<4751>
TEGUCIGALPA / 071127 / I helgen kom det till hårda sammanstötningar i staden Sucre där tre människor sköts ihjäl, en polis lynchades och 200 personer skottskadades. Utåt sett handlade det om strid om var Bolivias huvudstad ska ligga men i botten är det en kamp mellan det gamla och det nya, mellan en ekonomisk politisk elit och folkets krav på en inkluderande författning för alla.
Bolivia är i dag en häxkittel av klasskonfrontationer mellan en allt öppnare fascism som står mot den organiserade folkrörelsen av arbetare, bönder, studenter och ursprungsbefolkningar. Situationen är allvarlig och fascisterna har total kontroll över staden Sucre sedan polisen dragit sig tillbaka efter att en polis lynchats i helgen. Men även hela län ligger under politisk kontroll av oppositionen.
Under18 månader har den grundlagstiftande församlingens deputerade, som valdes för att utarbeta en ny författning, fått sitt arbete saboterat. Polis och militär har inte kunnat garantera säkerheten för församlingens ledamöter. I fredags tvingades de därför att hålla sin session i en militärskola utanför staden Sucre, beskyddade av militär och polis. Men den ”Interinstitutionella Civilkommittén”, den fascistiska oppositionens frontorganisation i Sucre uppmanade befolkningen att storma militärgarnisionen som på söndagen övergavs av de uniformerade. Sedan dess befinner sig denna stad under total kontroll av oppositionen.
Den konstituerande församlingen lyckades dock på lördagen med konststycket och till ljudet av konfrontationerna att fatta beslut om och godkänna det första av tre steg i den nya författningen som, för att förvandlas till ett lagförslag, måste diskuteras i detalj, artikel för artikel och revideras innan den 14 december. Som sista steg ska förslaget till ny författning godkännas i en folkomröstning.
Men frågan är om detta är möjligt så som situationen har utvecklats. Den bolivianska nyhetsbyrån Econoticias säger i en ledarkommentar den 26 november att ”den fascistiska oligarkin har lyckats att mobilisera bakom sig breda grupper av städernas medelklass. Oligarkin har nu den politiska kontrollen över massorna i (länen) Santa Cruz, Beni, Pando, Tarija och (staden) Sucre och där ”regerar inte längre Morales”.
Högern har via sina länsprefekter (guvernörer) kontroll över fem av de nio länen i Bolivia och en rösts övervikt i senaten. Regeringen har mobiliserat sin sociala bas, framför allt bönderna men även arbetare och studenter. Militär och polis har hittills försvarat statsmakten och regeringen och har understrukit att den inte accepterar en fragmentisering av landets territoriella enhet. Mot detta har sex länsprefekter i dag, tisdag den 27 november, utlyst en 24 timmars proteststrejk som många anser är upptakten till en allmän resning, inte bara i protest mot författningsarbetet, som de bara ser som en förevändning, utan för att slutligen störta president Evo Morales vänsterregering.
USAID har via USA-företaget Casals&Associates’ OTI-kontor i La Paz anslagit 13, 3 miljoner dollar (nära 100 miljoner kronor) till 379 olika ”NGO”-organisationer i Bolivia. En majoritet av dessa arbetar för att ”förstärka länsregeringarna”.
Mot denna statskuppskonspiration marscherar tusentals indianer, bönder och arbetare. Landsorganisationen COB:s ledare Pedro Montes är både pessimistisk över författningsarbetets framtid och kritiskt till att regeringen alltför länge har sett mellan fingrarna med konspiratörerna och uppmanar befolkningen till att mobilisera för att genomföra en ”verklig Revolutionär Folkförsamling utan representation för högern och oligarkin”.
Konfrontationen i Bolivia inträffar samtidigt som det pågår intensiva debatter och även fysiska konfrontationer i Venezuela där befolkningen nu på söndag i en folkomröstning får ta ställning till om de vill modifiera 69 av cirka 350 artiklar i grundlagen. Förslagen till förändringar har mobiliserat hela den gamla politiska och sociala eliten och även hierarkin inom den mäktiga katolska kyrkan som med stöd av State Departement med ursinne attackerar grundlagsförslagen.
Även i Ecuador har nu den grundlagsstiftande församlingen nu inlett sitt sex månader långa arbete som ska utarbeta en ny grundlag och samtidigt har, enligt president Rafael Correa, den psykologiska krigföringen mot detta nya som inkluderar folket som en aktiv faktor i landets politiska liv och framtid inletts.
Tre länder och tre grundlagsprocesser och tre konfrontationer illustrerar vilka mäktiga krafter som utlöses när den gamla härskande klassen ser sina positioner befinna sig i fara. Att USAID och NED samtidigt har pumpat in miljoner dollar på oppositionens sida följer det gamla klassiska politiska mönstret.
Dick Emanuelsson
