Latinamerika under 2015: Ovisshet och högervindar

Latinamerika under 2015: Ovisshet och högervindar

Av Dick Emanuelsson

Latinamerika och Karibien har varit en av få platser i världen där vänstern har gått fram under det senaste decenniet. Integrationen och utbytet mellan länderna har samtidigt inneburit att USA allt mer oroats över den politiska utvecklingen och koncentrerat sina ansträngningar på att stoppa denna utveckling.

KUBA. Det gångna året i Latinamerika och Karibien har utan tvekan präglats av de återupptagna diplomatiska förbindelserna mellan Kuba och USA den 20 juli. Träffen mellan presidenterna Barack Obama och Raul Castro i augusti 2015 utgjorde en milstolpe i avspänningen och inledningen på en fredlig samexistens mellan de två staterna.

Den halv sekel långa blockaden mot ön i Karibien som mot 1 januari 1959 störtade en USA-stödd diktator, kunde inte vrida klockan tillbaka. Det fick tio herrar i Vita Huset erfara. Det blev Obama som bet i det sura äpplet och krasst konstaterade att blockaden inte hade haft den effekt för vilken den hade upprättats. USA har också haft hela världen mot sig i FN:s Generalförsamlingen som år efter år har krävt ett stopp för blockaden.

Men blockaden är kvar, även om de diplomatiska relationerna upprättades formellt den 20 juli 2015. Denna morot och piskapolitik som nu inleds har med all sannolikhet målsättningen att inifrån bryta upp revolutionen som Raul Castro har sagt inte kommer att tumma på sina socialistiska grundvalar. Detta trots en ny ekonomisk politik som infördes av kommunistpartiets 6:e kongress i april 2011 har inneburit att en stor sektor av småföretagsamhet i dag omfattar närmare en halv miljon kubaner.

MEXIKO. I Pancho Villas och Emiliano Zapatas vagga fortsatte de överlevande studenterna med stöd från sina föräldrar den bittra striden för att få visshet i ödet för sina 43 försvunna kamrater. De försvann den 26 september 2014 när mexikansk polis i staden Iguala stoppade tre bussar med cirka 100 studenter. Tre av dessa sköts ihjäl direkt på platsen, 25 skottskadades men 43 studenter är sedan denna blodiga fredag försvunna. Mexiko skakades och fortsätter att skakas av denna fruktansvärda händelse.

Flamman gjorde ett omfattande reportage i Ayotzinapa där den rurala lärarhögskolan är dekorerad med bilder på Villa, Zapata, Marx, Lenin och studenternas föregångsexempel; Lucio Cabañas. Han var studenten som också utbildade sig på Ayotzinapa som lärare men som efter en massaker på bönder i sin hemby 1967 i delstaten Guerrero, tog initiativet till bildandet av De Fattigas Parti, den mest framgångsrika gerillarörelsen i Mexiko vid den tidpunkten. Kampen för de 43 fortsätter oförtrutet.

Lucio Cabañas, ett exempel för lärarstudenterna som här på en av husväggarna som omgiven av de 43 försvunna studenterna hyllar honom. "Vi är en armé av drömmare", var ett av Cabañas uttalande. I delstaten Guerrero, där gerillan var mycket stark i början på 1970-talet, är den forne läraren som bytte ut pulpeten mot delstatens berg och skogar en legend och folkhjälte.

PERU: I den andinska vaggans Peru har bonde- och ursprungsbefolkningarna gjort allt större motstånd mot gruvprojekt över hela landet. Flera medborgarstrejker har genomförts och krävt många dödsoffer när antiupprorspolisen gått till attack för att försvara de transnationella gruvbolagens intresse. I dessa regioner har människor i millenium levt på boskap, fiske och haft tillgång till rent vatten. Nu bestjäls de på vattnet och det som återstår förgiftas, anklagar människorna. 

Ecuadors president Rafael Correa.

ECUADOR: “En smygande statskupp på väg i Ecuador”, titulerade Flamman nyheten om hur en ohelig allians mellan den traditionella högern och delar av ursprungsbefolkningarnas rörelser gått samman för att fälla regeringen Rafael Correa under andra halvan av 2015.

Bombattentat mot regeringspartiet Alianza Pais´ lokaler i Guayaquil och mot två dagstidningar blev saldot under andra hälften av juli i Ecuador. President Rafael Correa anklagade i mitten av december oppositionen för en ”smygande statskupp” mot hans regering med hjälp av de privata medierna. USA har flera gånger avslöjats att finansiera kupplanerna mot Correa som i 2009 kastade ut Pentagon från militärbasen i den ecuadorianska staden La Manta.  CIA pumpade in 87 miljoner dollar 2013 för att förhindra att Correa återvaldes.

USA-bolaget Chevron-Texaco vägrade under året att betala det utdömda skadeståndet på nära nio miljarder dollar till 30 000 människor från ursprungsbefolkningen i ecuadorianska Amazonas för två decennier förstörelse av vattendrag, natur och människor.

BOLIVIA: Deltog USA i planerna på en statskupp i Bolivia och att mörda president Evo Morales? De två USA-forskarna Alexander Main och Dan Beeton från Centrum för Ekonomisk och Politisk Forskning i Washington presenterade fakta och indicier i en bok som analyserade tusentals Wikileakstelegram mellan ambassaden i La Paz och State Departement i Washington. Summan av dessa fakta och uppgifter gör att ett mönster framgår där slutsatsen kan sammanfattas som kupp- och mordplanerna mot vänsterregeringen Evo Morales skulle materialiseras.

Evo Morales, Bolivias mest populäre president genom tiderna.

Högerutveckling

De val som ägt rum under året har också visat en stagnering i utvecklingen för vänstern och de progressiva regeringar som kommit till makten sedan valet av Hugo Chavez Frias som president i december 1998.

Dilma Rousseff.

BRASILIEN: Med en liten marginal vann Dilma Rousseff valet mot en samlad höger&socialdemokrati i Brasilien. Till råga på allt har oppositionen använt sin majoritet i kongressen för att få till stånd en ”Politisk Riksrätt” mot Dilma Rousseff för påstådd korruption i statliga Petrobras.

Mauricio Macri jublar över den knappa valsegern.

ARGENTINA: Valet av Mauricio Macri i Argentina var också en illustration på denna högerutveckling i kontinenten. Macri bröt 12 år av peroniststyre som med moderata ekonomiska och progressiva reformer försökte förbättra för de mest utsatta samhällsklasserna i Argentina utan att bryta upp strukturerna i det kapitalistiska Argentina. Men för en allt mer reaktionär medelklass och hatet från de högre skikten av borgerskapet, representerade Nestor&Cristina Kirchner ett rött skynke. Peronisternas Daniel Scioli förlorade den 2 november valet med en dryg procent.

Den förhatlige f.d. president Otto Perez, som via massmobiliseringarna tvingades avgå 3 september i år.

GUATEMALA: ”Ett val i USA:s och militärens smak”, var rubriken i Flamman när den sammanfattade valresultatet i Guatemala i september. I två reportage rapporterade vi från massmobiliseringarna mot den förre presidenten Otto Perez, mot korruptionen och USA:s roll i Guatemala. Men även hur femicidio kräver 700 kvinnors liv varje år, offer för en besatthet och hat mot kvinnokroppen.

Mayaindianer i kö för att rösta i valet i september 2015. Foto: Dick Emanuelsson

COLOMBIA: Kommunal- och regionalvalen den 25 oktober blev ett svårt nederlag för den colombianska valvänstern som förlorade huvudstaden Bogota till högern.

FARC-REGERINGEN: ”Det blir inget fredsavtal om inte paramilitären försvinner”, sa Enrique Santiago Romero, FARC-gerillans juridiska rådgivare i förhandlingarna med regeringen Juan Manuel Santos i en exklusiv intervju med Flamman. Han förkastade president Santos´ ultimatum om ett undertecknade den 23 mars 2016 om de paramilitära grupperna inte bekämpas och försvinner. Men trots att över 60 människorättsledare har mördats under 2015, är optimismen stark på både regerings- som gerillans sida i Havanna där fredsförhandlingarna vid denna pressläggning går in i ett avgörande skede. Bland annat ska den femte punkten av förhandlingsagendans sex punkter undertecknas i innan Julafton. 

Dick Emanuelsson intervjuar Enrique Santiago, FARC:s juridiske rådgivare på sitt kontor i Madrid.

I november rapporterade Flamman om att 800 colombianska elitsoldater hade rekryterats som legosoldater av Blackwater och satts in i kriget av arabkoalitionen i Jemen, finansierade av Arabemiraten. Antalet colombianska militärer som förvandlas till legoknektar kommer med all sannolikhet att öka dramatiskt som en privatisering och internationalisering av USA:s krig i världen via ombud, menade människorättsledaren Alfredo Yepes intervjuad av Flamman i samma artikel.

De första sex colombianska legoknektar stupade i kriget i Jemen i början av december 2015.

USA:s intresse handlar inte om demokratiska rättigheter
utan de största oljereserverna i världen, Venezuelas.

VENEZUELA: “Detta nederlag är en örfil för att väcka oss”, sammanfattade Nicolas Maduro dagen efter det förnedrande valresultatet i parlamentsvalet i Venezuela den 6 december. Då fick den samlade oppositionen från den historiska USA-vänliga högern&socialdemokratin kvalificerad majoritet i Nationalförsamlingen. 2015 lämnar denna bittra smak av en höger på frammarsch från Rio Grande i norr till Kap Horn i söder och med ett allt öppnare stöd av USA.

Gott Nytt år. . .hälsar