<1723>
1954 nationaliserade Guatemalas president Jacobo Arbenz obrukad jord i United Fruits Co:s ägo. Betalningen till USA-företaget baserades på den skattedeklaration företaget hade uppgivit till myndigheterna men som i själva verket utgjorde en parallell bokföring för att slippa beskattas.
Jordreformen utmanade den löftesrika politiska utvecklingen i Guatemala och CIA inledde den planerade invasionen och statskuppen som utgick från honduranskt territorium.
Juan Canales hade fem månader tidigare valts till ledare för bananarbetarna på Tela Railroad Co som de första dagarna i maj 1954 gick ut i strejk mot slavliknande arbets- och levnadsförhållanden. I 69 dagar pågick strejken som omfattade 25.000 bananarbetare och över 100.000 arbetare över hela Honduras.
USA-företagen ägde i praktiken allt; hamnar, de mest bördiga och enorma landområden, järnvägar och utgjorde egentligen den verkliga makten i landet. På deras ägor levde människorna i modernt slaveri. Det var mot denna som arbetarna hade fått nog.
– Strejkens utlösande gnista var bolagets vägran att betala de lagenliga 50 procent övertidsersättning en söndag när ett fartyg skulle lastas. Arbetarna satte sig och nyheten om konflikten spred sig över hela atlantkusten, säger den 81-årige mannen och berättar hur konflikten förändrade Honduras kommande arbetsmarknadslagar.
Strejkens ursprungliga krav om 50 procent högre löner, hälsovård och skolutbildning i bananregionerna lyckades arbetarna inte få gehör för. Men med strejken skapades och legaliserades de första fackföreningarna i Honduras och en modern arbetsmarknadslagstiftning. Den är dock vacker på pappret, verkligheten är en annan.
