Militärmanöver mellan USA, Colombia, Peru och Brasilien med målet att förstärka inringningen av Venezuela

Militärmanöver mellan USA, Colombia, Peru och Brasilien med målet att förstärka inringningen av Venezuela

Av Dick Emanuelsson

TEGUCIGALPA / 2017-11-13 / I dag, den 13 november avslutades militärmanövern Amazonas.log. De ovan nämna länderna har som mål att ytterligare dra åt snaran om Venezuela, även om de nämnda länderna, med undantag för USA, dementerar anklagelsen.

Men vad finns i Amazonasregionen, som upptar en tredjedel av Sydamerika? År 2001 gjorde jag ett omfattande reportage [se länk nedan ] i Amazonas som jag följde upp 2004. Det ger en bra bakgrund till varför USA är allt mer angelägen att med hjälp av högerregimerna i Latinamerika lägga under sig världens lunga.

Den 15 juni 2003 hade Venezuelas president Hugo Chavez hissat en varningsflagg i den brasilianska staden Manaus, i Amazonas’ hjärta, mot dessa världsledares ambitioner:

– Med hot om intervention försöker de underkänna våra folks suveränitet och lagarna som länderna i Latinamerika stiftar. Några försöker internationalisera Amazonas. Varning! dundrade Chavez i Manaus, ”detta är imperialismen i dess mest brutala uttryck”.

Nyliberalismens drottning Margaret Thatcher uttryckte sig mer konkret än sin USA-kollega:

– Om inte U-länderna är kapabla att betala sina utlandsskulder, då kan de ju alltid sälja sina rikedomar, sitt territorium och sina fabriker.

Då, 2004, hade den dåvarande presidenten Alvaro Uribe ännu inte överlämnat de sju militärbaserna som Pentagon i dag förfogar över i Colombia. Flygbaserna Tres Esquinas, Larandia och Puerto Legízamo i länen Caquetá respektive Putumayo, Colombia, är samordnade med gigantiska radar- och satellitanläggningar i länen Guaviare och staden Leticia i Amazonasområdet.

I peruanska Amazonas finns det en stor militärbas i staden Iquitos där USA-instruktörer utbildar peruanska jägarsoldater för djungelstrid. Basen ligger bara tio timmar med båt från colombianska Leticia och 20 minuter med flyg. I dag 2017 förfogar USA över tio militärbaser i Peru, enligt den peruanske journalisten Gustavo Espinoza.

På den brasilianska sidan i staden Tabatinga, dit man kan promenera från Leticia, har stora satellitbaser byggts.

Ovanstående är en liten bakgrund till hur USA börjar återta mycket av förlorad mark med hjälp av den fosterlandsförrädiska politiska högern. Eller som kritikerna mot USA-planerna i Colombia uttryckte saken:

”FIRST WE TAKE BOGOTA, THEN WE TAKE AMAZONAS”

http://dickema24.blogspot.com/2017/11/first-we-take-bogota-then-we-take.html

Messi om det sionistiska folkmordet i Gaza: “Jag ger inga pengar till dem som dödar barn”!

Messi, Argentinas och världens bäste fotbollspelare

Latinamerika, med undantag för “Andernas Sharon”, Juan Manuel Santos i Colombia, fördömer det sionistiska blodbadet på det palestinska folket i Gaza

Av Dick Emanuelsson

ANNCOL / TEGUCIGALPA / 2014-07-31 / Efter att den franska webbportalen Lecompetiteur påstod att den argentinska fotbollsstjärnan Lionel Messi hade donerat 1.000.000 euros till Israel, dementerade världens bästa fotbollspelare denna donation till den judiska staten.

Enligt Hispan-TV uppgav denne att delar av de pengar han spelar in använder han för att hjälpa att bygga skolor och sjukhus i Argentina för de fattiga i Argentina.

Och tillade att han inte kan donera pengar “till dem som dödar barn“.

Den planterade lögnen om donationen till den israeliska mordmaskinen citerades och publicerades i tiotusentals, för att inte säga miljontals medier och bloggar i världen utan att samma medier ifrågasatte och undersökte lögnen. Samma medier, efter att bubblan sprack, har inte dementerat sin publikation.

 

Faksimil av den planterade (av Mossad?) lögnen om att Messi skulle ha donerat en miljon euros till den israeliska terroriststaten.
 

Bolivia förklarar Israel som “terroriststat”

Bolivias president Evo Morales förklarade den 30 juli Israel som en “terroriststat”. Med den bakgrunden flyttas israeliska medborgare ner från 1:a till 3:e klassens personer som från och med i onsdags måste ansöka på ett bolivianskt konsulat eller ambassad i utlandet om visum innan inresa till Bolivia.

Medborgare från Latinamerika, den Andinska Pakten, Mercosur och EU-länder återfinns i Klassifikation 1, vilket betyder att det bara behöver fylla i ett inresepapper när de anländer till Bolivias gräns.

Motivet för att klassificera den israeliska Staten som “terroriststat” motiverade den bolivianske presidenten med den israeliska folkmordsmaskinens utrotning av det palestinska folket i Gaza.

– Israel respekterar varken FN-stadgans principer eller syften eller den Universella förklaringen om de mänskliga rättigheterna, sa Morales vid ett möte med de sociala organisationerna i staden Cochabamba.

Viseringsavtal från 1972 mellan militärdiktaturen och Israel

Med anledning av de nya restriktionerna för israeliska medborgares inresa till Bolivia uppgav han att det nuvarande viseringsavtalet mellan de bägge länderna undertecknades den 17 augusti 1972 då Bolivia styrdes av en militärdiktatur. Det gav israeliska medborgare rätten att resa in i Bolivia utan visum.

– Med anledning av att vi förpassar dessa israeliska medborgare från 1 till 3 på klassificeringsskalan innebär det i klartext att vi förklarar den (Israel) som en terroriststat, med vilken vi tvingas att vidta försiktighetsåtgärder, sa Morales som riktade sina ord till de högsta cheferna inom den bolivianska Migrationsmyndigheten som nu har andra riktlinjer att följa vad det gäller israeliska medborgare.

Regeringen Morales bröt de diplomatiska förbindelserna med Israel 2009 i solidaritet med det palestinska folket efter sioniststatens “brott mot mänskligheten” i Gaza under denna period.

 
Den tyske stjärnspelaren Mezut Özil, är av samma uppfattning som Messi.
Vilken skillnad mot Sveriges högeransikte mot omvärlden, Carl Bildt som
genom sitt stöd till det sionistiska folkmordet på Gaza blir medansvarig!
 

Chile drar tillbaks sin ambassadör i Tel Aviv

Även Chiles samlingsregering uttalar sitt fördömande mot de israeliska väpnade styrkornas blodbad på palestinierna.

Den 30 juli uppgav Chiles utrikesminister Heraldo Muñoz att Chile drar tillbaka sin ambassadör från Tel Aviv. Beslutet ska ses som ett fördömande av den militära operationen som den chilenska regeringen anser vara “helt oproportionerlig”.

Regimen i Israel å sin sida uttryckte sin “djupa besvikelse” över att ambassadörerna från Peru, Chile och El Salvador hade dragits tillbaka i vad som kan betecknas som en latinamerikansk avsky för de dagliga “Guernicablodbaden” på Gaza.

 

Nobelpriset i litteratur till Mario Vargas Llosa i sitt politiska sammanhang

Det pågår en internationell högeroffensiv som har riktat in sig på att slå sönder all framstegsvänlig politik i världen och de har framför allt riktat in sig på Latinamerika och då främst Chavez. De är uppmuntrade av att fascismen återigen marscherar i Europa och i Sverige.

Priset till kinesen har också en politisk udd. USA förlorar allt mer marknad till Kina.

Men priset till Llosa, som jag gillar som författare, skulle ha utdelats för många år sedan men nu är läget politiskt mer intressant för priset förstärker den reaktionära offensiven i världen.

Två ETA-killar har torterats nästan till döds för att erkänna att de har tränats militärt och med stöd av Chavez. Aznar skriker omedelbart om ett internationellt korståg mot ”diktatorn”.

Piedad Cordoba har i den colombianska senaten avsatts som senator av den OpusDei-anslutne justitiekanslern som förhindrar att La Negra ska kunna arbeta politiskt under en 18-årsperiod. Den Uribetillsatte Justitiekanslern har återigen börjat krafsa i den sönderbombade laptoppen som Raul Reyes förfogade över och det gjorde Piedad Cordoba politiskt fredlös.

I USA skriker chefen för ljudradions federala organisation om mer pengar för Telesur, som ”representerar” terrorismen (och Chavez, så klart), är på väg att ta över allt mer. Och det är delvis rätt, för Telesur har ökat sina sändningar över hela planeten vilket får de transnationella nyhetsbyråerna att se blodrött, för de är inte vana vid ”konkurrens” och ännu mindre av att kvalitén på denna konkurrens är klart bättre och proffsigare än CNN:s gamla käringar och gubbar som inte lyckas ta sig ur sin antikommunistiska garderob och förlorar allt fler tittare och reklamintäkter.

Det är i detta politiska ljus man ska se priset till Llosa. Inget annat. Obama fick fredspriset förra året och det angav lite av det nya tänkandet i Oslo. I år bekräftades att Nobelkommittén går i Pentagons och den internationella högerns ledband.

Förra året dök också författarens son, med samma namn, som valobservatör för det av militären riggade presidentvalet, och uttalade sig som sin far kraftfullt mot den latinamerikanska integrationen, Kuba, Venezuela och alla framstegsvänliga krafter i världen. Och sitt stöd för militärkuppen den 28 juni 2009 i Honduras.

Tegucigalpa 2010-10-08
Dick Emanuelsson

Historisk seger för indianerna i Peru

<2635 tecken>
TEGUCIGALPA / 090622 / Efter två månaders blockering och ockupation av både floder som de viktigaste vägarna i peruanska Amazonas, tvingades den socialdemokratiska högerregeringen i Lima att ge vika för ett enigt folks kamp för överlevnad.

Ursprungsbefolkningarnas centrala krav på att de två lagarna 1090 och 1064 skulle rivas upp, röstades i genom i kongressen med rösterna 82 för och 14 röster mot. Lagarna gav grönt ljus för till att 45 miljoner hektar skulle kunna säljas ut till de transnationella företagen utan att indianfolken ens behövde konsulteras.

Frihandelsavtalens krav

President Alan Garcia, de nykonservativa krafterna i den latinamerikanska högern uppbackad av USA, EU och de multinationella krafterna som de senaste åren har förhandlat med flera latinamerikanska regeringar om olika former av frihandelsavtal, led ett nesligt politisk nederlag den 18 juni när Perus kongress rev upp själva grundbulten för dylika frihandelsavtal. I Alan Garcia har de sett sin ”Vår man i Lima”.

Solidariteten med de 65 olika etniska indian folkens eniga kamp blev en väckarklocka för regimen och skakade det politiska etablissemanget i Lima och de internationella krafter som stöder Garcia. Trettio tusen arbetare, bönder och studenter med den kommunistdominerade landsorganisationen CGTP i spetsen demonstrerade den 11 juni i Lima mot massakern den 5 juni och till stöd för indianerna. En imponerande snabb internationell mobilisering på alla nivåer ägde också rum vilket gjorde att Limaregimen isolerades trots att Obamaadministrationen tills dags dato inte har yppat ett enda ord i protest mot blodbadet den 5 juni, en händelse som kontrasterar mot den ihärdiga kampanjen att ifrågasätta valresultatet i Iran.

Polisfacket mot Garcia

Och som om det politiska nederlaget inte vore nog uttalade sig Perus Polisfackförering SUPP sig mot Garcia som det beskriver som den ytterst ansvarige för att både ett 20-tal poliser förlorade livet som ett 40-tal indianer.

– De uniformerade uppfyllde den inkompetenta Apraregeringens order att attackera ursprungsbefolkningen som bara försvarade sin jord och djungelns naturresurser inför den omedelbara privatiseringen. Regeringen ställer peruaner mot peruaner och använder poliser som kanonmat för att för att försvara sin fosterlandsförrädiska politik genom att sälja ut landet.

Ledaren för indianfolkens kamp, Alberto Pizango, ordförande för AIDESEP, den paraplyorganisation som uppmanade till kamp den 9 april, lämnade förra veckan Peru och anlände till Nicaragua där landets president Daniel Ortega gav honom politisk asyl. Garciaregimen kräver att Pizango ställs inför rätta, anklagad för uppror.

Dick Emanuelsson

Fackliga fördömanden mot blodbad på indianer i Peru

TEGUCIGALPA / 090608 / Peru största landsorganisation CGTP fördömer i ett uttalande regeringen Alan Garcia för blodbadet i fredags (5 juni) i staden Bagua i norra Peru.

Minst 40 indianer och ett 15-tal poliser dödades när armén med helikoptrar och soldater fritog ett 40 poliser. Dessa hade tillfångatagits av tusentals indianer som protesterade mot att polisen hade dödat flera ur ursprungsfolket.

– Apraregeringen är ansvarig för dessa händelser som långtifrån i från att lösa kraven från Amazonasfolken i stället har svarat med våld mot en försvarslös befolkning, säger CGTP i sitt uttalande.

Två månaders protester

Närmare en miljon peruanska indianer lever i Amazonasregionen på en yta av 46 miljoner hektar. De befinner sig sedan två månader i ett fredligt uppror och protesterar mot att kongressen och regeringen har antagit en lag utan debatt och som dessutom underkändes i flera förberedande kommissioner. Lagen innebär att stora delar av Amazonas säljs ut eller ställs under kontroll via koncessioner av de multinationella oljebolagen som har stora intressen i denna region som betraktas som ”världens lunga”.

– Vi kräver att kongressen omedelbart river upp de författningsstridiga dekret och att regeringen stoppar repressionen och återupptar förhandlingarna för att lösa kraven från de protesterande, säger CGTP och genomförde igår, den 11 juni, stora demonstrationer tillsammans med IFS-anslutna CUT och en flora av folkrörelseorganisationer.

Även Fackliga Världsfederationen protesterar i ett uttalande mot massakern i staden Bagua i norra Peru som av lokala indianledare säger kan ha kostat mer än 100 människoliv.

Mer än 1300 Ashaninkasindianer i staden Trompeteros, i nordöstra Peru ockuperade i måndags den lokala flygplatsen, inklusive landningsbanan och ställer krav på att kongressen river upp lagdekreten.

Ultimatum: Stoppa strejkerna

Regeringen Alan Garcia har försvarat det brutala blodbadet med att ”de (indianerna) har ingen rätt till en kungakrona, de är inte förstaklassmedborgare och deras intressen ska inte stå över 28 miljoner peruanska medborgares intressen”. Garcia påstår att ursprungsbefolkningarnas protester, som pågått i två månader, har fått stöd från utlandet, främst Bolivia men även Venezuela, och har som målsättning att destabilisera Peru.

Men CGTP:s generalsekreterare Mario Huamán avvisar anklagelserna:

– Det finns definitivt utländska intressen och de utgörs av de transnationella bolagen från USA och andra länder som har gett Garcia ett ultimatum att stoppa strejkerna.

Från hela Latinamerika och världen strömmar nu in mängder av protester mot massakern, som dessutom ägde rum på Världsmiljödagen, och kräver att president Alan Garcia ställs inför rätta anklagad för folkmord.

Dick Emanuelsson

FAKTA PERUANSKA AMAZONAS

<1695 tecken>
Amazonas är en av världens viktigaste genetiska och sötvattenreserver. Den representerar 60-80 procent av alla arter och cirka 20 procent av icke fryst sötvatten på planeten.

Amazonasregionen är också oerhört rik på biologisk mångfald och de endemiska arterna. Skogar, främst i de andinska delarna av Amazonas, står i blickpunkten för mäktiga ekonomiska intressen inom skogsavverkning.

Alan Garcias målsättning är att stycka upp den peruanska delen av Amazonas och överlämna den till de transnationella bolagen. Indianerna och Perus folkrörelse vill i stället att denna del av Peru, som utgör 61 procent av det nationella territoriet, blir en samlad planerad och integrerad del i både Amazonas’ som landets utveckling.

Den peruanska delen av Amazonas omfattar 782,880.55 km2 eller 13,05 % av den kontinentala Amazonas. I denna region lever 3.675.000 invånare eller 13,4 % av Perus befolkning. Av dessa utgör 332.975 personer den indianska befolkningen som i sin tur är uppdelade i 63 olika etniska språkgrupper fördelade på 1265 samhällen som förfogar över 10,5 miljoner hektar mark.

På detta område återfinns det största ekosystemet och olika livsarter i Peru; 7372 olika slag av flora, 263 arter av däggdjursgruppen, 806 fågelarter, 180 olika slags reptiler, 262 arter av amfibiska djur (sjö- och landdjur) och 697 olika fiskarter.

Åttio procent av regionen utgörs av skogar/djungel men även sex miljoner hektar av betesmarker (32 % av landet), 4,6 miljoner jordbruksmarker (61 % av landet), vattenresurser som motsvarar två miljarder m3/sek (98 % av landet), som i potentiella teoretiska tal motsvarar 176,000 megawatt (85 % i landet), samt 55 % av alla erkända olje- och naturgasreserver i Peru.

Dick Emanuelsson
Källa: Orlando Escudero Torres

PERU: Indianer slaktas i Amazonas för gas och olja

Blodbad på Perus Amazonasindianer


TEGUCIGALPA / 090611 / Ett 50-tal döda, ett hundratal skottskadade och uppskattningsvis 200 försvunna är saldot efter att peruanska säkerhets- och arméstyrkor attackerade demonstrerade indianer beväpnade med lansar i vad som kallas den blodiga fredagen den 5 juni.

Bilderna från slaget på den öppna slätten utanför staden Bagua, 140 mil norr om huvudstaden Lima i Perus Amazonasregion, är skrämmande. Indianernas två månader långa protest mot president Alan Garcias lagdekret om att sälja ut miljoner hektar till transnationella skogs, olje- och gasbolag började få internationell uppmärksamhet. Insatsen av polis och militär blottade den proimperialistiska karaktären på den korrumperade socialdemokratiska regeringen i Lima som kom till makten med rösterna från Perus höger.

Den sammanfattningen gör Orlando Escudero Torres, ordförande för vänsterpartiet Perus Nya Vänster, MNI [1].

– Alan Garcia är inte beredd att tolerera något som helst ifrågasättande som ställer hans modell på spel. Hans strategi är att blockera varje möjlighet till förändring. Därför beordrar han en brutal repression mot folk- och ursprungsbefolkningarnas rörelser, politiska och sociala ledare.

Utkastade från helikoptrar

Trots de geografiska avstånden och brist på infrastruktur, har vittnesmålen om metoderna för att slå ned ursprungsbefolkningarnas två månader långa protester successivt kommit ut. Enligt Reuters, som intervjuade flera lokala indianledare, bland dem Ricardo Tuchía, har döda kroppar placerats i svarta plastsäckar med stenar och kastats ut från arméns Black&Hawkhelikoptrar i floden Rio Marañón med sina krokodiler för att dölja de ohyggliga siffrorna och det uppenbara brottet mot mänskligheten. Andra talar om hur armén har bränt kroppar.

Regimen å sin sida anklagade först de lansbeväpnade indianerna för att ha använt eldvapen mot poliserna och avrättat ett 20-tal av dessa. Men de flesta av dessa dödades när armén sattes in för att befria ett 30-tal poliser som hade tillfångatagits av indianerna efter att poliserna hade dödat flera av indianerna. Poliserna som dödades hade skottskador vilket betyder att de föll offer för sina egna kamrater när dessa sköt urskillningslöst mot indianerna.

Upprorets bakgrund

Under de senaste åren har nära tre fjärdedelar av de 782,880.55 km2 som den peruanska Amazonasregionen representerar, styckats upp i marklotter. En stor del av denna region är vad västerlandet kallar för regnskog som vilar på enorma naturrikedomar i form av sötvatten, flora och fauna, skogar men också enorma reserver av olja och gas. Det transnationella gas och oljebolagen som det anglosaxiska Perenco, spanska Repsol eller kanadensiska Petrolifera Petroleum Limited har haft en låg profil dessa dagar när Alan García har mött de fredliga protesterna med blod och eld. Dessa bolag opererar i regionen och har ett stort intresse av att protesterna från de 63 olika etniska grupperna i området med drygt 3,5 miljoner invånare slås ned. För dessa bolag betyder det inget att ursprungsbefolkningen rycks upp med sina rötter från en mark där de levt i harmoni med naturen och Pacha Mama i tusentals år. Därför har de mobiliserat, ockuperat flygplatser, oljeanläggningar, flodsystemet och vägar i den enorma och undersköna Amazonasregionen för att försvara sin jord och rätt.

– Av de 103 utfärdade lagdekreten har 94 aspekter som berör Amazonas. Trettiofyra av dessa kränker ursprungsbefolkningarnas och böndernas rättigheter som hittills har haft stöd i nuvarande författning och den internationella rätten. Dessa lagdekret har införts på ett auktoritärt och antidemokratiskt sätt men går i linje med de förutbestämda kraven för undertecknandet och tillämpandet av frihandelsavtalet (TLC) med USA. Det gynnar de transnationella gruv, gas och andra multinationella korporationer som är på jakt efter jord, vatten, energi och Amazonas skogar. De (lagarna) är ett instrument för att generera en större nykolonisering och beroende till Imperiet i Norr, understryker Orlando Escudero Torres.

Ansvarig för folkmord

I oktober 2007 skrev president Alan Garcia under rubriken ”Trädgårdsmästarens hundssyndrom” [2] att hans politiska program innebär att marklotter på 5.000, 10.000 och 20.000 hektar i Amazonasregionen säljs ut till de intresserade multinationella bolagen. Vad Garcia inte räknade med var det faktum att Perus och Latinamerikas ursprungsbefolkningar inte längre accepterar att låta sig fördrivas från sina hem och se sina marker exploateras av utländska bolag. Och svaret från övriga Latinamerika har inte låtit vänta på sig. Från Bolivia, Ecuador, Venezuela, Colombia, Centralamerika, kort sagt, från hela den kontinent som dränktes i blod av de spanska kolonisatörerna strömmar stöduttalanden in till Peru och kräver att Alan Garcia ställs inför en internationell tribunal ansvarig för folkmord.

Inför denna växande internationella folkstorm beslöt den peruanska kongressen på uppmaning av regeringen i onsdags i förra veckan, att med 57 röster mot 47, bordlägga lagdekreten under tre månader samtidigt som en nybildad kommission ska utreda frågan på nytt. Men ursprungsbefolkningarnas organisationer och hela den peruanska folkrörelsen, vänstern och fackföreningarna förkastar beslutet som de ser som ett stickspår vars syfte är att neutralisera mobiliseringen i Amazonas och att den internationella opinionen ska minska.

Folk gör uppror mot förtrycket

Alan Garcia har också försökt att internationalisera konflikten och med en rasistisk underton anklagat Bolivias president Evo Morales, aymaraindian, för att ligga bakom upproret i Peru. Men Bolivias vicepresident Álvaro García Linera, var inte Alan Garcia svaret fattigt:

– Det är ett stort misstag att vilja fokusera interna problem mot böcker, dokument, brev eller program. Inget folk gör uppror genom att läsa ett dokument. Folken reser sig för att de lider, för att de känner sig förnedrade, diskriminerade och för att de har blivit bestulna på sina rikedomar och sina rättigheter.

Dick Emanuelsson

[1] Defendamos la Amazonía, patrimonio nacional y de los pueblos amazónicos. Av Orlando Escudero Torres, Secretario Nacional de Organización del MNI.

[2] “Síndrome del perro del hortelano” (trädgårdsmästare), av Alan Garcia, Perus president, 28 oktober 2007, El Comercio.

Byggnadsarbetare skjuten i Peru för vägran att ansluta sig till företagsfack

<1056 tecken>


TEGUCIGALPA / 090512 / ”Maffian mördar byggnadsarbetare”, skriver Perus Byggnadsarbetareförbund, FTCCP, ansluten till Trä- och Byggnadsarbetarinternationalen, i ett pressmeddelande.

Bakgrunden är att byggnadsarbetaren Luis Palomino Hurtado sköts med fyra skott den 12 maj när han och flera andra arbetare vägrade att ansluta sig till ett litet parallellt förbund som styrs av arbetsgivare, poliser och regeringen Alan Garcias parti, APRA. Händelsen ägde rum när Palomino väntade på att bli uttagen för jobb på ett bygge. När byggnadsarbetarna vägrade att skriva in sig i det ”gula” facket sköts Palomino av gärningsmännen.

Enligt FTCCP samordnade gärningsmännen sina utpressningsförsök med en tjänsteman i byggföretaget i sällskap med en utpekad polis.

“Den tragiska döden för denne arbetare är ett nytt bevis på hur maffian i denna sektor opererar, trots upprepade uttalanden och anklagelser från både arbetare och arbetsgivare. Därför kräver FTCCP att regeringen gör en marketing mot delar av sitt eget parti som utpressar.

Dick Emanuelsson

Nitton döda efter gerillaattack i Peru

<1728 tecken>
TEGUCIGALPA / 081010 / Tolv armésoldater och sju civila dödades förra veckan när den maoistiska gerillarörelsen Sendero Luminoso attackerade en militärkonvoj i regionen Tintaypunco, i länet Huancavelica, 280 kilometer från Lima.

I ett pressmeddelande från den peruanska arméstaben bekräftar man det svåraste militära bakslaget på tio år mot den gerilla som de peruanska myndigheterna trodde sig ha besegrat när dess ledare, Abimael Guzman, alias ”Presidente Gonzalo”, fängslades 1992 och som då uppmanade sina styrkor att lägga ned vapnen.

Enligt försvarsminister Antero Flores Aráoz hade gerillan grävt ned landminor i vägen som detonerade när militärkonvojen anlände till området där gerillan låg i bakhåll. Efter explosionen öppnade gerillan eld och dödade tolv soldater och sju civila, som förmodas ha fått ”lift” med konvojen. Strider pågick, enligt myndigheterna, i flera timmar innan bägge parter drog sig tillbaka.

Strider har pågått det senaste året och ett stort antal armésoldater har sårats. De anklagas också för att vara ansvariga för försvinnandena av elva civila i byn Río Seco.

USA-baser

Området där de militära konfrontationerna har ägt rum har uppmärksammats av den politiska oppositionen i Peru som anklagat den socialdemokratiska APRA-regeringen för att ha upplåtit peruanskt territorium för beväpnade USA-soldater. I amazonasstaden Iquitos har Pentagon en stor militär träningsbas för peruanska specialtrupper som tränas i antigerilla- och djungelkrigföring. Den ligger på samma latitud som USA-basen i staden La Manta, Ecuador, som Pentagon nu tvingas att utrymma när kontraktet löper ut i november 2009. Den nya konstitutionen förbjuder såväl utländska trupper som militärbaser på ecuadorianskt territorium.

Dick Emanuelsson

Dollar för att stoppa vänstern i valen i Latinamerika

<14286>

”Mycket av det som vi gör i dag utförde CIA i hemliga uppdrag för 25 år sedan”

CENTRALAMERIKA / 060328 / En ansenlig människorättsorganisation i Peru som anklagade vänsterns kandidat i Peru för brott mot de mänskliga rättigheterna under hans tid som arméofficer, visar sig nu vara finansierat av USA. Över hela Latinamerika går den kristdemokratiska internationalen till offensiv och stöder alla högerkandidater i valen för att stoppa den ”Chavistiska smittan”.

* * *

Det luktar något unket skrev USA-journalisten Jeremy Bigwood den 28 mars när han granskade den pågående presidentvalskampanjen i Peru. Presidentkandidaten Ollanta Humala anklagades av CNN, börsanalytiker och politiska ledare för att ha orsakat ett börsras under ett antal dagar i Lima. Orsaken till den häftiga reaktionen att denne antiliberal i början av året tagit ledningen i opinionsundersökningarna inför presidentvalet den 9 april.

Valet hade fram till ”överraskningen” Humala betraktats som en promenadseger för högerns kandidat Lourdes Flores. Hon är ordförande för ODCA, den kristdemokratiska internationalens kontinentala avdelning i Latinamerika och Karibien.

Folkomröstningen om Chavez

Flores och ODCA engagerade sig intensivt i augusti 2004 då en folkomröstning om president Hugo Chavez´ mandat skulle ges förnyat förtroende eller om han skulle avsättas och nyval utlysas. På plats i Caracas fanns inte bara Lourdes Flores utan också en liten grupp av kubanska kristdemokrater, fast med kontoret i Miami i stället för i Havanna. Resultatet i folkomröstningen blev en chock för denna höger; Chavez ökade med två miljoner röster jämfört med valet 2000 och fick sammanlagt 60 procent av rösterna. Kubanerna grät och protesterade och var de första, enligt dem själva, som anklagade Chavez för valfusk (se www.pdc-cuba.org).

Från den dagen insåg den latinamerikanska högerns samordningsorganisation att Chavez måste stoppas med alla medel. Visserligen hade de redan 2002 stött militär- och statskuppen mot Chavez samt den efterföljande lockouten under två månader samma år, men det var efter folkomröstningen som den ODCA insåg att Chavez var något mer än en ”typisk nationalistisk populist”.

Valen i Ecuador (Lucio Gutierrez 2002), Brasilien (Lula 2002), Argentina (Kirchner 2003), Tabaré Vazquez 2004 i Uruguay och Evo Morales i december 2005 i Bolivia, förstärkte denna slutsats. Störtandet av presidenterna Gutierrez i Ecuador och Sanchez de Lozada och Carlos Mesa i Bolivia sågs av högern och Vita huset som en bekräftelse på att den ”Chavistiska smittan” inte bara kan manipulera väljarna att rösta på de Chaveztrogna kandidaterna utan även störta dem om de förråder folket.

Anklagelserna mot Humala

Och när då Ollanta Humala, denne överstelöjtnant med mestisiskt blod i ådrorna, som hade rest sig med sitt regemente i staden Tacna i södra Peru 2001 mot den valfuskande president Alberto Fujimori, tog ledningen inför presidentvalet från ingenstans, orsakade det ett närmast nervöst sammanbrott hos den politiska och ekonomiska eliten i Lima. Något måste göras för att stoppa ”Chavez´ lokale representant”, menade de som vill försvara det bestående systemet i Peru.

Om Humala var officer under Fujimoriregimen och det dessutom i regioner där Sendero- och MRTA-gerillan hade inflytande och där militären anklagats för att ha genomfört sitt klassiska ”smutsiga krig” mot civilbefolkningen”, då måste Humala ha varit inblandad i detta smutsiga hantverk.

Så presenterades och anklagades Humala den 15 februari. Det en relativt ansenlig människorättsorganisation, CNDH, Coordinadora Nacional para las Derechos Humanos, Nationella samordningsorganisationen för mänskliga rättigheter som hävdar detta. CNDH kan liknas vid svenska ”Frivillighetsorganisationernas Fond för mänskliga rättigheter”, en slags paraplyorganisation av en rad olika peruanska organisationer som arbetar med det så kallade ”civila samhället”.

Anklagelserna tog skruv. Humala sjönk den kommande månaden kraftigt i opinionsundersökningarna medan Lourdes Flores, och till och med den skamfilade socialdemokraten Alan Garcia, seglade förbi Humala som sjönk till en tredjeplats.

USA-reporter gräver

Humalas förflutna började synas i sömmarna men några direkta bevis kunde inte läggas fram mot honom. I dag leder Humala igen i opinionsundersökningarna.

Men ingen i massmedia tog sig egentligen tid för att syna vem som stöder och finansierar CNDH som hade lyckats med konststycket att peta ner Humala i opinionsundersökningarna. Jeremy Bigwood tyckte att det luktade unket och inledde sitt ”grävande” fast i USA.

Han kan sin sak och vet i vilka trådar han ska dra i och vem och hur han ska gå till väga om herrarna och damerna i CIA eller State Departement har hemlighetsstämplat dokumenten han vill få ut.

Bigwood var egentligen den person som gjorde grovjobbet när den politiska högeroppositionen och det ”civila samhället” i Venezuela avslöjades som USA-finansierat. Bigwood ansökte om att få ut alla dokument från State Departements olika underorgan som misstänktes för att finansiera oppositionen i Venezuela. Efter att CIA först vägrat släppa dokumenten överklagade Bigwood och hänvisade till lagen om informationsfrihet (Ley Libertad de Información) FOIA. Han fick då ut över 2000 dokument som bearbetades tillsammans med USA-advokaten Eva Golinger.

Samma sak gjorde Bigwood i fallet Peru. Vad dolde sig bakom denna människorättsorganisation som under alla år hade hållit tyst i fallet Humala påstådda människorättsbrott från 1992 men som Gubben ur lådan hoppade upp när Humala intog tätplatsen inför presidentvalet och anklagade denne för brott mot de mänskliga rättigheterna?

USA-finansierad människorättsorganisation

Enligt Bigwood har CNDH tagit emot tusentals dollar av USAID (US Agency for the International Development) samt NED, (National Endowment for the Democracy).

– Är det en organisation som bara har gjort sitt jobb eller var anklagelsen (mot Humala) ett resultat av något hemligt, mer avskyvärt, bakom deras anklagelser? undrar Bigwood.

Han ställer sig också frågan om finansiering av en så kallad NGO, som vi på svenska brukar kalla “frivillighetsorganisation”, kan inverka på deras självständiga roll och om anslagen kan utgöra en press på de politiska ställningstaganden.

– Andrew Natsios, den förre Chefen på USAID sa helt öppenhjärtigt i ett tal år 2003, att till och med utländska entreprenörer som tar emot anslag från NED och USAID ”utgör en förlängd arm för USA-regeringen”.

Bigwood fortsätter punktera försvararna av ekonomiska medel från “civila” organ inom State Departement:

– NED:s uppgifter klarlades också när Allen Weinstein, en av NED:s grundare, i en artikel i The Washington Post 1991 skrev att ”mycket av det som vi (NED) gör i dag utförde CIA i hemliga uppdrag för 25 år sedan”.

Sex miljoner kronor

Den peruanska människorättsorganisationen CNDH finansierades under många år av USA-organen via USAID:s lokala kontor i Lima som heter Oficina de Initiativas para Transición (OTI). Detta kontor har en uppgift och det är att förmedla ekonomiska ”politiska anslag”. Deras uppgifter, säger Bigwood, är att ”tillfälligt etablera sig i länder där USA-regeringen har intresse av att byta regering eller att stödja politisk allierade med finansiella medel”.

OTI-kontor finns det massor av i världen men Bigwood nämner särskilt länderna i Karibien, Bolivia, Colombia, Venezuela, Perú och Haiti.

– Det är inget som helst överraskande att OTI:s största kontor för närvarande återfinns i Irak, uppger Bigwood.

I sina samtal och brevväxlingar med USAID, som inte alltid är lika lätta att ha med att göra som svenska myndigheter, lyckades Bigwood få ut uppgifter som styrker att CNDH har tagit emot 762,750 US-dollar. I svenska kronor cirka sex miljoner kronor. En ansenlig summa i ett fattigt Peru.

Francisco Soberón, chef på CNDH, bekräftade att hans organisation har tagit emot pengar från USAID men att man inte längre gör detta. Däremot uppgav han att flera av paraplyorganisationens medlemsorganisationer har tagit emot och att flera av dem fortfarande tar emot pengar från USA. En av dessa är en annan människorättsorganisation, APRODEH, som tagit emot minst 53,246 dollar från USAID.

– Soberón förnekade att CNDH hade tagit emot pengar av NED men på NED:s webbplats står CNDH upptagen som mottagarorganisation, säger Bigwood.

Informerade USA-ambassaden

Han ställer sig också frågan vilka relationer CNDH kan ha haft med USA-ambassaden i Lima som, i likhet med alla USA-ambassader i världen, har ett kontor med personer i tjänst hoa USAID och Pentagon.

– Enligt ett avkrypterat svar från State Departement 1993, försåg CNDH USA-ambassaden i Lima med information om organisationens resor till regioner i Peru där den peruanska gerillan fortfarande var aktiv, skriver Bigwood.

Året 1993 var såväl Sendero Luminoso som MRTA i högsta grad aktiva, även om ledarna för de bägge gerillaorganisationerna hade gripits under 1992. Situationen i Peru var oerhört spänd och dokumenten som Bigwood lyckats få ut är avslöjande om de nära relationerna mellan USA-ambassaden och CNDH. USA var i högsta grad inblandat i kriget mot gerillan och hade intima relationer med Fujimori. Bigwood menar därför att samarbetet kan ”klassificeras som spioneri” för utländsk makt och ställer sig återigen en fråga:

– Är det så att USA fick något i gengäld för sina pengar? vilket naturligtvis både Soberón som vilken annan representant för de s.k. ”NGO”:s dementerar eftersom hela dess existens och arbete då skulle ifrågasättas.

När Humala tog ledningen i början av året i opinionsundersökningarna anklagades han vara finansierad av Chavez. Nu ser vi lite klarare vilka som var finansierade av vem.

Chavezspöket i Mexikoval

I Mexiko går folket till val den 2 juli för att utse president. Vänsterkandidaten López Obrador från PDR, ser ut att vinna till regerings- och högerpartiet PAN:s och Vita husets förtret. Högern drar därför fram Chavezspöket.

PAN visade förra veckan (i slutet av mars) en video där López Obrador framställs som en primitiv underhuggare till Chavez. Den venezuelanske presidenten varnade som bekant Fox, efter Sociala forat i Rio de La Plata, Argentina, för att blanda sig i de inre angelägenheterna i Latinamerika och upphöra att vara en politisk springpojke till Bush-administrationen. Fox försökte i Rio de la Plata att återigen ta upp USA:s frihandelsprojekt ALCA men led ett pinsamt nederlag. I Mexiko försökte PAN och Fox att förvandla Chavez´ kritik mot Fox som en förolämpning mot Mexiko, vilket inte föll väl ut. Men Fox fortsätter på temat och framställer, mer eller mindre, López Obrador som en fosterlandsförrädare i tjänst hos Chavez.

López Obrador menar att videon utgör en desperat kampanjstrategi för PAN för att partiets egen kandidat i presidentvalet, Felipe Calderón, ska öka i opinionsundersökningarnas. I videon anklagas López Obrador för att vara finansierad av Chavez och att denne lägger sig i valkampanjen i Mexiko, vilket både Lopez som Chavez frenetiskt har förnekat. Chavez menar att den mexikanska högern använder sig av lögnen och egna fabricerade filmsekvenser ”för att stoppa vänsterns och dess kandidat, López Obradors, framgångar”.

López har 41 procent medan PAN-kandidaten bara ligger på 31 procent i opinionsundersökningarna.

Latinamerikas höger med USA

Men det finns starka utländska och ekonomiska krafter som stöder PAN. Kristdemokratiska ODCA satsar allt i México på Felipe Calderón, skriver Edgar González Ruiz, mexikansk filosofiprofessor och författare till flera böcker om de konservativa rörelserna i Mexiko och Latinamerika.

Han bekräftar att den kristdemokratiska internationalen i allians med Vita huset och Spaniens förre statschef José Maria Aznar har gått till offensiv mot vad de betraktar som en ”export” av den chavistiska revolutionen i Latinamerika. Och de är beredda att använda alla slags medel för att stoppa den politiska vind från vänster som blåser för närvarande på kontinenten.

– Antichavismen är ett banalt favorituttryck för den internationella högern och framför allt för regeringen Vicente Fox som underordnar sig de riktlinjer som dragits upp av Vita huset, skriver Edgar González Ruiz i en analys av denna högern.

PAN-partiets internationella sekreterare Rolando García, var ännu tydligare:

– PAN är övertygat om att vi måste göra allt som står i vår makt för att Latinamerika ska vara en region med pålitliga och ansvarsfulla regeringar. Innebär det ett slags internationellt agerande så kommer vi att stå för det.

Dick Emanuelsson

-------------------------

Kristdemokratiska Internationalen, en bakgrund

Den kristdemokratiska internationalen är en brokig samling av högerpartier som de svenska moderaterna, men där finns också suspekta rörelser som Moon-sekten, rena fascistpartier och före detta falangistpartier som spanska Partido Popular. Alla har de det gemensamma att de bekämpar socialistiska och revolutionära idéer och rörelser med alla medel, inklusive väpnade. De stöder USA-regimen i nästan allt.

• ODCA, Organización Demócrata Cristiana de América, är den kristdemokratiska internationalens kontinentala avdelning i Latinamerika och Karibien.
• Lourdes Flores är ordförande för ODCA och högerns kandidat i presidentvalet den 9 april i Peru.
• ODCA har 24 medlemsorganisationer fördelade i 16 länder i Latinamerika och Karibien.
• ODCA:s förre vice ordförande är Felipe Calderons, PAN-partiets presidentkandidat den 2 juli. Han har besökt Peru för att ge sitt stöd till ODCA:s nuvarande ordförande, Lourdes Flores i den pågående valkampanjen i Peru.
• PAN är något av spindeln i nätet och en av de viktigaste draghästarna i den internationella kampanjen mot Chavez med att det är nödvändigt att ”undvika att Chavez´ inflytandesmittar av sig på andra länder i Latinamerika”, vilket innebär ”stöd till all de politiska alternativ i center eller kristen höger, framför allt i de länder där det kommer att genomföras val nästa år”, uttalade PAN i december 2005.

Dick Emanuelsson

Huvudkandidaterna i valet i Mexiko

• PAN, Partido Acción Nacional, höger och regeringsparti i México under ledning av president Vicente Fox. Kandidat i presidentvalert den 2 juli är Felipe Calderón.
• PRD, Partido de la Revolución Democrática, är en sammanslagning av flera vänster- och kommunistpartier. Presidentkandidat är Andrés Manuel López Obrador, f.d. borgmästare i Mexiko City.

Dick Emanuelsson

Jordbävningen som gav presidenten andrum

KOMMENTAR PERU:

TEGUCIGALPA / 070820 / Det kan låta grymt, men det är sant: Den värsta jordbävningen på 40 år i Peru gav den impopuläre socialdemokratiske presidenten Alan Garcia andrum.

Han har fått en chans att åtminstone sätta blickpunkten på det lidande som hundratusentals människor just nu upplever i sin desperata jakt på mat och vatten för sig och sina familjer. Ty situationen är, som en lokal borgmästare för regeringspartiet säger, desperat och kaotiskt, ingenting i civilförsvaret fungerar.

Civilförsvaret uppgav i söndags att 496 peruaner hade påträffats döda, en siffra som med all sannolikhet kommer att stiga, särskilt med tanke på att siffrorna bara härrör sig från offer i städerna. Återstår att räkna offren i de avlägsna byarna i Anderna. De skadade uppgår till 1.100 personer varav 450 har evakuerats till Lima på grund av allvaret i skadorna. Det finns 33.000 hus som är förstörda. Allt fler rapporter kommer nu också in om att skrupelfria människor inom affärskretsarna försöker utnyttja den skriande situationen genom att hamstra eller dramatiskt höja priserna på förnödenheter.

Det finns en avgrundslik skillnad i solidaritet och medmänsklighet mellan Latinamerika och Europa. Medan EU har anslagit 2,7 miljoner dollar till den mänskliga katastrofen, en skam utan like, har de fattiga länderna i Latinamerika utan väntan skickat i väg plan efter plan med filtar, livsmedel och andra produkter för att mildra lidandet.

Men den person som kanske i det tysta tackar högre krafter för jordbävningen är president Alan Garcia, ledaren för det socialdemokratiska Aprapartiet, ett av Latinamerikas äldsta s-partier med legendariska socialistiska teoretiker som Víctor Raúl Haya de la Torre, grundare av APRA, advokat, en politisk tänkare och en teoretiker som utkämpade en hård ideologisk strid med José Carlos Mariátegui La Chira, klar marxist och en av Latinamerikas nuvarande teoretiska föregångsexempel. Haya de la Torre slogs för den reformistiska linjen medan Mariátegui förfäktade den revolutionära kampen och teorin som bas för att skapa socialismen i Peru och Latinamerika. Men han klargjorde kanske mer än någon annan av de socialistiska och kommunistiska intellektuella i Latinamerika från den tiden, nödvändigheten av att dra in de miljonmassor som utgörs av indianfolken, ursprungsbefolkningen från Anderna och Amazonasregionerna. Medan Víctor Raúl Haya de la Torre stannade kvar i det socialdemokratiska APRA och var politisk mentor till den nuvarande korrumperade president Alan Garcia, bildade Mariátegui Perus Kommunistiska Parti och den peruanska landsorganisationen under kommunistisk inflytande i slutet av 1920-talet.

Valet den 4 juni förra året stod mellan Alan Garcia som fick 52 procent medan Ollanta Humala från Unión Partido Nacionalista-UPP, fick 48 procent av de 14,978,909 röstberättigade i Peru. Högern lånade ut sina röster i utbyte mot att Garcia förde högerns förslag till regeringspolitik. Denna har mött motstånd över hela Peru. Under tolv timmar strejkade arbetarna på Skanskas anläggning i staden El Alto-Talara i länet Piura i norra Peru den 7 maj. Aktionen var en protest bland annat mot utdragna löneförhandlingar och att den nya formen för visstidsanställning upphör för arbeten som är betraktade som permanenta tillsvidareanställningar. Arbetarna kräver också att de maskerade avskedandena avskaffas med förevändning att anställningskontraktet upphör.

Den 19 april sköts den unge byggnadsarbetaren byggnadsarbetaren Marvin González Castillo ihjäl under en proteststrejk när polisen öppnade eld. Befolkningen i regionen Ancash upprättade vägspärrar på tre platser i området med krav på att regeringen upphäver kontrakten för en rad gruvföretag som lägger beslag på en stor del av grundvattnet som släpps ut förgiftat till civilbefolkningen. Denna kräver också att regeringen bygger ut infrastrukturen.

I slutet av april strejkade tiotusentals gruvarbetare i protest mot de transnationella bolagens outsorcing av arbetskraften som anställs i ”tredje” företag utan socialförsäkringar och kraftigt sänkta löner.

Medan Garcia har stött på ett kompakt motstånd och masskamp, framför allt utanför huvudstaden Lima, har han rest till Washington och mer eller mindre bönfallit om att USA-kongressen ratificerar det avtal om frihandel, TLC, som den samlade folkrörelsen i Peru har förkastat. Orsaken är enkel; TLC betyder slutet för stora delar av den nationella industrin och framför allt jordbruket.

Samtidigt har de militära förbindelserna med USA förstärkts vilket betyder att ytterligare en stor grupp med tusentals människor, kokaodlarna, har gått i konfrontation mot ”Pentagons förlängda arm”, som Garcia kallas. De anhöriga till dem som i mitten av 1980-talet, då Garcia var president, mördades av den paramilitära gruppen ”Comando Rodrigo Franco”, som var en dödspatrull som styrdes direkt av ledningen inom APRA-partiet, har gått och krävt en sanningskommission. Under Garcias första mandatperiod avrättades hundratals politiska fångar från gerillaorganisationen Sendero Luminoso i bestialiska massakrer i flera fängelser.

Men medan den politiska vänstern under 1970- och 80-talet var mycket stark och organiserad, har nu det ”Indianska kortet” blivit en realitet även i Peru. Indian- och representanter för ett tjugotal indianfolk från nästan hela Peru samlades i våras till en kongress som bildade MASA, Movimiento al Socialismo Andino Amazónico, Rörelsen för den Andinska-Amazoniska socialismen. Erfarenheterna från Bolivia och Ecuador är exempel för indianerna i Peru.

Evo Morales’ bejublade besök i Peru bara några dagar innan jordbävningen, bekräftade att de politiska ringarna på vattnet från Bolivia och Ecuador har börjat anlända även till Peru. Morales samlade tiotusentals människor och han reste ut till fattiga jättelika bostadsområden i Limas ökenlandskap, bland annat Villa Salvador, och många gav uttryck, när de hörde Evo Morales tala i Peru, att de hellre ville se Morales som president i Peru än den korrumperade Garcia.

Dessa politiska debatter och samtal avbröts när jordbävningen, som en gong-gong i en boxningsmatch, räddade Alan Garcia denna gång. Men allt tyder på att det blir fler ronder, snabbare än vad Garcia tror.

Dick Emanuelsson