lunes, 18 de abril de 2011

LIBYEN / FARC “För några få dollar” i Libyen?

<1013 tecken>

“För några få dollar” i Libyen?

TEGUCIGALPA / 2011-04-18 / I mediekriget om Libyen verkar allt vara tillåtet, också uppenbara lögner eller fantasier.

Som till exempel Washington Times´ påstående den 12 april att kvinnliga gerillasoldater från den colombianska FARC-gerillan är i tjänst hos Kadaffi, inte av ideologiska skäl utan för “1000 dollar per dag”. Det är tidningens stjärnreporter Ashish Kumar Sen som säger att en “rebell till honom uppgav att colombianska gerillakvinnor dödar oss med kulor”. Jo, kulor dödar, det är väl också det enda som är i sant. Men vad som också är sant är att FARC:s motståndare i den colombianska armén slåss på USA och Natos sida, och Reinfeldts sida, i krigets Afghanistan.
Sung Myung Moon
Washington Times är grundad av mångmiljonären och sydkoreanen Sung Myung Moon, en annan galning som påstår sig vara en Ny Messias. Moon rekryterades av CIA efter andra världskriget och är ett proffs på lögner om Latinamerika, i synnerhet om Venezuela, påstår den colombianske reportern Freddy Muñoz. Moon hävdar att statskuppen i april 2002 i Venezuela var en palatskupp av Chavez självt.
Dick Emanuelsson

KUBA: Striderna som kulminerade i Imperiets första militära förlust i Amerika


Fidel hoppar ner från en T34 stridsvagn
vid Playa Girón

Striderna som kulminerade i Imperiets första militära förlust i Amerika

TEGUCIGALPA / 2011-04-18 / För 50 år sedan, den 19 april 1961, led USA sitt första militära nederlag på den amerikanska kontinenten. Den revolution som den 1 januari 1959 hade besegrat USA:s diktator i Havanna, Fulgencio Batista, gick ett steg längre och utropade dess socialistiska karaktär.
Förnedringen kunde inte ha varit större. Nära 1200 legoknektar som hade samlats, tränats och finansierats led ett förödande och totalt nederlag och tvingades att kapitulera inför folkmilisen eller Kubas eget hemvärn efter tre dagars strider.
Hemvärnet hade konfronterats med den USA-stödda invasionsstyrkan och larmade Havanna där den unge Fidel Castro väcktes klockan 3 på morgonen den 15 april. Castro beordrade omedelbart full mobilisering och begav sig själv till Bahia de Cochinos, eller på svenska Grisbukten.

Brohuvud och USA-invasion

Bombflyg modell B-26 bombade och försökte, som i moderna dagar, slå ut Kubas flygvapen samtidigt som fallskärmsjägare landsattes. Deras uppgift var att upprätta och hålla ett brohuvud i 72 timmar för den invasionsstyrka som hade lagt ut från bland annat hamnstaden Puerto Cabezas, på Nicaraguas atlantkust där den USA-vänlige diktatorn Anastasio Somoza styrde. Därefter skulle legoknektarna begära militär hjälp. Under tiden försökte USA:s FN-ambassadör förgäves få organisationens stöd för en invasion.
Civila offer för USA:s bombflyg på Kuba.
Den CIA-ledda invasionen var en kulmen på ett nära ett år långt terrorkrig som beräknades ha kostat tre tusen kubaners liv. CIA-terrorismen inleddes efter att den revolutionära regeringen i Havanna i maj 1959 hade beslutat om den första jordreformen. Den tog över sockerbruk och stora landegendomar som till stor del kontrollerades av rika USA-medborgare eller kubanska landägare. Dessa tillbringade sin tid mer i Miami än på Kuba medan hundratusentals jordlösa bönder levde i djupaste misär.

Revolutionens socialistiska karaktär

Samtidigt som USA:s flygvapen bombade Kuba talade Fidel på ett massmöte i Havanna. De första offren för bombningarna begravdes och Fidel utropade Revolutionens socialistiska karaktär.
– Kamrater arbetare och bönder: Detta är de enklas socialistiska och demokratiska revolution, med de enkla och för de enkla. (...) De kan inte förlåta oss att vi har gjort en socialistisk revolution mitt för näsan på dem. Dessa smärtsamma händelser kommer att lära oss mer än något annat vad imperialismen är för något.
Kubanska hemvärnsmän vid Playa Giron.
Den 19 april, då invasionsstyrkan hade krossats, underströk den kubanske revolutionsledaren att den amerikanska imperialismen hade lidit sitt första militära nederlag på amerikansk jord. Kuba var det sista land som krossade den spanska kolonialismen i Amerika men det första som tog steget över till socialismen. Eller som i dag den argentinske författaren Atilio A. Boron skriver i en resumé av invasionen av Playa Giron:
”Latinamerika som hade hållit andan inför den klassiska men nu verkliga striden mellan ´David mot Goliat´, mottog med enorm glädje nyheten om att Imperiets styrkor hade besegrats. Våra folk övertygades om att socialismen inte var en illusion utan ett reellt alternativ”.
Nära 1200 legoknektar tillfångatogs.
Fem av dessa var ansvariga för tortyr och
mord på 50-talet dömdes till döden, 9 personer
fick 30 års fängelse medan övriga 1.175
utväxlades dagen före jul 1962 mot barnmat
och läkemedel värda 53 miljoner dollar. 

CIA-terroristen frikändes

Som vi vet tog USA inte lärdom av sitt nederlag i Grisbukten. I stället intensifierades attackerna och en blockad av den karibiska ön inleddes som varje år har fördömts av FN:s Generalförsamling. Kuba har utsatts för svinpest, denguefebrar, all slags biologisk som bakteriologisk krigföring, den krigföringen som USA har använt sig som förevändning för att invadera länder som Irak och Afghanistan.
Bara en vecka innan kubanerna gick ut på gatorna i lördags i hundratusentals för att fira segern för 50 år sedan i Grisbukten, frikändes från alla anklagelsepunkter USA:s kanske mest ökände och mest avskydde internationelle terrorist någon, Luis Posada Carriles.
Bush: Posada, igår kväll talade jag på
telefon med Gud angående ditt fall och
jag bad att han skulle ge mig ett råd.
Posada: Vad svarade han”?
Bush: ”Han la på luren”!
Denne 82-årige terrorist opererade under CIA:s beskydd under ett halvsekel, ansvarig för dussintals offer som torterades ihjäl i Venezuela eller Centralamerika. Eller utplaceringen av en bomb som sprängde ett kubanskt civilplan i luften med 73 människor ombord i oktober 1976. USA-myndigheterna vägrar utvisa honom till Venezuela där han anklagas för dussintals mord. I dag går han som en fri man på Miamis gator.
Dick Emanuelsson