4120 tecken
TEGUCIGALPA / 070327 / Den andra rättegången mot FARC-gerillans fredsförhandlare, Simon Trinidad, uppsköts i måndags på obestämd tid efter att domaren hade haft enskilda samtal med åklagarna och en jurymedlem utan att bjuda in eller ens informera försvaret. På grund av detta klavertramp tvingades domaren lämna fallet.
– Domaren kan inte gå tillbaka och åklagarna måste börja om på nytt, sa USA-advokaten Paul Wolff i en kommentar till Caracol Radio i Colombia.
– Detta är en stor seger för Simon Trinidad, tillade Wolff som besökte Sverige den 12 mars när han talade på ett informations- och solidaritetsmöte om och för de politiska fångarna Simon och Sonia, arrangerat av Föreningen Jaime Pardo Leal.
Mot alla odds vann Simon Trinidad i första instansen eftersom juryn inte kunde ena sig. Domaren Tom Hogan skickade tillbaka juryn tre gånger för att den skulle ena sig om ett domslut, men utan framgång. Därför fanns inget annat val för domaren än att annullera fallet.
Politiskt mål
Men anklagelserna mot Trinidad, kidnappning av tre USA-medborgare i Colombia, har varit fulla av motsägelser, falska vittnesmål, vittnen som brutit samman i rätten och dragit tillbaka anklagelserna. Det är också i högsta grad ett politiskt mål där USA är högst inblandad i Colombia sedan 1950-talet.
Den 27 maj 1964 inledde den colombianska armén ”Operation Lasso” som handlade om att tillintetgöra 46 män och två kvinnor som hade organiserat ett bondekooperativ i den lilla bergsbyn Marquetalia men som av den konservativa regeringen anklagades för att ha upprättat en ”Självständig republik”. ”Operation Lasso” var organiserat av Pentagon och USA:s militärrådgivare i Bogota var de som ledde operationen som utgjordes av 16.000 infanterister som attackerade de 48 lantarbetare med bombflyg och artilleri. I tre veckor höll Manuel Marulanda och hans kamrater ut tills de inledde ”Den långa marschen” mot regionen Uribe i länet Meta. Där tog de beslutet att bilda Colombias Väpnade Revolutionär Styrkor, FARC.
Spionerade på gerillan
När de tre CIA-agenterna sköts ned av gerillan eller, som de tre tillfångatagna USA-medborgarna själva säger i en intervju med den colombianske journalisten Jorge Enrique Botero, “motorn bara tystnade och vi störtade”, befann de sig på underrättelsearbete över gerillakontrollerat område. Till och med Colombias arméchef vid den tidpunkten, Jorge Enrique Mora, sa till dagstidningen El Tiempo att de tre spionerade på gerillan. De är också experter på säkerhetsoperationer och sofistikerade kommunikationsutrustning, anställda hos ett företag som hyrdes in av Pentagon för arbete i Colombia. Sammanlagt finns det uppskattningsvis 2000 personer, cirka hälften USA-medborgare, som är inhyrda av USA-företag för arbete under Plan Colombia. Gerillan har förklarat dem som militära mål eftersom de är brickor i USA:s militärstrategiska intervention i Colombia mot gerillan.
Trinidad ska åläggas munkavle
Simon Trinidad hade inget att förlora och trots att hans egen försvarsadvokat uppmanade honom att inte sätta sig i vittnesbåset, gjorde han det och förklarade gerillans politiska mål och program och varför han anslutit sig till gerillan, trots ett bekvämt och bekymmersfritt ekonomiskt liv i norra Colombia. Åklagarna kräver nu att Trinidad ska åläggas munkavle och inte ges möjlighet att uttala sig som han gjorde i det första målet. Åklagarna är livrädda att Trinidad ska ”manipulera” jurymedlemmarna, ett krav som försvaret rasar emot och menar förvandlar målet till rättsröta. Domare Hogan och åklagarna tror att den politiske skicklige Trinidad lyckades övertyga delar av juryn.
Men sanningen är att de 20 “vittnen” från den colombianska militären eller underrättelsetjänsten som i måndags fick resa tillbaka till Colombia, är köpta vittnen, både säkerhetsagenter och gerilladesertörer som i utbyte mot att slippa avtjäna 30-åriga fängelsestraff, gått med på att vittna mot Trinidad. Men den typen av vittnen har inget som helst värde i en verklig rättsstat, vilket man inte kan anklaga USA för att i dag representera.
Dick Emanuelsson
TEGUCIGALPA / 070327 / Den andra rättegången mot FARC-gerillans fredsförhandlare, Simon Trinidad, uppsköts i måndags på obestämd tid efter att domaren hade haft enskilda samtal med åklagarna och en jurymedlem utan att bjuda in eller ens informera försvaret. På grund av detta klavertramp tvingades domaren lämna fallet.
– Domaren kan inte gå tillbaka och åklagarna måste börja om på nytt, sa USA-advokaten Paul Wolff i en kommentar till Caracol Radio i Colombia.
– Detta är en stor seger för Simon Trinidad, tillade Wolff som besökte Sverige den 12 mars när han talade på ett informations- och solidaritetsmöte om och för de politiska fångarna Simon och Sonia, arrangerat av Föreningen Jaime Pardo Leal.
Mot alla odds vann Simon Trinidad i första instansen eftersom juryn inte kunde ena sig. Domaren Tom Hogan skickade tillbaka juryn tre gånger för att den skulle ena sig om ett domslut, men utan framgång. Därför fanns inget annat val för domaren än att annullera fallet.
Politiskt mål
Men anklagelserna mot Trinidad, kidnappning av tre USA-medborgare i Colombia, har varit fulla av motsägelser, falska vittnesmål, vittnen som brutit samman i rätten och dragit tillbaka anklagelserna. Det är också i högsta grad ett politiskt mål där USA är högst inblandad i Colombia sedan 1950-talet.
Den 27 maj 1964 inledde den colombianska armén ”Operation Lasso” som handlade om att tillintetgöra 46 män och två kvinnor som hade organiserat ett bondekooperativ i den lilla bergsbyn Marquetalia men som av den konservativa regeringen anklagades för att ha upprättat en ”Självständig republik”. ”Operation Lasso” var organiserat av Pentagon och USA:s militärrådgivare i Bogota var de som ledde operationen som utgjordes av 16.000 infanterister som attackerade de 48 lantarbetare med bombflyg och artilleri. I tre veckor höll Manuel Marulanda och hans kamrater ut tills de inledde ”Den långa marschen” mot regionen Uribe i länet Meta. Där tog de beslutet att bilda Colombias Väpnade Revolutionär Styrkor, FARC.
Spionerade på gerillan
När de tre CIA-agenterna sköts ned av gerillan eller, som de tre tillfångatagna USA-medborgarna själva säger i en intervju med den colombianske journalisten Jorge Enrique Botero, “motorn bara tystnade och vi störtade”, befann de sig på underrättelsearbete över gerillakontrollerat område. Till och med Colombias arméchef vid den tidpunkten, Jorge Enrique Mora, sa till dagstidningen El Tiempo att de tre spionerade på gerillan. De är också experter på säkerhetsoperationer och sofistikerade kommunikationsutrustning, anställda hos ett företag som hyrdes in av Pentagon för arbete i Colombia. Sammanlagt finns det uppskattningsvis 2000 personer, cirka hälften USA-medborgare, som är inhyrda av USA-företag för arbete under Plan Colombia. Gerillan har förklarat dem som militära mål eftersom de är brickor i USA:s militärstrategiska intervention i Colombia mot gerillan.
Trinidad ska åläggas munkavle
Simon Trinidad hade inget att förlora och trots att hans egen försvarsadvokat uppmanade honom att inte sätta sig i vittnesbåset, gjorde han det och förklarade gerillans politiska mål och program och varför han anslutit sig till gerillan, trots ett bekvämt och bekymmersfritt ekonomiskt liv i norra Colombia. Åklagarna kräver nu att Trinidad ska åläggas munkavle och inte ges möjlighet att uttala sig som han gjorde i det första målet. Åklagarna är livrädda att Trinidad ska ”manipulera” jurymedlemmarna, ett krav som försvaret rasar emot och menar förvandlar målet till rättsröta. Domare Hogan och åklagarna tror att den politiske skicklige Trinidad lyckades övertyga delar av juryn.
Men sanningen är att de 20 “vittnen” från den colombianska militären eller underrättelsetjänsten som i måndags fick resa tillbaka till Colombia, är köpta vittnen, både säkerhetsagenter och gerilladesertörer som i utbyte mot att slippa avtjäna 30-åriga fängelsestraff, gått med på att vittna mot Trinidad. Men den typen av vittnen har inget som helst värde i en verklig rättsstat, vilket man inte kan anklaga USA för att i dag representera.
Dick Emanuelsson
Bildtext:
Simon Trinidad med sin fru och gerillakamrat, Lucero Palmera. Även hon greps i Quito, Ecuador, den 2 januari 2004 men släpptes dagen efter och tog sig omedelbart tillbaka till gerillan i södra Colombia där hon i dag leder arbetet med det Södra Gerillablockets radiostation "Voz de la Resistencia".
