sábado, 18 de julio de 2009

Sexhundrafemtio Honduranflaggade fartyg blockeras av ITF


<2384 tecken>

TEGUCIGALPA / 090718 / Internationella Transportarbetarfederationen deklarerade i fredags förra veckan blockad mot alla Honduranflaggade fartyg i världen. Åtgärden är ett bevis på internationell arbetarsolidaritet till Honduras’ arbetare för att ge dem ett handtag för att störta diktaturen.

Enligt ITF, som representerar 4,5 miljoner medlemmar, seglar 650 fartyg med honduransk flagg. Men denna flagg betraktas allmänt av ITF som en så kallad ”bekvämlighetsflagg” där löner och andra sociala villkor betalas minimalt av skrupelfria redare som i de flesta fallen inte ens har en anknytning till landet eller ens har honduransk besättning.

ITF:s generalsekreterare David Cockroft ger klara instruktioner i ett uttalande:

– Vi måste utöva en effektiv påtryckning mot Honduras’ väpnade styrkor för att demokratin återvänder. Därför uppmanar vi alla våra medlemsfack att de vidtar alla slags aktioner inom lagens ram för att försvara de honduranska medborgarnas rättigheter. Alla aktioner måste vara fredliga och vi respekterar de ombordanställda sjömännens rättigheter. Men samtidigt skickar vi ett klart budskap till myndigheterna i Honduras; världen varken accepterar eller erkänner er olagliga statskupp, underströk Cockroft.

Frukt blockeras i Boston

Under 48 timmar i torsdags och fredags genomförde fackföreningarna i El Salvador, Guatemala och Nicaragua blockader av gränsposteringarna till Honduras som totalt paralyserades. I Boston, USA, genomförde hamnarbetare en blockad av en honduransk båt som skulle lossa den tropiska frukten guayaba och krävde att diktaturen skulle lämna ifrån sig makten.

ITF:s regionale ordförande, Antonio Rodríguez Fritz:

– Situationen i Honduras är mycket svår och tenderar till att försämras. Militära attacker utförs mot manifestationer. Minst två fackföreningsledare har mördats och andra har gått under jorden mot vilka det har utfärdats arresteringsorder. Vi är mycket oroade över vad som kan hända framöver med tanke på erfarenheterna från 1970- och 80-talet när liknande militära krafter använde sig av dödsskvadroner för att slå ned och mörda fackliga ledare.

– OAS, de Amerikanska Staternas Organisation, har varit mycket tydlig. Den fördömde statskuppen och gjorde en uppmaning att återupprätta demokratin. OAS har dessutom utestängt Honduras från denna viktiga organisation.

Dick Emanuelsson

HONDURAS: De “parfymerade” sprang gatlopp


<3487 tecken>

TEGUCIGALPA / 090718 / Inte en dag utan demonstrationer, ockupationer av statliga institutioner eller vägockupationer.

Så också den gångna veckan i statskuppens Honduras där alla nu väntar med spänning på att den störtade president Manuel Zelaya ska gå över gränsen från något av Honduras’ tre grannländer för att ta upp kampen, denna gång under andra omständigheter, mot kuppregimen i Tegucigalpa.

I staden Tocoa vid den karibiska kusten utlyste kuppregimens ”civila” fasad, Union Democratica Civica, demonstrationer vilket slutade med att de löpte gatlopp när de stötte samman med tre tusen bönder, arbetare och studenter. Den starkt militariserade staden där tio armésoldater patrullerar dag och natt i de olika bostadsområdena har inte skrämt befolkningen att resa vägspärrar, paralysera den viktiga transporten från hamnstaden Trujillo där Dole och Chiquita har en privathamn för bananexporten.

USA-präst i gerillakamp

Det är också i närheten av denna del av Honduras som USA-prästen James ’Guadalupe’ Carney inledde en gerillakamp i början av 1980-talet men som snabbt slogs ned av kombinerade styrkor från Honduras’ armé och de tusentals militära rådgivarna från USA som opererade i Honduras. Carney arbetade intensivt som ”de Fattigas Präst” och vann stor popularitet.

CIA och USA, under ledning av den högerextreme Ronald Reagan byggde upp, tränade och finansierade de kontrarevolutionära nicaraguanska contrasgrupperna som under tio år gjorde räder in i Nicaraguas från El Aguacate, sin bas i Honduras.

Massgravar på armé- och contrasbas

El Aguacate är en liten by öster om staden Catacamas i länet Olancho. Under 1970-talet hade armén en Ingenjörsbataljon på plats som dock senare övergav basen. Men i juli 1983 reorganiserades basen av den 16:e Infanteribataljonen. Uppgiften blev att bygga ett strategiskt center för att stödja de kontrarevolutionära nicaraguanska contrasstyrkorna vilket innebar en återuppbyggnad, breddning och modernisering av den nedslitna landningsbanan vilket utfördes av USA-arméns specialstyrkor.

Enligt undersökningar 1999 på den förra contrasbasen beräknas det finnas 48 massgravar med offer från gerillakolonnens 93 gerillasoldater, bland dem James ’Guadalupe’ Carney, som utplånades av armén och USA-soldaterna 1983. Den honduranska kommissionen för de försvunna, COFADEH, uppskattar att cirka 190 honduraner försvann i händerna på militären och mördarbataljonen ”3-16” under 1980-talet. I dag är Escoto Salinas, en före detta officer i 3-16, Honduras’ polischef. Billy Joya, kapten och befälhavare för ”3-16”, är i dag kuppresidentens politiske rådgivare. 1980-talets generation av professionella mördare och ansvariga för det smutsiga kriget mot Honduras’ folkrörelse är i dag de som drar i de politiska, militära trådarna och det psykologiska kriget som det centralamerikanska landet i dag genomlever.

Negroponte styrde

Honduras levde och styrdes under denna tid på 1980-talet av USA-ambassadören John Negroponte (1981-1985) som var spindeln i stödet till fascistregimen i San Salvador som hade kollapsat om det inte vore för det massiva militära stödet av både materiel som rådgivare och CIA-agenter. Negroponte var också spindeln i det högintensiva kriget mot den revolutionära Sandinistregeringen i Nicaragua där mer än 50.000 från civilbefolkningen mördades av dessa Contrasstyrkor under de nära tio år som USA via ombud förde krig mot ett litet fattigt land med bara fyra miljoner invånare.

Dick Emanuelsson