<4658>
BOGOTA 2004-05-03 / Martín Torrijos, 40 år och ekonom, vann presidentvalet i söndags med drygt 46 procent av rösterna. USA:s kandidat Guillermo Endara förlorade stort mot Torrijos, vilket är ett ytterligare bakslag för USA:s latinamerikapolitik.
Panamas nye president är generalsekretare i det socialdemokratiska PRD, Partido Revolucionario Democrático, men ledde valalliansen Patria Nueva med centerhögerpartiet Partido Popular.
Det som mest har uppmärksammats i detta val är det faktum att den nye presidenten är son till general Omar Torrijos, en general för landets Nationalgarde som styrde in Panama på en helt annan kurs än den han hade utbildats till på ”School of Americas”, USA:s krigsakademi.
I stället kom generalen att mobilisera de tre miljonerna panamanerna till en nationell självständighet där president Jimmy Carter mer eller mindre tvingades att skriva under avtalet att USA skulle stänga sina 14 militärbaser i kanalområdet och överlämna den för den nationella självkänslan symboliska Panamakanalen till Panama.
CIA bakom generalens död
Detta avtal skrevs under 1977 och ett par år senare störtade general Torrijos i en helikopterolycka för vilken CIA kom att anklagats. Det är allmänt känt att de militära kretsarna i Pentagon och CIA var starka motståndare till att lämna Panama och ännu mindre de 14 militära kanalbaserna som fungerade som uppmarschområde för USA:s marinstyrkor vid olika invasioner i Karibien och Latinamerika. Här fanns också under en lång tid School of America där latinamerikanska officerare bland annat lärde sig att tortera fängslade oppositionsmän under mottot ”Kamp mot den Inre fienden”.
Den valde presidenten sa både inför som vid tillkännagivandet av segerresultatet, att när han går in i presidentpalatset Garzas kommer han arbeta outtröttligt mot korruptionen, fattigdomen och arbetslösheten, tre frågor som förvärrats under den kvinnliga högerpresidenten Mireya Moscoso som leder Partido Arnulfista (PA). Utbildning och hälsovård är två centrala frågor för den nya regeringen och Torres uppgav, i stil med Lulas tillträde, att han kommer att vila först när alla panamaner kan äta sig mätta och har tagit sig ur fattigdomen.
– Jag svär inför mina barn och till minnet av min far att vi ska återuppbygga denna nation.
I söndagens val hade två miljoner panamaner rätt att rösta där de också lade sina röster två vicepresidenter, 78 parlamentsledamöter, 75 borgmästare och 619 kommunfullmäktigeledamöter samt 20 ledamöter till det tandlösa Centralamerikanska parlamentet.
CIA:s Noriega
Torrijos rivaler till presidentposten utgjordes av den förre övergångspresidenten 1989, Guillermo Endara från partiet Partido Solidaridad, José Miguel Alemán, från PA, och företagsledaren Ricardo Martinelli, från partiet Cambio Democrático.
Valet var egentligen det första fria valet sedan USA invaderade Panama i december 1989. De hänsynslösa bombningarna i Panama City vid invasionen orsakade över 4.000 människors död främst i de fattiga arbetarstadsdelarna av huvudstaden.
USA:s mål var att störta Manuel Noriega, en före detta CIA-agent och narkotikahandlare som efter Torrijos död hade tagit kontrollen över Nationalgardet som USA:s man. Men efter en tid blev han, i likhet med bin Laden, svår att styra och USA beslöt att invadera landet.
Men avtalet Torrijos-Carter från 1977 kunde USA inte upphäva. Detta slog fast att de sista USA-trupperna skulle lämna Panama senast 1999.
” Obegränsad tillgång till Panamakanalen”
Det betyder inte att USA har gett upp det strategiska kanalområdet. I ett hemligt dokument kallat ”Santa Fe IV”, framställt i början av år 2000 av rådgivare inom republikanska partiet och offentliggjort i slutet av året efter att Bush installerats på presidentposten, slås fast fyra prioriterade frågor för USA:s utrikespolitik mot Latinamerika där Panama har en särställning:
- ”Kontroll över sunden i Atlanten.
- Obegränsad tillgång till Panamakanalen.
- Upprättande av en säker farled runt Kap Horn.
- Försäkran om att länderna i hemisfären inte uppträder fientligt mot USA. Dessutom ska hemisfärens naturresurser vara disponibla för att motsvara våra nationella prioriterade behov”.
Den nye presidenten kommer, förutom denna huvudvärk, att tampas med USA i förhandlingarna om ett bilateralt handelsavtal. I Colombia har också valet av Torrijos inom militära kretsar skapat oro eftersom de i den förre högerpresidenten hade en stark allierad i den ”globala kampen mot terrorismen”. I det avseendet har den panamanska-colombianska gränsen, som under många år legat under gerillakontroll, militariserats av kombinerade styrkor från Colombia-USA.
Dick Emanuelsson
USA:s intriger och koloniala erövring av Panama
Panama utgjorde norra Colombia men förhandlades bort av den korrumperade konservativa regeringen i Bogota. I år har en mängd debatter och teaterpjäser arrangerats där man pekar ut den konspirerande USA-imperialismen som ansvaring för att Panama rycktes loss från Colombia som konstituerades som en självständig republik den 3 november 1903.
Men den statsbildning som kom att bildas i Latinamerikas Midja kom också att slåss för sin självständighet mot USA:s nykoloniala erövring. Tusentals demonstrerande panamaner har dödats av USA-trupperna som under årens lopp förvandlade kanalområdet till en förgiftad plats med nedgrävda gifttunnor, ammunition, och bomber som det tog flera år att rensa upp.
General Omar Torrijos ord vid undertecknandet av överlämnandet av kanalområdet till panamanerna är ord varje panaman minns. I sitt tal, inför Carter och den samlade latinamerikanska delegationen av statschefer, underströk Torrijos USA:s koloniala ambition när kanalen byggdes:
”Vårt folk, som har kämpat med heroisk vilja för att uppnå sin självständighet, hyser ingen bitterhet mot detta folk (USA:s, reds. anm.), som gigantisk i teknologi öppnade Panamanäset och förenade två världshav med en reslängd på åtta timmar”.
”Men det som utgjorde en teknologisk erövring för mänskligheten förvandlades av de historiska deformationerna till en kolonial erövring av vårt land. Och jag säger ’historiska deformationer’ därför självaste president Teodor Roosevelt deklarerade 18 oktober, 1904: ’President Amador Guerrero, vi har inte den minsta anledning att här etablera en osjälvständig koloni i kanalzonen’.”
Amador Guerrero var colombian men ledde den separatistiska rörelsen från Colombia och utsågs till landets förste president 1903.
På Kuba hade USA genomfört liknande intriger och konspirationer när USA deklarerade krig mot de spanska kolonisatörerna. Vid det tillfället hade den kubanska befrielsearmén, som hade bildats av nationalhjälten José Martí, mer eller mindre besegrat spanjorerna.
1902 slöts det så kallade ”Platt Admentpakten”, ett kontrakt som innebar att en militärbas i Guantanamo skulle kontrolleras av USA i 100 år.
Dick Emanuelsson
