miércoles, 3 de septiembre de 2014

¡NUNCA MÁS GUERRA! Cién años desde la primera guerra mundial



De la obra teatral “Tältprojektet”, el proyecto de la carpa del  1977 que fue un homenaje a la clase obrera sueca.
Texto: Peter Wahlqvist, Música: Ulf Dageby, Traducción y subtítulo: Dick Emanuelsson.
Canta Totta Näslund del grupo Nationalteatern, dando un saludo de los 12 millones de Muertos de la primera guerra mundial.

¡NUNCA MÁS GUERRA!
Les puedo saludar desde una trinchera en Flandes,
y desde un cráter en Galipoli.
También les saludo de los cuatro años
de horror donde el Hombre Muerto,
de todos nosotros luchamos en el Somme.
De todos nosotros que luchamos en Galizia
y de haber sobrevivido un ataque de gas en Marne, un saludo desde el infierno de Paschendeal y de un pantano fangoso de Tannenberg.
// De 12 millones de muertos, les puedo saludar:
¡¡NUNCA MÁS GUERRA!!


En dentro de veinte años el Frente Occidental será historia,
Y encima el paisaje de la muerte crecerá de nuevo la hierba de la grama,
Los ciegos por el gas recibiran rosas de Victoria * y los héroes serán hombres viejos y olvidados.
Yo, que he sobrevivido a los horrores de la guerra, no
hago aclamaciones en los minutos temblorosos de la paz,
porque yo voy al futuro en estos trapos y lo veo con ojos apagados.
// De 12 millones de muertos, les puedo saludar:
¡¡NUNCA MÁS GUERRA!!


Y aunque el Frente Occidental era el yunque
donde la juventud europea fue golpeada hasta la muerte,
Sin embargo, los brotes en los árboles no han florecido hasta que nuevos planes de guerra han nacido.
Por que el capital no conoce fronteras,
Yo sé, que en dentro de veinte años, nos indican hasta ahí,
entonces, tomaré mi fusil y la mochila para salir y morir nuevamente por sus utilidades.
// De 12 millones de muertos, les puedo saludar:
¡¡NUNCA MÁS GUERRA!!


* Victoria era la Princesa de Baden, alemana y casada con Gustavo V, el rey proalemán sueco durante la primera guerra mundial. El rey enviaba alimentación y repuestos bélico para la guerra de Alemania mientras el pueblo
sueco moría de hambre. En mayo de 1917, solo faltaba la chispa de la Rebelión para que fuera tumbado el Reino sueco.

domingo, 31 de agosto de 2014

21:a Sao Pauloforat i Bolivia: Framgångar för Latinamerikas integration under vänsterns ledning





21:a Sao Pauloforat i Bolivia:

Framgångar för Latinamerikas integration under vänsterns ledning

TEGUCIGALPA / 2014-08-31 / Mer än 180 delegater som representerar mer än 140 partier och rörelser i den 21:a versionen av Sao Pauloforat, samlades under förra veckan i La Paz, Bolivia. Forat värderade den gångna verksamheten och fattade beslut om riktlinjer för det framtida arbetet för hur vänstern och kampen för socialismen bör föras.
Att det blev Bolivia som stod som värd var nästan bara följdriktligt. Regeringen och det statsbärande partiet MAS (Rörelsen för Socialism), har varit oerhört framgångsrika i vad de själva kallar för “avkolonialiseringen” av Bolivia. I detta politiska och ekonomiska arbete har de sociala rörelserna i landet varit en avgörande kraft i författandet av ny multietnisk författning och utvecklandet av den näst största ekonomiska tillväxten på den amerikanska kontinenten, inkluderat den karibiska regionen.
– I detta forum kommer vi att sätta de framgångar som vi har åstadkommit under dessa år under ledning av president Evo Morales i förgrunden. De har utgjorts av nationalisering av de ekonomiska överskotten i de centrala samhällssektorerna, politiska framgångar så som utarbetandet av en ny författning och en ny Pluralistisk Nationell Stat. Vi kommer att försvara dessa erövringar och det bästa sättet är att fördjupa förändringarna utan att förfalla till konformism, sa Bolivias minister för de sociala rörelserna, Alfredo Rada, som hälsade delegaterna välkomna till forat.

Försvara vänsterregeringarna

En gemensam tråd i arbetet på Forat var den latinamerikanska integrationen och stödet till de länder som styrs av vänstern så som Venezuela, Bolivia, Ecuador, Nicaragua och Kuba. Det är en himmelsvid skillnad när Bolivias president Evo Morales framträdde på det sociala forat i Buenos Aires 2002. Då var han den bolivianska oppositionens främste talesman och representerade MAS som i valet 1998 hade fått fyra procent i valet. Bolivia var då kontinentens näst fattigaste stat.
Nu, 2014, kan Latinamerika uppvisa en enorm utveckling mot politisk och ekonomisk stabilitet jämfört med 2002 då den nyliberala modellen gick skoningslöst fram mot folk och stater.
I slutdeklarationen från La Paz talas det också om Evo Morales, som “ett obestridligt exempel för Latinamerika och Karibien”.
Bolivia innan valet av Morales 2005, Ecuador innan Rafael Correa, Nicaragua innan valet av Daniel Ortega eller Venezuela innan valet 1998 av Hugo Chavez, var länder som antingen utsattes för statskupper eller där presidenten störtades av uppretade folkmassor.
I dag representerar de en politisk stabilitet med stora ekonomiska framgångar, även om de samlade attackerna mot regeringen i Venezuela har skapat stora problem för regeringen i Caracas.

USA:s motoffensiv

I debatterna som genomfördes i La Paz uttrycktes ett enigt stöd till fredsprocessen i Colombia, ett stöd till Argentina mot USA:s försök att via de så kallade spekulativa ”Gamfonderna” försätta Argentina i ekonomisk ruin. Vänsterns forum fördömde Vita husets “belägring” av den demokratiskt valda regeringen i Venezuela och dess Bolivarianska revolution. Sao Pauloforat stöder också Bolivias krav mot Chile för sin historiska rätt till en utfart till Stilla havet. Ecuador får stöd för sina anklagelser och domar mot USA-jätten Chevrons ekologiska brott mot landets ursprungsbefolkning och naturen Ecuadors amazonregioner. Även den 60-åriga blockaden mot Kuba fördömdes liksom USA:s fortsatta kolonialisering av Puerto Rico och folkets rätt till självständighet. Solidaritet i slutdeklarationen uttrycktes även till det palestinska, syriska, irakiska och det afghanska folkets kamp mot imperialismen.
Men trots att Latinamerika och Karibien uppvisar framsteg i både ekonomi och sociala framsteg, uttryckte Sao Paoloforats debatter en stor oro över hur Vita huset har omgrupperat sina styrkor, både civila som militära, mot Latinamerikas integration.
Dick Emanuelsson