<2805>
Tusen gifttunnor grävdes ner av Standard Fruit Co.
TEGUCUIALPA 2004-0315 / Juan Almendarez är Honduras kanske mest framstående miljöexpert och väl insatt i problematiken med exponeringen av Dibromo Cloro Propano, DBCP, eller Nemangón, som det kallas allmänt bland bananarbetarna. Han ingick i en läkarkommission som deltog i utredningen av skadorna.
– De 5.000 honduranska bananarbetarna utsattes Ander lång tid för Nemangón men det var först i mitten av 1990-talet som den juridiska processen inleddes. Många av de drabbade har redan avlidit eftersom hela processen har förhalats på grund av ekonomiska intressen.
– De 2.000 honduranska kvinnor som exponerades och insjuknade av Nemangón blev helt utan skadestånd med argumentet att Nemangón bara drabbade männens sterilitet. Mycket litet sades eller undersöktes om hur kvinnorna drabbades, vilket de gjorde. Men de som ledde undersökningen ville inte ens att läkarkommissionen skulle utreda kvinnornas utsatthet.
Som om detta inte vore nog, drabbades Honduras av de skrupelfria USA-bolagens hänsynslösa utsläpp av Nemangón och andra växtgifter. Över 1.000 fat växtgifter grävdes ner vid staden La Ceiba vid Atlantkusten av Standard Fruit Co. När orkanen Mitch svepte över Centralamerika i november 1998 avtäcktes dessa gifttunnor. Men även de miljoner plastsäckar som under ett sekels bananproduktion har täckt de besprutade bananstockarna men som spridits för vinden över plantager och landsbygd, transporterade med orkanens hjälp sitt giftiga innehåll över stora delar av Honduras.
– Orkanen rörde även upp kvicksilver, cyanid, kvicksilver och tungmetaller från sekel av gruvbrytning och förgiftade dricksvattenkällor. Landet har praktiskt taget förvandlats till ett cyanidlandskap där tusentals fiskar har förgiftats i floder och sjöar. USA-företaget Glamy Ltd utvinner guld, silver, kadmium, nickel och bly. Blyet återvänder i form av kulor, säger Almendarez sarkastiskt.
I de undersökningar som genomförts visar det sig att kroppen drabbas av håravfall, hudförändringar, sekundära infektioner och allergier, en synnerligen dramatisk miljösituation som denna gruvbrytning har åstadkommit. Naturligtvis skulle denna gruvbrytning kunna ske med stor säkerhet men det innebär ekonomiska kostnader som USA-företaget inte velat göra. Sysselsättningsargumentet är heller inte hållbart eftersom det är en liten del arbetare och operatörer som sysselsätts. Men miljön är det stora offret, understryker Almendarez.
– Bananbolagen förvandlade definitivt Honduras till en giftig avstjälpningsplats.
Dick Emanuelsson
Fotnot: Det går att läsa mer om konsekvenserna av Nemangón på http://www.cdc.gov/niosh/rtecs/tx8583b0.html, The Registry of Toxic Effects of Chemical Substances, Propane, 1,2 - Dibromo - 3 – Cloro.
