<10932 tecken>
Ny grundlag mot gammal kolonialism i nytt segerval för vänsterregeringen i ”Sydamerikas Hjärta”
Av Dick Emanuelsson
Trots att oppositionen och delar av den reaktionära katolska kyrkan i sin desperation uppmanade bolivianerna med “Välj Gud, rösta Nej”! röstade i söndags drygt sex av tio bolivianer på förslaget till ny författning. I frågan om det ansåg att det maximala jordinnehavet skulle sättas till 5.000 eller 10.000 hektar mark, röstade nästan 80 procent mot jordägarväldet i ”Sydamerikas Hjärta”. President Evo Morales förkunnade att ”Här börjar det Nya Bolivia”!
TEGUCIGALPA / 090125 / Vad som stod på spel är hur och vem som ska styra Bolivia, ett av de fattigaste länderna i Latinamerika. Vänsterregeringen hade i slutet av oktober 2008 in i det sista försökt att få till stånd en så bred uppgörelse med högeroppositionen i Bolivias kongress. Eftergifter till högern gjordes i ett hundratal av de 411 artiklarna som utgör förslaget till Bolivias sjätte författning, men efter uppgörelsen vände högern snabbt på klacken och uppmanade bolivianerna att rösta nej i söndags. Men folkomröstningen i söndags blev en ny seger för den folkliga vänsterregeringen.
– Sedan 2005 har vi gått från seger till seger mot nyliberaler, mot de ständiga fosterlandsförrädarna som besegras tack vare det bolivianska folkets medvetenhet, sa Evo Morales med en knuten näve mot den kyliga natten i La Paz på 3800 meters höjd.
Hundratal stats- och militärkupper
I likhet med övriga Latinamerika är det i Bolivia en politisk och ekonomisk elit, oligarkin, som historiskt sett har skött statsrodret. Den har backats upp av Vita huset och Pentagon som ansvarat för att utbilda de latinamerikanska officerarna på krigsakademin ”School of America”. På så sätt har militären, som yttersta garant, hjärntvättad i antikommunism och teorin om den ”Nationella Säkerhetsdoktrinen”, kunnat genomföra ett hundratal statskupper och störtat lika många regeringar i Bolivia som velat gå sin egen väg, uppburna och valda av sin egen befolkning. I februari 2008 informerade president Evo Morales Vita huset att bolivianska militärer inte längre skulle infinna sig längre i skolsalarna där USA:s militära rådgivare via manualer har lärt ut sofistikerad tortyr av ”Den Inre fienden”.
Det är mot denna korrumperade modell, där oligarkin privatiserade och mer eller mindre skänkte bort landets stora naturresurser som gas, olja och metaller, främst tenn, zink och guld i mitten av 1980-talet till de transnationella bolagen, som bolivianerna i december 2005 valde den unge kokabladsodlande bondeledaren från aymaraindianerna till sin president. Den vita rasistiska överklassen, som tidigare styrt Bolivia som sin egen egendom, chockades. Hur skulle det bli möjligt att låta sig regeras av en ”smutsig indian med bara folkskola i ryggen”, som de sa?
Grundläggande strukturella reformer
– Vänsterregeringen Morales har genomfört en rad grundläggande strukturella reformer, säger Luis Gomez, mexikansk reporter som bevakat Bolivia de senaste tolv åren.
Han menar att statens övertagande av gas- och oljefälten från de transnationella bolagen, som till exempel spanska Repsol, har varit avgörande för att utveckla Bolivia. På så sätt har regeringen kunnat reglera skatteuttaget från dessa multinationella giganter som för första gången i Bolivias historia har inneburit ett överskott i statens finanser.
Stora satsningar har därför kunnat genomföras inom bland annat utbildningen. Där har det kubanska utbildningsprogrammet ”Yo Si Puedo”, visst kan jag, inneburit att Bolivia i dag är det tredje landet på den amerikanska kontinenten som deklarerats fritt från analfabetism av UNESCO. De två andra länderna är Kuba och Venezuela. Satsningar har också genomförts inom hälsovården med stöd av Kuba och Venezuela och de fattigaste skolbarnen och landets pensionärer har för första gången fått blygsamma barnbidrag respektive pensioner, reformer som högern har motsatt sig med våldsamma medel.
USA-ambassadens konspiration
Dessa strukturella förändringar ökade aktiviteten på den amerikanska ambassaden i La Paz efter 2007. Bush utsåg Philip Goldberg, med förflutet från Jugoslavien där han var aktiv i splittringen av landet, att ta över arbetet på ambassaden i La Paz.
– Goldberg inledde omedelbart kontakter med en rad organisationer och personer som var och är motståndare till vänsterregeringen, säger Gomez. Det är svårt att uppskatta hur många miljoner dollar som USA har finansierat högeroppositionen i Bolivia med. Men aktiviteterna följer samma mönster som i Venezuela och Nicaragua, tillägger den mexikanske reportern.
Antonio Peredo stred tillsammans med Che Guevara i gerillan som 1967 försökte ta över Bolivia. Han överlevde till skillnad mot Che. Han bytte ut geväret och deltog tillsammans med Evo Morales i bildandet av MAS, Rörelsen för Socialism i mitten av 1990-talet. I dag är han senator för MAS och en av de mest tongivande i försvaret av den nya författningen.
– Den nya grundlagen slår fast ett antal rättigheter i sin helhet som rätten till liv, arbete, hälsa, utbildning och bostad som de grundläggande rättigheterna. Dessa rättigheter finns även i rådande författning men dessa har i alla tider varit ointagliga för majoriteten av befolkningen. Förklaringen har varit att det inte funnits ekonomiska resurser. Därför har denna regering sagt att vi måste skapa villkor för att alla bolivianer ska ha rätt till att åtnjuta dessa rättigheter, att de aldrig mer ska finnas arbetslösa, undernärda, analfabeter eller människor utan socialt skydd.
Bönekampanjen för ett NEJ
I dagarna överlämnade president Evo Morales sin årliga rapport om tillståndet i republiken och saldot av regeringens arbete under 2008. I denna framgår det att hans och regeringens popularitet är baserad på de stora ekonomiska och sociala framgångar som avspeglas i förbättrade levnadsförhållanden för bolivianerna. Oppositionen har begripit detta och därför riktat in sin Nej-kampanj på att försöka skrämma det troende bolivianska folket med ”ateistspöket”.
– Kampanjen kan liknas vid den på 1960-talet som hävdade att ”kommunister äter barn”, säger Luis Gomez och skrattar.
I början av januari genomfördes en ”Bönekampanj” med sin udd riktad mot det nya författningsförslaget. Kostsamma annonser i TV och radio påstår att om Gud skulle rösta den 25:e januari så skulle han rösta nej, eftersom regeringen är ateister och ogudaktiga.
De fyra länsprefekterna, som har genomfört våldsamma aktioner för att störta regeringen Morales, bland dem en massaker på ett 30-tal bönder i länet Pando den 10 september förra året, ett blodbad som regeringen ansåg hade USA-ambassaden som intellektuell ansvarig och vilket ledde till att Goldberg utvisades, samlades den 7 januari i den katolska katedralen i staden Sucre till en ”Bönekampanj” med mottot: ”Försvara din tro”, riktad mot författningsförslaget. Sucres ärkebiskop Jesus Perez stod som värd och fick utstå en hård kritik från regeringen men även från en rad präster på basnivå.
“Välj Gud, Rösta Nej”
– De ber för ett NEJ i kyrkorna. De anklagar dem som försvarar JA-sidan för att vara ateister och demoner. De skriker om att tron är i fara om förslaget till ny konstitution antas. Varje argument tas fram för att motsätta sig förändringar. Men det är inget nytt. Så gjorde de 1952 i Bolivia och ropade på ”Kung Kristus” på La Paz’ gator för att fördöma den Nationella Revolutionen. Så gjorde i Chile mot president Salvador Allende. Även i Nicaragua, där de attackerade Sandinisterna, sa Antonio Peredo innan folkomröstningen och avvisade talet om att den nya författningen skulle stå i motsättning till religionsfriheten.
Och det är uppenbart att den reaktionära katolska kyrkans ledning, som historiskt sett alltid har uppträtt på oligarkins sida, har gjort en missbedömning för kritiken har rasat mot ”bönekampanjen” för ett NO. Biskopsrådets generalsekreterare, kardinal Jesus Juarez, tvingades gå ut och förklara att kyrkan som institution inte hade något med bönekampanjen att göra, även om han försvarade den:
– Bönekampanjen var inte programmerad eller understödd av katolska kyrkan. Det handlade bara om en bön för landets enhet, för dess myndigheter och Bolivias folk, sa Juarez som omedelbart angreps av Gustavo Torrico, parlamentsledamot för MAS som menade att katolska kyrkan har förlorat sitt anseende och i stället för att bedriva politik, borde den ägna sig åt det den är till för:
– Prästerna tillåter att man utnyttjar Gudaikonen via en slogan i TV i vilken det påstås: “Välj Gud, Rösta Nej”! Jag anser att kyrkan agerar på ett irrationellt sätt.
Kraftig majoritet för JA
Det var med den bakgrunden som bolivianerna gick till valurnorna i söndags för att ta ställning till om de skulle ersätta den nuvarande grundlagen, som har varit en garanti för överklassens maktställning. Eller om Bolivia, som president Evo Morales och MAS hävdar, skulle ta det första steget mot att bryta de koloniala bojor som binder Bolivia till en utlevad politisk och ekonomisk modell och i stället införa en författning som stimulerar landets utveckling och skapar grundläggande politiska, ekonomiska och sociala rättigheter för ett folk som misshandlats under sekel.
Och bolivianerna röstade för den nya författningen. Från balkongen på presidentpalatset vände sig president Evo Morales till de tusentals jublande bolivianerna som samlats för att invänta valresultatet:
– Jag vill säga följande: Från och med nu upphör den interna och externa kolonialismen, Bolivia ska grundas på nytt!
Den Centrala Valkommissionen fick utstå både spott och spe under valkampanjen från oppositionen som gjort allt möjligt för att förhala eller stoppa folkomröstningen som de vet innebär att de som i dag äger Bolivia är de som inte kan basera sin makt längre på den nya författningen.
– Vatten, energi och telekommunikationer kommer nu att garanteras juridiskt vara i det allmännas ägo. Men för att det ska lyckas måste folket stärkas och organisera sig bättre frö att möta framtiden, sa den bolivianske presidenten och avslutade sitt tal:
– PATRIA O MUERTE, VENCEREMOS! Ett fritt Fosterland eller döden, vi ska segra!
Kampen om makten
Även om bolivianerna nu också har en grundlag på sin sida, stadsfäst i en folkomröstning, kommer kongressen slutgiltigt att fatta beslut i cirka 100 lagar som måste ratificeras. Och flera av den politiska högerns senatorer, som har en liten majoritet i senaten, har offentligt uttryckt att de inte kommer att infinna sig eller att rösta nej till lagarna. Morales har därför hotat med att använda sin grundlagsrätt att genomföra lagarna via presidentdekret.
Folkregeringen Evo Morales har vunnit viktiga val, men än har den inte den politiska eller ekonomiska makten i Bolivia. Den har också en lång väg att gå för att ta definitiv kontroll över statsapparaten. Rättssystemet i Bolivia, bland dem den Högsta domstolen, befinner sig i händerna på den ekonomiska politiska klass som styrt landet sedan de spanska kolonisatörerna innehade makten i landet. Därför har stora delar av Evo Morales eget parti, landets stridbara gruvarbetare och indianer och bondeklass uppmanat regeringen att fatta nya beslut som accelererar kampen mot den bolivianska oligarkin.
