Kina ryter ifrån mot Marco Rubios turné i Sydamerika: Det västra halvklotet är ingens `bakgård´

AV DICK EMANUELSSON

STOCKHOLM / 2026-09-09 / Marco Rubio är på en kort sydamerikaturné och siktet är inställt på två mål; tvinga länderna att isolera Kina från att vara kontinentens viktigaste handelspartner, samt att ta över kontrollen av dess viktiga mineraler och naturresurser. Men ”det västra halvklotet är ingens 'bakgård',” kontrar Kina i ett uttalande.

Rubio inledde sin turné i tisdags i det till State Departement numera totalt underordnade Colombia där ”nekrofilpresidenten” Abelardo de la Espriella också har svurit trohet inför Stjärnbaneret, eftersom han är medborgare såväl i USA som i Italien. Och USA tolererar inga `avvikare´.

Det föga angenäma öknamnet fick han av colombianerna efter att förra veckan hållit en presskonferens framför och därefter promenerat mellan liken av 23 dödade gerillasoldater och i vanlig ordning skrikit, som en dålig version av Hitler, att så kommer colombianerna att bli vana att se honom i fortsättningen.

Ty han har beordrat det colombianska flygvapnet, som om några år ska ta emot 16 JAS-39 Gripenplan från Wallenbergägda SAAB-koncernen, att bomba vad de tror är gerillaläger.

Det är samma person som när han var advokat försvarade ledarna för de paramilitära dödsskvadronerna. De utgjorde spjutspetsen i det `smutsiga kriget´ i Colombia där kommunistpartiet och vänsteralliansen Union Patriotica har begravt fler än 6000 ledande medlemmar sedan 1990-talet. Tiotusentals bönder har mördats och över fem miljoner har fördrivits från sina gårdar och marker sedan 1990-talet. Dessa har övergått till dödsskvadronernas uppdragsgivare bland land- och boskapsägare, företag som Coca Cola, Chiquita eller Dole som betalade tio cent per exporterad bananlåda för dess beskydd och mord på fackföreningsledare [1].

Och vad sa Espriella i valet? Jo, att han ”ska slita inälvorna vänstern” [2]!

En fullbordad pitiyankie, denne colombian som svurit trohet mot Stjärnbaneret som kräver 100-procentig trohet och disciplin mot USA:s värderingar och politik.

Riggat val med tre miljoner röster i potten

Därför var det en nöjd Rubio som anlände till Colombia igår, tisdag där valservarna ”fixades” av en privat colombiansk firma med israeliska kontakter vid valet den 21 juni. Uppskattningsvis tre miljoner röster ”fixades” vilket gjorde att den säkra valsegern för vänsterkandidaten Ivan Cepeda i stället gick till Espriella som vann knappt med 250,000 rösters övervikt.

Cepedas far, Manuel Cepeda, chefredaktör för kommunistpartiets veckotidning VOZ, mördades den 9 augusti 1994 när han var på väg till senaten dit han hade valts i valet 1992. Mördarna? De som dagens president försvarade några år senare.

Peru-Kina

Kina har aldrig agerat med geopolitiska beräkningar, det har aldrig blandat sig i andra länders inre angelägenheter och han har aldrig krävt att andra länder ska ta parti eller välj sida, hävdade folkrepublikens Kinas ambassad i Lima, Peru, dit Rubio kom i onsdags den 9 september.

”Västra halvklotet är ingens 'bakgård'. De latinamerikanska länderna har suverän rätt att fritt välja sina partner och att utveckla utländskt samarbete utifrån sina egna nationella intressen. Samarbetet mellan Kina och Latinamerika är inte riktat mot tredje part och det bör inte heller vara föremål för inblandning från tredje part”, lyder ambassadens presskommuniké.

Peru är nyckeln

Kina har varit Perus största handelspartner de senaste 12 åren, menar ambassaden vilket ska ses som en markering Rubio och USA.

”Bilateralt handelssamarbete bygger på princip om ömsesidig nytta och delade förtjänster”, hävdar ambassaden. Likaså påminner den om att de kinesiska myndigheterna sedan slutet av 2025 godkänner en förlängning av en fri visering för peruaner till 31 december.

”Kina öppnar sina dörrar och välkomnar det peruanska folket med öppna armar. Men fallet är inte det samma för peruaner som vid en ansökan om visum till ett visst land, måste genomgå rigorösa kontroller och även bli hotade om indragna visum för den sökande och dennes familj?”, med anspelning till det militariserade USA-samhället där möjligheten att få visum är lika med noll för peruaner och latinamerikaner som, om de är papperslös i stället jagas av ICE med pistoler och kpistar och bokstavligen behandlas som djur, allt enligt order och stöd från självaste presidenten i Vita Huset.

USA:s Militära Sydkommando

Redan i början av 2023, då under den demokraternas Biden-administration sas det rent ut att Sydamerikas naturtillgångar är lika med ”USA:s nationella säkerhet”.

Laura Richardson, general och vid den tidpunkten chef för USSOTHCOM, USA:s Militära Sydkommando gick i ett tal i La Paz, Bolivia ut och formaliserade ett republikanskt utkast för tjugo år sedan för USA:s politik visavi Latinamerikas och dess naturresurser [3]. Det som republikanerna då inte vågade säga öppet, förvandlades av Richardson till demokratisk utrikespolitik. Ett verkställande av Monroedoktrinen; ”Amerika till amerikanerna”, som nu heter ”Donroe-doktrinen.

Att Richardson valde Bolivia var heller inget undantag. För Bolivia har enorma tillgångar av litium. Men det är Kina och Ryssland som i ett mixat företag köper 80 procent av litiumet av Bolivia, en naturtillgång som Richardson och USA menar ska vara USA:s och en strategisk resurs för USA:s nationella säkerhet.

Det nykoloniala dokumentet
”Santa Fe IV” förverkligas

Santa Fe 1-4 är en serie dokument [4] som legat till grund för USA:s utrikespolitik mot Latinamerika. Det första dokumentet publicerades 1980, författat av högerextrema utrikespolitiska rådgivare till Ronald Reagan. Santa Fe II kom 1989 och uttryckte stor oro för den politiska och militära utvecklingen i El Salvador och Colombia där man varnade för den ”växande kommunistiska gerillan”. Santa Fe IV, som ursprungligen skrevs i december 2000 men offentliggjordes först i augusti 2001 efter Bush tvivelaktiga valseger i Florida. Det handlar i korthet om följande fyra strategiska uppgifter och mål (direkta citat från dokumentet):

• Kontroll över sunden i Atlanten.

• Obegränsad tillgång till Panamakanalen.

• Upprättande av en säker farled runt Kap Horn.

• Försäkran om att länderna i hemisfären inte uppträder fientligt mot USA.

• Att hemisfärens naturresurser är disponibla för att motsvara VÅRA NATIONELLA PRIORITERADE BEHOV.

Eller för att tala med USA:s dåvarande försvarsministern Colin Powell, som vid tidpunkten sammanfattade saken ungefär så här:

Vårt mål är att garantera USA-företagens kontroll över ett område som sträcker sig från Nord- till Sydpolen och fri tillgång, utan några som helst hinder till våra varor, tjänster, teknologi och kapital på hela hemisfären.

En dement och farlig USA-president

Vad är det vi ser i dag, då den demente gaphalsen i Vita Huset sitter i något rum i presidentpalatset som om han vore ett förskolebarn och ritar om kartor på länder, kanaler, bukter eller vikar som han döper om och inlemmar i en fiktiv dröm om att detta är att göra ”America Great Again”.

Och i nästa sekund framställer han med hjälp av sin favoritleksak, AI, sig själv som en Jesusgestalt:

”Jag såg den mer som en bild av mig [¡SIC!] som agerade som läkare och helade människor: Röda Korset var ju där, det fanns medicinsk personal runt omkring mig. Och jag var som läkaren, du vet, som lekte läkare och helade människor. Det var så det såg ut. Det var vad de flesta trodde”.

Några veckor innan hade han beordrat tre Tomahawk-missiler mot en iransk lågstadieskola där 168 barn massakrerades.

”Plikt att varna”

John Gartner, undervisade vid institutionen för psykiatri vid Johns Hopkins University School of Medicine i 28 år. Han är författare till In Search of Bill Clinton: A Psychological Biography och gjorde en kommentar om Trumps mentala hälsa [5]:

”Otto Kernberg, en psykoanalytiker som specialiserat sig på borderline-personligheter, definierade malign narcissism som att ha fyra komponenter: narcissism, paranoia, antisocial personlighet och sadism. Trump uppvisar alla fyra”.

Han menar att Donald Trumps elakartade narcissism är giftig, och med underrubriken: ”Professionell psykiatrisk personal har en `plikt att varna´ för en ledare som kan vara olämplig att tjänstgöra” (som president, i fallet Trump).

Den 14 maj 2024 sa samma psykolog [6]:

– Jag säger alltid till folk; titta på Donald Trump just nu, för det är den bästa Donald Trump ni någonsin kommer att se, eftersom demens är en sjukdom som försämras och hans försämringstakt accelererar, sa Gartner för snart två år sedan. Sedan dess har Trumps mentala hälsa uppenbart försämrats dramatiskt och Gartner säger inte bara att den accelererar, utan han säger klart att Trump lider av demens.

Världen ser detta på första parkett. Frågan är vad som händer under de drygt två år som är kvar av hans mandatperiod.

Men det är inget för Magdalena Andersson som ser ”Putin-troll” hos sd och Åkesson som det stora ”hotet mot Sveriges säkerhet” just nu. Vem förvånas över att (s) rasar i opinionen?

[1] https://dickema.com/chiquita-brands-avslojas-for-att-ha-lejt-colombianska-paramilitarer/

[2] https://dickema.com/colombia-y-la-segunda-vuelta-electoral-3-3-la-tarea-es-impedir-que-la-derecha-fascista-toma-el-poder-en-todo-el-continente-bajo-el-liderazgo-de-trump/

[3] https://dickema.com/usas-militara-sydkommando-gor-nu-oppet-ansprak-pa-latinamerikas-litium-olja-gas-och-guld-·/

[4] https://www.oocities.org/proyectoemancipacion/documentossantafe/documentos_santa_fe.htm

[ladda ner dokumentet, på spanska]

[5] https://www.usatoday.com/story/opinion/2017/05/04/trump-malignant-narcissistic-disorder-psychiatry-column/101243584/

[6] https://youtu.be/qQeFDmEIp0s?si=Iv8kcVjPe8zg1plf

Kina och Latinamerika förstärker sina ekonomiska förbindelser

Av Dick Emanuelsson

• Medan USA tar över Europa som sin nya “bakgård”, frigör sig Latinamerika alltmer och riktar sina blickar både söder- som österut.

TEGUCIGALPA / 2015-01-10 / Celac och Kina går nu in i ett intensivt ekonomiskt och handelssamarbete på alla nivåer. Enligt Kinas president Xi Jinping kommer handeln mellan Kina och Latinamerika ha en omsättning på 500 miljarder dollar under det kommande decenniet. Kinas egna investeringar, från Rio Grande i norr till Kap Horn i söder, kommer att uppgå till 250 miljarder dollar.

Celac, som på engelska heter The Community of Latin American and Caribbean States omfattar 33 länder, alla stater på den amerikanska kontinenten, med undantag för USA och Canada är medlemmar.

Sedan den internationella kapitalistiska krisen slog ut med full kraft i september 2008, har majoriteten av Celacs medlemsstater förstärkt sitt eget ekonomiska och ömsesidiga samarbete.  Det har gett stora och positiva resultat. I stället för att drabbas av den kapitalistiska cykliska krisen som i Europa, USA och Canada, en kris som återkommer vart 7-8:e år, har den ekonomiska tillväxten varit stor i de flesta latinamerikanska länderna.

Grekiska arbetare konfronteras med polisen på 1 maj 2014. Klasstriderna i
Europa under senaste året har varit många.

Dyster prognos för världsekonomin

 

Det är ingen tvekan om att Latinamerika, för egen självbevarelsedrift, vänder sig österut i stället för mot nord. Nyhetsbyrån Reuters frågade i början av året tio framträdande ekonomer och börsanalytiker om hur de ser på perspektivet för världsekonomin för 2015 och alla tio sammanfattade svaret i: “bedrövelse”!

– Förbered för ett katastrofalt år för amerikanska statsobligationer. Det är prognoserna som skickas från Wall Street, sa Liz Capo McCormick och Susanne Walker, experter för Bloomberg.

– Kollapsen i oljepriserna kommer att generera en ny finanskris. Den är kopplad till en “skräpskuld” som utfärdats för att finansiera spelet med utvinningen av skifferoljan i Nordamerika. Den finansiella eliten designar en ursäkt för sin nästa omgång av sedeltryckande i försöket att rädda bankerna, sa Rob Kirby, ekonomisk expert på Kirby Analytics.

Destination Peking

 

Inför det dystra perspektiv som världsekonomin står inför samlades de 33 representanterna för Celac i Peking under den första veckan av 2015. I stället för att tidigare flyga var och en till Washington för att be om krediter och förmånliga villkor, anlände de latinamerikanska presidenterna eller utrikesministrarna till Kina den 3 januari.

Kinas president Xi Jinping.

Och i stället för att dra åt livremmen och inleda en brutal nedskärning och privatisering av offentlig sektor, kommer Latinamerika i samarbete med Kina att i stället genomföra offensiva produktiva och sociala investeringar.

– Tiden har kommit för att fördjupa förbindelserna mellan Kina och Latinamerika (...), behovet av att skapa ett gemensamt mål Kina-CELAC för att konsolidera, utveckling och förändring för våra folk, sa den kinesiske presidenten.

“Pekingdeklarationen”

 

Vad den kinesiske statschefen syftade på var innehållet i “Pekingdeklarationen”. Den omfattar en samling av strategier och uppnådda överenskommelser i ett ekonomiskt block för multilateralt samarbete under de kommande tio åren.

Pekingdeklarationen sammanfattar en samarbetsplan som omfattar politiska, kommersiella investeringar, finansieringar, energiresurser, industri, jordbruk så som ömsesidigt utbyte mellan folken i vetenskap.

– Det är ett historiskt möte med vägar, ansträngningar, kamp av människor som vägrade att anpassa sig till slaveriet i det förflutna, till nykolonialismen och som var kapabla att hålla sin dröm om värdighet vid liv, sa Venezuelas president Maduro i sitt tal.

Med cirka tre miljoner bostäder beräknas den dramatiska bostadsbristen i Venezuela kunna byggas bort. Därför
behövs det cementfabriker och medassistens från Kina ska bisten på bostäder vara borta om några år.

Bygga, bygga. . .

 

Venezuela är ett illustrativt exempel på hur det bilaterala samarbetet konkretiseras. I ett speciellt avtal mellan de bägge länderna som undertecknades, kommer Kina investera framför allt i den sociala sektorn genom att finansiera byggandet av 1500 nya skolor och tre cementfabriker med en kapacitet att producera 2500 ton per dag. Detta i sin tur förstärker bostadsbyggandet där målet är satt till tre miljoner bostäder fram till 2016. Hittills har landet byggt 1,1 miljoner hem. Sammanlagt innebär det att Kina investerar 20 miljarder dollar i Venezuela under de kommande åren.

Kina har vänt sig allt mer mot Latinamerika men även organisationen Brics, som omfattar Brasilien, Sydafrika, Ryssland, Kina och Indien. Dollarn fick ännu en nådastöt när Kina och Ryssland uppgav att de skulle införa sina egna valutor i handeln mellan de bägge länderna.

Kina och Ryssland stärker banden med Latinamerika

Kinas president Xi Jinping och Venezuelas Nicolas Maduro tar farväl varandra efter den kinesiske statschefens besök i Venezuela där 38 olika avtal undertecknades mellan de bägge länderna.

USA blir allt mer förflyttad till skuggan i det som var dess ”bakgård”

TEGUCIGALPA / 2014-07-24 / Latinamerika har aldrig tidigare upplevt en liknande offensiv från två stormakter som när Kinas och Rysslands presidenter genomförde statsbesök och undertecknade handelsavtal för flera hundra miljarder dollar förra veckan. En blek Obama kunde bara stillatigande observera och konstatera hur USA:s ”bakgård” numera vänder blicken ”öster- och söderut”.

Det sista statsbesöket genomfördes den 22 juli av Kinas sävlige och lugne president Xi Jinping. Kuba var sista anhalten. Xi Jinping och Vladimir Putin inledde redan den 11 juli sin Latinamerikaturné, bara fem dagar innan de skulle slå sig ned på den nya ekonomiska handelsgiganten Bric´s möte i Fortaleza i Brasilien.

Medan USA erbjuder de latinamerikanska och karibiska staterna militär materiel, krigsflygplan, utbildning av ländernas polis- och militärapparat och krediter från Världsbanken och IMF om respektive land privatiserar alla offentliga tjänster, erbjuder Kinas och Rysslands statschefer samma länder krediter och ömsesidigt handelsutbyte med målet att utveckla respektive land.

Putin och Xi i Havanna

De bägge presidenterna som representerar två växande stormakter besökte Brasilien, Argentina, Venezuela, Nicaragua och Kuba. De kinesiska medierna förkunnade att turnén som deras president hade genomfört var ”historisk”.

Putin landade först i Havanna den 11 juli där han träffade den historiske ledaren för den kubanska revolutionen Fidel Castro, undertecknade ett nytt avtal med Kubas president Raul Castro där Ryssland efterskänkte 90 procent av den kubanska skulden till det dåvarande Sovjetunionen. De resterande 3.500 miljoner dollar ska betalas av under en tioårsperiod. Det kan även förvandlas som betalning i gemensamma handels- och industriprojekt.

Den kinesiske presidenten landade, som sista anhalt innan Peking, den 22 juli i Havanna. Även han träffade Fidel. De bägge länderna, som har haft ett oavbrutet politiskt- och handelsutbyte sedan 1949. Nu, den 22 juli 2014 undertecknade de bägge statscheferna inte mindre än 29 ömsesidiga avtal på en rad områden. Bland dem finanser, jordbruk, industri, hälsovård, bioteknologi, olja, energi, miljö, utbildning, telekommunikationer, Internet och digital-TV.

– Den kinesiska delegationen är full av förtroende över framtiden och utvecklandet av relationerna mellan vårt land och Kuba, vi är för alltid bra vänner, kamrater och bröder med Kuba, sa Xi.

Mötet med de fem medlemsländerna i Brics, som också genomfördes på den amerikanska kontinenten, närmare bestämt i Brasilien, markerade också en milstolpe i integrationen mellan Latinamerika och den asiatiske jätten. Brics beslutade som Flamman skrev i föregående nummer om att starta en den Nya Utvecklingsbanken med 100 miljarder dollar i kassavalvet. Kina placerar 41 miljarder och det är naturligt att huvudkontoret för den nya banken kommer att ligga i Shanghai.

Argentina

Argentina fick besök den 12 juli av Putin och efter Brics möte anlände Xi Jinping till Argentina den 18 juli. Putin skrev under flera avtal inom kärnenergins område. Sovjetunionen levererade redan på 1970-talet reaktorer till Argentina.

Xi Jinping undertecknade 20 avtal med sin kollega Christina Kirchner till ett värde av elva miljarder dollar. Bara inom järnvägssektorn uppgår Kinas investeringar till 4800 miljoner dollar. Investeringar kommer också att göra inom varvsindustri. Ett avtal mellan de bägge centralbankerna undertecknades som gör Argentina mindre sårbart för ”Gamfondernas” gränslösa spekulanter.

38 avtal med Venezuela

När den kinesiske presidenten anlände till Venezuela hälsades han välkommen av landets president Nicolas Maduro. De bägge känner varandra sedan flera år tillbaka när Maduro var utrikesminister och sammanträffade med Xi när Chavez var president. En ny kinesisk kredit på fyra miljarder dollar till Venezuela skrevs ut som ska satsas inom den sociala sektorn och infrastruktur i Venezuela. Den kinesiska centralbanken undertecknad också ett avtal med det statliga venezuelanska energibolaget PDVSA för att finansiera en forskning av mineraler som slutar på 691 miljoner dollar. Sammanlagt slöts 38 avtal inom områden som teknologi, industri, finanser, transporter, bostadsbyggande och jordbruk.

Nicaragua

Vladimir Putin besökte också Nicaragua efter sitt besök i Kuba. De bägge länderna har sedan flera år intensifierats sina förbindelser efter att Sandinisterna återerövrade makten i valet 2006. Nicaraguas president välkomnade Ryssland i ett av de största megaprojekten under modern tid, byggandet av en ny kanal mellan Karibien och Stilla havet i Nicaragua till en kostnad av 40 miljarder dollar.

USA:s militära ”tjänster”

I december 2000 offentliggjordes dokumentet SANTA FE IV. Det hade skrivits av bland annat USA-generalen Summers med meriter från gerillabekämpning i Centralamerika, Lewis Thambs, USA:s f.d. ambassadör i Colombia och Costa Rica. Han var spindeln i knarkfinansieringen av «Contras» i Nicaragua/Centralamerika med överste Oliver North som huvudaktör. Dokumentet, som låg till grund för Georg Bushs utrikespolitik anger i korthet följande fyra geostrategiska uppgifter, ordagrant citerade och som blivit USA:s utrikespolitik i sitt förhållande till Latinamerika och Karibien:

1. Kontroll över sunden i Atlanten.

2. Obegränsad tillgång till Panamakanalen.

3. Upprättande av en säker farled runt Kap Horn.

4. Garantier för att länderna i världsdelen inte ska uppträda fientligt mot USA (med direkt antydan mot Kuba och Venezuela och i viss mån Brasilien, reds anm.).
Dessutom ska världsdelens naturresurser vara disponibla för att motsvara USA:s nationella prioriterade behov.

För stöd för dessa punkter sjösattes för andra gången USA sin 4:e flotta. Den hade skapats 1943 och lades i malpåse 1950 men togs återigen fram i juli 2008 för att förstärka USA:s dominans runt den amerikanska kontinentens bägge kuster. 

Parallellt med denna militära doktrin, piskan, accelererade den nyliberala doktrinen 1989 via Washingtons konsensus, den nyliberala modellen som under 20 år i praktiken har krossat fackföreningar och arbetsmarkandslagar där den införts i Latinamerika. I tio punkter handlar den i korthet om att privatisera alla allmänna tjänster och statliga företag, liberalisera ekonomin och öppna för fri import (läs USA-företag som den 4:e punkten i Santa Fe-dkokumentet stipulerar, reds anm), avreglera alla lagar inom ekonomins område men instiftande av lagar som säkerhetsställer privategendomen existens i all framtid.

Det är med denna bakgrund som Latinamerika allt mer fjärmar sig från ”Grannen i Norr” och upprättar handelsavtal med Kina och Ryssland men också mellan de latinamerikanska och karibiska staterna. På ömsesidiga villkor.

Dick Emanuelsson