavez´ mandat skulle ges förnyat förtroende eller om han skulle avsättas och nyval utlysas. På plats i Caracas fanns inte bara Lourdes Flores utan också en liten grupp av kubanska kristdemokrater, fast med kontoret i Miami i stället för i Havanna. Resultatet i folkomröstningen blev en chock för denna höger; Chavez ökade med två miljoner röster jämfört med valet 2000 och fick sammanlagt 60 procent av rösterna. Kubanerna grät och protesterade och var de första, enligt dem själva, som anklagade Chavez för valfusk (se www.pdc-cuba.org).
Från den dagen insåg den latinamerikanska högerns samordningsorganisation att Chavez måste stoppas med alla medel. Visserligen hade de redan 2002 stött militär- och statskuppen mot Chavez samt den efterföljande lockouten under två månader samma år, men det var efter folkomröstningen som den ODCA insåg att Chavez var något mer än en ”typisk nationalistisk populist”.
Valen i Ecuador (Lucio Gutierrez 2002), Brasilien (Lula 2002), Argentina (Kirchner 2003), Tabaré Vazquez 2004 i Uruguay och Evo Morales i december 2005 i Bolivia, förstärkte denna slutsats. Störtandet av presidenterna Gutierrez i Ecuador och Sanchez de Lozada och Carlos Mesa i Bolivia sågs av högern och Vita huset som en bekräftelse på att den ”Chavistiska smittan” inte bara kan manipulera väljarna att rösta på de Chaveztrogna kandidaterna utan även störta dem om de förråder folket.
Anklagelserna mot Humala
Och när då Ollanta Humala, denne överstelöjtnant med mestisiskt blod i ådrorna, som hade rest sig med sitt regemente i staden Tacna i södra Peru 2001 mot den valfuskande president Alberto Fujimori, tog ledningen inför presidentvalet från ingenstans, orsakade det ett närmast nervöst sammanbrott hos den politiska och ekonomiska eliten i Lima. Något måste göras för att stoppa ”Chavez´ lokale representant”, menade de som vill försvara det bestående systemet i Peru.
Om Humala var officer under Fujimoriregimen och det dessutom i regioner där Sendero- och MRTA-gerillan hade inflytande och där militären anklagats för att ha genomfört sitt klassiska ”smutsiga krig” mot civilbefolkningen”, då måste Humala ha varit inblandad i detta smutsiga hantverk.
Så presenterades och anklagades Humala den 15 februari. Det en relativt ansenlig människorättsorganisation, CNDH, Coordinadora Nacional para las Derechos Humanos, Nationella samordningsorganisationen för mänskliga rättigheter som hävdar detta. CNDH kan liknas vid svenska ”Frivillighetsorganisationernas Fond för mänskliga rättigheter”, en slags paraplyorganisation av en rad olika peruanska organisationer som arbetar med det så kallade ”civila samhället”.
Anklagelserna tog skruv. Humala sjönk den kommande månaden kraftigt i opinionsundersökningarna medan Lourdes Flores, och till och med den skamfilade socialdemokraten Alan Garcia, seglade förbi Humala som sjönk till en tredjeplats.
USA-reporter gräver
Humalas förflutna började synas i sömmarna men några direkta bevis kunde inte läggas fram mot honom. I dag leder Humala igen i opinionsundersökningarna.
Men ingen i massmedia tog sig egentligen tid för att syna vem som stöder och finansierar CNDH som hade lyckats med konststycket att peta ner Humala i opinionsundersökningarna. Jeremy Bigwood tyckte att det luktade unket och inledde sitt ”grävande” fast i USA.
Han kan sin sak och vet i vilka trådar han ska dra i och vem och hur han ska gå till väga om herrarna och damerna i CIA eller State Departement har hemlighetsstämplat dokumenten han vill få ut.
Bigwood var egentligen den person som gjorde grovjobbet när den politiska högeroppositionen och det ”civila samhället” i Venezuela avslöjades som USA-finansierat. Bigwood ansökte om att få ut alla dokument från State Departements olika underorgan som misstänktes för att finansiera oppositionen i Venezuela. Efter att CIA först vägrat släppa dokumenten överklagade Bigwood och hänvisade till lagen om informationsfrihet (Ley Libertad de Información) FOIA. Han fick då ut över 2000 dokument som bearbetades tillsammans med USA-advokaten Eva Golinger.
Samma sak gjorde Bigwood i fallet Peru. Vad dolde sig bakom denna människorättsorganisation som under alla år hade hållit tyst i fallet Humala påstådda människorättsbrott från 1992 men som Gubben ur lådan hoppade upp när Humala intog tätplatsen inför presidentvalet och anklagade denne för brott mot de mänskliga rättigheterna?
USA-finansierad människorättsorganisation
Enligt Bigwood har CNDH tagit emot tusentals dollar av USAID (US Agency for the International Development) samt NED, (National Endowment for the Democracy).
– Är det en organisation som bara har gjort sitt jobb eller var anklagelsen (mot Humala) ett resultat av något hemligt, mer avskyvärt, bakom deras anklagelser? undrar Bigwood.
Han ställer sig också frågan om finansiering av en så kallad NGO, som vi på svenska brukar kalla “frivillighetsorganisation”, kan inverka på deras självständiga roll och om anslagen kan utgöra en press på de politiska ställningstaganden.
– Andrew Natsios, den förre Chefen på USAID sa helt öppenhjärtigt i ett tal år 2003, att till och med utländska entreprenörer som tar emot anslag från NED och USAID ”utgör en förlängd arm för USA-regeringen”.
Bigwood fortsätter punktera försvararna av ekonomiska medel från “civila” organ inom State Departement:
– NED:s uppgifter klarlades också när Allen Weinstein, en av NED:s grundare, i en artikel i The Washington Post 1991 skrev att ”mycket av det som vi (NED) gör i dag utförde CIA i hemliga uppdrag för 25 år sedan”.
Sex miljoner kronor
Den peruanska människorättsorganisationen CNDH finansierades under många år av USA-organen via USAID:s lokala kontor i Lima som heter Oficina de Initiativas para Transición (OTI). Detta kontor har en uppgift och det är att förmedla ekonomiska ”politiska anslag”. Deras uppgifter, säger Bigwood, är att ”tillfälligt etablera sig i länder där USA-regeringen har intresse av att byta regering eller att stödja politisk allierade med finansiella medel”.
OTI-kontor finns det massor av i världen men Bigwood nämner särskilt länderna i Karibien, Bolivia, Colombia, Venezuela, Perú och Haiti.
– Det är inget som helst överraskande att OTI:s största kontor för närvarande återfinns i Irak, uppger Bigwood.
I sina samtal och brevväxlingar med USAID, som inte alltid är lika lätta att ha med att göra som svenska myndigheter, lyckades Bigwood få ut uppgifter som styrker att CNDH har tagit emot 762,750 US-dollar. I svenska kronor cirka sex miljoner kronor. En ansenlig summa i ett fattigt Peru.
Francisco Soberón, chef på CNDH, bekräftade att hans organisation har tagit emot pengar från USAID men att man inte längre gör detta. Däremot uppgav han att flera av paraplyorganisationens medlemsorganisationer har tagit emot och att flera av dem fortfarande tar emot pengar från USA. En av dessa är en annan människorättsorganisation, APRODEH, som tagit emot minst 53,246 dollar från USAID.
– Soberón förnekade att CNDH hade tagit emot pengar av NED men på NED:s webbplats står CNDH upptagen som mottagarorganisation, säger Bigwood.
Informerade USA-ambassaden
Han ställer sig också frågan vilka relationer CNDH kan ha haft med USA-ambassaden i Lima som, i likhet med alla USA-ambassader i världen, har ett kontor med personer i tjänst hoa USAID och Pentagon.
– Enligt ett avkrypterat svar från State Departement 1993, försåg CNDH USA-ambassaden i Lima med information om organisationens resor till regioner i Peru där den peruanska gerillan fortfarande var aktiv, skriver Bigwood.
Året 1993 var såväl Sendero Luminoso som MRTA i högsta grad aktiva, även om ledarna för de bägge gerillaorganisationerna hade gripits under 1992. Situationen i Peru var oerhört spänd och dokumenten som Bigwood lyckats få ut är avslöjande om de nära relationerna mellan USA-ambassaden och CNDH. USA var i högsta grad inblandat i kriget mot gerillan och hade intima relationer med Fujimori. Bigwood menar därför att samarbetet kan ”klassificeras som spioneri” för utländsk makt och ställer sig återigen en fråga:
– Är det så att USA fick något i gengäld för sina pengar? vilket naturligtvis både Soberón som vilken annan representant för de s.k. ”NGO”:s dementerar eftersom hela dess existens och arbete då skulle ifrågasättas.
När Humala tog ledningen i början av året i opinionsundersökningarna anklagades han vara finansierad av Chavez. Nu ser vi lite klarare vilka som var finansierade av vem.
Chavezspöket i Mexikoval
I Mexiko går folket till val den 2 juli för att utse president. Vänsterkandidaten López Obrador från PDR, ser ut att vinna till regerings- och högerpartiet PAN:s och Vita husets förtret. Högern drar därför fram Chavezspöket.
PAN visade förra veckan (i slutet av mars) en video där López Obrador framställs som en primitiv underhuggare till Chavez. Den venezuelanske presidenten varnade som bekant Fox, efter Sociala forat i Rio de La Plata, Argentina, för att blanda sig i de inre angelägenheterna i Latinamerika och upphöra att vara en politisk springpojke till Bush-administrationen. Fox försökte i Rio de la Plata att återigen ta upp USA:s frihandelsprojekt ALCA men led ett pinsamt nederlag. I Mexiko försökte PAN och Fox att förvandla Chavez´ kritik mot Fox som en förolämpning mot Mexiko, vilket inte föll väl ut. Men Fox fortsätter på temat och framställer, mer eller mindre, López Obrador som en fosterlandsförrädare i tjänst hos Chavez.
López Obrador menar att videon utgör en desperat kampanjstrategi för PAN för att partiets egen kandidat i presidentvalet, Felipe Calderón, ska öka i opinionsundersökningarnas. I videon anklagas López Obrador för att vara finansierad av Chavez och att denne lägger sig i valkampanjen i Mexiko, vilket både Lopez som Chavez frenetiskt har förnekat. Chavez menar att den mexikanska högern använder sig av lögnen och egna fabricerade filmsekvenser ”för att stoppa vänsterns och dess kandidat, López Obradors, framgångar”.
López har 41 procent medan PAN-kandidaten bara ligger på 31 procent i opinionsundersökningarna.
Latinamerikas höger med USA
Men det finns starka utländska och ekonomiska krafter som stöder PAN. Kristdemokratiska ODCA satsar allt i México på Felipe Calderón, skriver Edgar González Ruiz, mexikansk filosofiprofessor och författare till flera böcker om de konservativa rörelserna i Mexiko och Latinamerika.
Han bekräftar att den kristdemokratiska internationalen i allians med Vita huset och Spaniens förre statschef José Maria Aznar har gått till offensiv mot vad de betraktar som en ”export” av den chavistiska revolutionen i Latinamerika. Och de är beredda att använda alla slags medel för att stoppa den politiska vind från vänster som blåser för närvarande på kontinenten.
– Antichavismen är ett banalt favorituttryck för den internationella högern och framför allt för regeringen Vicente Fox som underordnar sig de riktlinjer som dragits upp av Vita huset, skriver Edgar González Ruiz i en analys av denna högern.
PAN-partiets internationella sekreterare Rolando García, var ännu tydligare:
– PAN är övertygat om att vi måste göra allt som står i vår makt för att Latinamerika ska vara en region med pålitliga och ansvarsfulla regeringar. Innebär det ett slags internationellt agerande så kommer vi att stå för det.
Dick Emanuelsson
-------------------------
Kristdemokratiska Internationalen, en bakgrund
Den kristdemokratiska internationalen är en brokig samling av högerpartier som de svenska moderaterna, men där finns också suspekta rörelser som Moon-sekten, rena fascistpartier och före detta falangistpartier som spanska Partido Popular. Alla har de det gemensamma att de bekämpar socialistiska och revolutionära idéer och rörelser med alla medel, inklusive väpnade. De stöder USA-regimen i nästan allt.
- ODCA, Organización Demócrata Cristiana de América, är den kristdemokratiska internationalens kontinentala avdelning i Latinamerika och Karibien.
- Lourdes Flores är ordförande för ODCA och högerns kandidat i presidentvalet den 9 april i Peru.
- ODCA har 24 medlemsorganisationer fördelade i 16 länder i Latinamerika och Karibien.
- ODCA:s förre vice ordförande är Felipe Calderons, PAN-partiets presidentkandidat den 2 juli. Han har besökt Peru för att ge sitt stöd till ODCA:s nuvarande ordförande, Lourdes Flores i den pågående valkampanjen i Peru.
- PAN är något av spindeln i nätet och en av de viktigaste draghästarna i den internationella kampanjen mot Chavez med att det är nödvändigt att ”undvika att Chavez´ inflytandesmittar av sig på andra länder i Latinamerika”, vilket innebär ”stöd till all de politiska alternativ i center eller kristen höger, framför allt i de länder där det kommer att genomföras val nästa år”, uttalade PAN i december 2005.
Dick Emanuelsson
Huvudkandidaterna i valet i Mexiko
- PAN, Partido Acción Nacional, höger och regeringsparti i México under ledning av president Vicente Fox. Kandidat i presidentvalert den 2 juli är Felipe Calderón.
- PRD, Partido de la Revolución Democrática, är en sammanslagning av flera vänster- och kommunistpartier. Presidentkandidat är Andrés Manuel López Obrador, f.d. borgmästare i Mexiko City.
Dick Emanuelsson
