 |
| Maria de
Lourdes Santiago, senator och vice ordförande i Puerto Ricos Självständighetsparti, PIP. |
Puerto Rico
på ekonomiskt obestånd:
”För
nuvarande system finns det ingen återvändo eller lösning”
Av Dick
Emanuelsson
Den 3 augusti skulle Puerto Rico betala räntor på 58 miljoner dollar på
den 72 miljarder dollar stora skulden. Men regeringen Alejandro Padilla lyckades
bara få fram 5,4 miljoner dollar. Landet försattes därmed i ”default”, det har
inte fullgjort sina åtaganden, som det heter på juristspråk.
I en exklusiv intervju med Maria de
Lourdes Santiago, senator och vice ordförande i Puerto Ricos
Självständighetsparti, PIP, säger hon till Flamman att krisen inte kan ses
isolerat från det koloniala beroendet som den vackra karibiska ön befinner sig
i. Detta beroende har förstärkts sedan den nyliberala modellen införts på alla
nivåer i samhällslivet.
* Varför uppstod den ekonomiska kollapsen nu och inte tidigare?
– Krisen var helt och hållet
förväntad. För datumen för betalningarna fanns där.
* Har möjligheterna hos den nyliberala modellen, som har tillämpats i
Puerto Rico under tre decennier, uttömts?
– Exakt. Den ger inte mer. Trots
att det är den nyliberala modellen som har kollapsat och totalt misslyckats,
presenterar nu före detta ekonomer från Internationella Valutafonden, (med Anne
Kreuger i spetsen), ett paket med nyliberala recept som är ännu värre. Det
handlar om att minska arbetstiden och lönen för de offentlighetsanställda, dra
ned på offentliga tjänster.
– Under de senaste 18 månaderna har
mer än etthundra allmänna skolor stängts. Under flera dagar förra månaden var
domstolarna stängda. Det föreslås en ny arbetsmarknadsreform som kommer att slå
mot de anställdas rättigheter inom den privata sektorn.
* Hur reagerar folket, finns det något motstånd mot ”paketet”?
– Det är mycket intressant, för
samhällssektorer som aldrig tidigare har protesterat mot regeringspolitiken syns
nu på gatorna för första gången. Den politiska modellen som definierar den
ekonomiska modellen drabbar nu dessa samhällsgrupper på ett dramatiskt sätt.
Men trots det tror jag att det återstår en bit av vägen att gå för att vi ska
se en mer organiserat motstånd. Som du vet närmar vi oss ett val där var och
ett av de politiska partierna har sin egen agenda och programmatiska förslag.
* PIP:s generalsekreterare Juan Dalmau Ramirez säger i en intervju att den ”den statsfinansiella krisen kan inte skiljas från den
koloniala krisen. Alla
finansiella analyser som har
gjorts internationellt om situationen i landet är intimt kopplade
till underordnandet av den politiska statusen som en fri associerad stat” (till
USA). Kan du utveckla det mer?
– Det
politiska underordnandet som Puerto Rico befinner sig i förhindrar att vi tar beslut
som är disponibla för en självständig stat. Vi kan inte fatta beslut som
skyddar vår produktion. Vi har nyligen haft en kontrovers med USA med anledning
av vårt kaffe. Det kaffe som skyddas är det som importeras från utlandet.
– Vi kan heller
inte själva bestämma den handelsrutt som en importerad vara ska ta för vi är
bundna av lagar om cabotage (marintrafik) som bestäms av USA och som är
sällsynt dyr.
* Puerto Rico befinner sig med andra ord i en
återvändsgränd på grund av att ni är en ”fri associerad stat” med USA men i
praktiken inte är alls särskild fri?
– Den puertorrikanska kongressen
antog en lag om att tillåta att offentliga företag kan gå i konkurs för att
rekonstruera dem, en lag som jag hade invändningar emot, men okey. En domstol i
USA upphävde lagen. Vi ges alltså inte ens rätten till en sådan lag på grund av
det koloniala beroendet.
* Trots att det råder torka i Karibien och Centralamerika har krisen
slagit dubbelt i Puerto Rico med kraftiga indragningar av vattentillförseln och
avskedandet av offentliganställda. Hur reagerar folk när vattnet inte kommer?
– Folk är desperata. I huvudstaden
(San Juan) stängs vattnet tre dagar och sätts på den fjärde. Barnen i skolorna
som öppnar nästa vecka kommer bara att studera halvdagar för det finns varken
vatten och lärarantalet ska skäras ned.
– Faktum är att Puerto Rico som är
ett litet och fattigt land subventionerar en stormakt med enorma rikedomar. För
nuvarande system finns det ingen återvändo eller lösning. Därför måste folk
ställa sig frågan om det vill fortsätta på den hittills inslagna vägen eller
kräva en i grunden helt annan lösning som ger oss de verktyg vi behöver för att
komma ur krisen.
* * *
Detta är de f.d. IMF-ekonomernas elvapunktsförslag
Puerto Ricos koloniala beroende
till USA och bundenheten till USA:s Bankunion gör att ön inte kan få hjälp av Internationella
Valutafonden, IMF, vilket skedde i fallet Grekland.
Men Puerto Rico kan ta lån
av privata långivare som med girighet ser en möjlighet att utnyttja den
ekonomiska krisen. Ett exempel på det är Argentina 2001-2002. I dag kräver de
så kallade ”Gamfonderna” 1300 miljoner
dollar mot ett skuldbrev som de betalade 40 miljoner dollar år 2001.
Tillvägagångssättet
är att kräva full betalning plus upplupen ränta av det skuldebrev som tidigare
år har köpts med en mycket stor rabatt. Betalningskravet görs vid ett för
staten i fråga mycket kritiskt ögonblick.
I den omstruktureringsplan
som IMF:s för detta ekonomer, Anne O. Kreuger, Ranjit Teja y Andrew Wolfe, har
föreslagit, står elva punkter i förgrunden:
1. Likvidera minimilönen. Den federala minimilönen i USA uppgår till 7,25 USD (64,42 sv/kr). Den anses av IMF vara hög för de lokala företagen. Kommissionen har inte sagt en precis summa.
2. Nej till ny julbonus. I en lag från 1969 (Nr. 148) stipuleras en bonus som betalas ut inför Jul och som uppgår till 3 % av den intjänade lönen under året med ett maxbelopp på 10.000 usd., en omöjlig summa för vanliga arbetare.
3. Halvera semestern. Av de 30 semesterdagarna försvinner 15. Detta drabbar i första hand offentlighetsanställda.
4. Omdefiniera övertidsersättning. Det ska likställas med USA där övertid räknas när 40 timmarsvecka överträffas samt 8-timmarsdagen.
5. Privatisering av det statliga elbolaget AEE.
6. Mer skatter. En skattehöjning genomförs på egendomar.
7. Återinför den avskaffade momsen på 16%.
8. Färre lärare och skolor. Det finns för många lärare och därmed skolor, anser rapporten och hänvisar till migrationen till USA av yngre. Därmed förvärras krisen.
9. Nedskärningar för UPR. För tre år sedan genomförde tusentals studenter på Puerto Ricos Universitet (UPR) en flera månader lång ockupation av sitt universitet med målet att förhindra en privatisering samt minskandet av de statliga anslagen. Nu ställs samma förslag.
10. Be långivarna att omförhandla lånen. Kommissionen föreslås att omförhandla de gamla lånen för att få nya av samma långivare, vilket inte blir lätt, menar de f.d. IMF-ekonomerna. ”Det finns inga tidigare prejudikat i USA på denna skala”, säger de.
11. USA-kongressen bör tillåta lagen om cabotage och lagen om konkurs. Kongressen bör möjliggöra offentliga företag att utnyttja den federala konkurslagstiftningen. Men även be kongressen att undanta Puerto Ricos cabotagelagar. Det finns ett prejudikat i fallet med de amerikanska Jungfruöarna”, hävdar rapporten.
Dick Emanuelsson
Källa: Primera Hora.com
