“EU och USA skjuter sig självt i foten” och Latinamerika ersätter Rysslands europeiska handelspartner

Rafael Correa kommer inte begära tillstånd av USA eller EU för att exportera
blommor, fisk eller skaldjur till Ryssland. Den tiden är förbi, säger han.

TEGUCIGALPA / 2014-08-16 / USA:s sanktioner mot Ryssland med stöd från EU, Australien, Canada och Norge slår nu tillbaka mot främst USA:s allierade.

– Västs sanktioner skapar mer skada för oss än mot Ryssland. Det är vad man kallar för att skjuta sig själv i foten.

Det sa en luttrad Viktor Orban, Ungerns premiärminister. Vid sidan av EU är Ryssland Ungerns främsta handelspartner.

USA och de nämnda länderna togs med en fullständig överraskning när Moskva besvarade USA-sanktionerna med importstopp under ett år för en rad produkter inom jordbruket. I Moskva samlades ambassadörerna för Brasilien, Uruguay, Chile och Ecuador för att komma överens med Moskva om hur de kan ersätta EU-områdets jordbruks- och andra livsmedelsprodukter.

Enligt de gamla kolonialmakternas manual får man inte göra så, menade Rafael Correa, Ecuadors president när han kommenterade EU:s och USA:s irritation:

Väntar inte på tillstånd

– Vi väntar på ett officiellt klagomål och de kommer att få sitt vederbörliga svar. Men jag kan redan nu säga att vi inte behöver be någon om tillstånd för att sälja livsmedel till vänskapligt sinnade länder. Vad jag vet så är inte Latinamerika en del av EU, dräpte den ecuadorianske presidenten till med sarkasm under ett möte med journalister i Guayaquil.

USA sanktioner mot Ryssland drabbar militärindustri, energi och finanser. Men det verkar inte oroa Putin-administrationen ett dugg.

Latinamerikas snabba reaktion och tillmötesgående för Rysslands behov att ersätta marknader  irriterade både EU som USA, samtidigt som de skrämmer de kommersiella intressena i dessa länder. De ser en gigantisk marknad på 140 miljoner människor försvinna.

Ryssland å sin sida, medveten om att landet kan utsättas för sanktioner av WTO (Världshandelsorganisationen) använde sanitetsargument som förevändning för att införa ettårsembargot mot import av de tidigare affärspartnernas produkter från USA och EU. I USA-kycklingar har ryska hälsovårdsmyndigheter påträffat penicillin och med liknande argument har polska, moldaviska eller andra EU-länder drabbats av Moskvas bannbulla. Allt medan latinamerikanska boskapsägare och exportörer inom agrarindustrin gnuggar händerna inför framtiden.

Darrig europeisk banksektor

Tyskland sålde varor till Ryssland för 36 miljarder euros 2013. Det utgör nära en tredjedel av EU:s handel med Ryssland. Men under de fyra första månaderna 2014 sjönk exporten med 14 procent. Och med Moskvas sanktioner kommer den tendensen inte att förbättras, snarare tvärtom.

Tyska företagskretsar talar om att 25.000 arbetstillfällen är direkt i fara. Men vad som får dem att darra inför framtiden är den kommande vintern och ett stopp för den ryska gasen till Europa.

Den europeiska banksektorn räds och märker också effekterna av de nu påtvingade sanktionerna från USA&EU. Royal Bank of Scotland, BP som har 20 procent av aktierna i det ryska oljebolaget Rosneff, sanktionerat av USA och partnerna Societé General och Deutsche Bank, har noterat en minskning av handeln med 19,5 % respektive 22,4 % för sina investeringar i Ryssland.

Varken USA eller EU kan längre hota eller skrämma Latinamerika som i ”gamla tider”.

BRICS´ möte

Carlos Rang är universitetsdocent vid det Nationella Universitetet i Rio Cuarto, i Argentina. Han är inte nådig i sin sammanfattning av vad som återstår av USA:s och EU:s maktpolitik i världen:

– Det senaste strategiska samarbetsavtalet mellan Ryssland och Kina möjliggör för Kina att expandera västerut. Lägger vi till detta till avtalen som undertecknades i Brasilien på de senaste Bricsmötet (i juli), som till exempel Dispositionsfonden, bildandet av den Nya Utvecklingsbanken (som väntas ersätta IMF och Världsbanken) och på det lägger deltagandet av medlemsstaterna i UNASUR och ledningen för Celac, de bilaterala avtalen mellan  Ryssland, Kina, Venezuela, Kuba, Argentina och Brasilien, samt deklarationerna från toppmötet från G77-mötet i Bolivia nyligen, kan vi anta att väst och dess unipolära strategi inte kan hävda sina ekonomiska sanktioner mot någon.

Ett slakteri i Paraguay

Latinamerika ersätter

Brasilien,  Uruguay och Argentina kommer att leverera kött för att ersätta tyskt, franskt, kanadensiskt och danskt kött. Mexiko, Chile och Ecuador ersätter USA:s citrusfrukter. Argentina och Chile ersätter australienskt vin.

Brasilien

Ryssland kommer att ersätta USA-vete och kött med brasilianskt. Rio de Janeiro fyller i sin tur samma fartyg med rysk i stället för portugisisk torsk och andra ryska varor. De ryska sanitära myndigheterna godkände i mitten av augusti 87 nya slakterier och två mejerier som kan exportera kött och mjölkprodukter till Ryssland.

Chile

Kan kraftigt öka sin export av grönsaker, frukt, fisk och havsprodukter av alla slag. Chile ersätter Norge och Polen. De bägge länderna kalkylerar med att öka handeln 5-7 gånger, en jätteökning.

– Ryssarna har bett oss att hjälpa dem med att skaffa fram leverantörer, sa i en kommentar Diego Vicente, chef för Business Development Platform (BDP), till nyhetsbyrån AFP.

Ecuador

Från Ecuador kommer det att exporteras skaldjur, frukt, grönsaker och snittblommor. Ecuador föreslår en utökning med mjölk och ostprodukter som skulle gå direkt till Moskva utan att passera mellanhänderna i EU-området.

Uruguay

Ryssland har gjort förfrågningar om att bredda leveranser av kalvkött, svin och lamm. Men även fisk, skaldjur, smör, ost, äpplen, päron, citrusfrukter och grönsaker. Uruguay har lagt till extra fint nötkött som ersätter detta från USA och Australien.

Argentina

Från megaköttens Argentina är det samma visa, eller beställningar. Matías García, som är koordinatör för den Argentinsk-Ryska Handelskammaren sa till AFP:

– Den ryske distributören måste ersätta produkterna som innan sanktionerna importerades från Tyskland, Italien och Holland. Det finns en potential som saknar motstycke. Denna situation ger oss ett stort lyft, underströk en euforisk Garcia.

Mexiko

Mellan Mexiko och Ryssland kan situationen bara bli bättre. Bara en (1%) procent av den mexikanska exporten går på Ryssland och det handlar främst om Tequila, kött och öl, säger Gazol Sanchez, professor på den ekonomiska fakulteten på Mexikos största universitet, UNAM.

– Nu öppnas en möjlighet till att balansera handeln med Ryssland om vi tar tillfället i akt och fyller hålet efter EU.

Paraguay

För Paraguay är Ryssland sedan flera år en nyckelmarknad, framför allt i exporten av nötkött. År 2013 exporterade Paraguay 100.000 ton nötkött.

– Jag är säker på att denna siffra kan öka väsentligt, sa ordföranden Paraguays sanitära myndighet, (SENACSA), Hugo Idoyaga, till den ryska nyhetsbyrån, RIA Novosti.

Dick Emanuelsson

Kina och Ryssland stärker banden med Latinamerika

Kinas president Xi Jinping och Venezuelas Nicolas Maduro tar farväl varandra efter den kinesiske statschefens besök i Venezuela där 38 olika avtal undertecknades mellan de bägge länderna.

USA blir allt mer förflyttad till skuggan i det som var dess ”bakgård”

TEGUCIGALPA / 2014-07-24 / Latinamerika har aldrig tidigare upplevt en liknande offensiv från två stormakter som när Kinas och Rysslands presidenter genomförde statsbesök och undertecknade handelsavtal för flera hundra miljarder dollar förra veckan. En blek Obama kunde bara stillatigande observera och konstatera hur USA:s ”bakgård” numera vänder blicken ”öster- och söderut”.

Det sista statsbesöket genomfördes den 22 juli av Kinas sävlige och lugne president Xi Jinping. Kuba var sista anhalten. Xi Jinping och Vladimir Putin inledde redan den 11 juli sin Latinamerikaturné, bara fem dagar innan de skulle slå sig ned på den nya ekonomiska handelsgiganten Bric´s möte i Fortaleza i Brasilien.

Medan USA erbjuder de latinamerikanska och karibiska staterna militär materiel, krigsflygplan, utbildning av ländernas polis- och militärapparat och krediter från Världsbanken och IMF om respektive land privatiserar alla offentliga tjänster, erbjuder Kinas och Rysslands statschefer samma länder krediter och ömsesidigt handelsutbyte med målet att utveckla respektive land.

Putin och Xi i Havanna

De bägge presidenterna som representerar två växande stormakter besökte Brasilien, Argentina, Venezuela, Nicaragua och Kuba. De kinesiska medierna förkunnade att turnén som deras president hade genomfört var ”historisk”.

Putin landade först i Havanna den 11 juli där han träffade den historiske ledaren för den kubanska revolutionen Fidel Castro, undertecknade ett nytt avtal med Kubas president Raul Castro där Ryssland efterskänkte 90 procent av den kubanska skulden till det dåvarande Sovjetunionen. De resterande 3.500 miljoner dollar ska betalas av under en tioårsperiod. Det kan även förvandlas som betalning i gemensamma handels- och industriprojekt.

Den kinesiske presidenten landade, som sista anhalt innan Peking, den 22 juli i Havanna. Även han träffade Fidel. De bägge länderna, som har haft ett oavbrutet politiskt- och handelsutbyte sedan 1949. Nu, den 22 juli 2014 undertecknade de bägge statscheferna inte mindre än 29 ömsesidiga avtal på en rad områden. Bland dem finanser, jordbruk, industri, hälsovård, bioteknologi, olja, energi, miljö, utbildning, telekommunikationer, Internet och digital-TV.

– Den kinesiska delegationen är full av förtroende över framtiden och utvecklandet av relationerna mellan vårt land och Kuba, vi är för alltid bra vänner, kamrater och bröder med Kuba, sa Xi.

Mötet med de fem medlemsländerna i Brics, som också genomfördes på den amerikanska kontinenten, närmare bestämt i Brasilien, markerade också en milstolpe i integrationen mellan Latinamerika och den asiatiske jätten. Brics beslutade som Flamman skrev i föregående nummer om att starta en den Nya Utvecklingsbanken med 100 miljarder dollar i kassavalvet. Kina placerar 41 miljarder och det är naturligt att huvudkontoret för den nya banken kommer att ligga i Shanghai.

Argentina

Argentina fick besök den 12 juli av Putin och efter Brics möte anlände Xi Jinping till Argentina den 18 juli. Putin skrev under flera avtal inom kärnenergins område. Sovjetunionen levererade redan på 1970-talet reaktorer till Argentina.

Xi Jinping undertecknade 20 avtal med sin kollega Christina Kirchner till ett värde av elva miljarder dollar. Bara inom järnvägssektorn uppgår Kinas investeringar till 4800 miljoner dollar. Investeringar kommer också att göra inom varvsindustri. Ett avtal mellan de bägge centralbankerna undertecknades som gör Argentina mindre sårbart för ”Gamfondernas” gränslösa spekulanter.

38 avtal med Venezuela

När den kinesiske presidenten anlände till Venezuela hälsades han välkommen av landets president Nicolas Maduro. De bägge känner varandra sedan flera år tillbaka när Maduro var utrikesminister och sammanträffade med Xi när Chavez var president. En ny kinesisk kredit på fyra miljarder dollar till Venezuela skrevs ut som ska satsas inom den sociala sektorn och infrastruktur i Venezuela. Den kinesiska centralbanken undertecknad också ett avtal med det statliga venezuelanska energibolaget PDVSA för att finansiera en forskning av mineraler som slutar på 691 miljoner dollar. Sammanlagt slöts 38 avtal inom områden som teknologi, industri, finanser, transporter, bostadsbyggande och jordbruk.

Nicaragua

Vladimir Putin besökte också Nicaragua efter sitt besök i Kuba. De bägge länderna har sedan flera år intensifierats sina förbindelser efter att Sandinisterna återerövrade makten i valet 2006. Nicaraguas president välkomnade Ryssland i ett av de största megaprojekten under modern tid, byggandet av en ny kanal mellan Karibien och Stilla havet i Nicaragua till en kostnad av 40 miljarder dollar.

USA:s militära ”tjänster”

I december 2000 offentliggjordes dokumentet SANTA FE IV. Det hade skrivits av bland annat USA-generalen Summers med meriter från gerillabekämpning i Centralamerika, Lewis Thambs, USA:s f.d. ambassadör i Colombia och Costa Rica. Han var spindeln i knarkfinansieringen av «Contras» i Nicaragua/Centralamerika med överste Oliver North som huvudaktör. Dokumentet, som låg till grund för Georg Bushs utrikespolitik anger i korthet följande fyra geostrategiska uppgifter, ordagrant citerade och som blivit USA:s utrikespolitik i sitt förhållande till Latinamerika och Karibien:

1. Kontroll över sunden i Atlanten.

2. Obegränsad tillgång till Panamakanalen.

3. Upprättande av en säker farled runt Kap Horn.

4. Garantier för att länderna i världsdelen inte ska uppträda fientligt mot USA (med direkt antydan mot Kuba och Venezuela och i viss mån Brasilien, reds anm.).
Dessutom ska världsdelens naturresurser vara disponibla för att motsvara USA:s nationella prioriterade behov.

För stöd för dessa punkter sjösattes för andra gången USA sin 4:e flotta. Den hade skapats 1943 och lades i malpåse 1950 men togs återigen fram i juli 2008 för att förstärka USA:s dominans runt den amerikanska kontinentens bägge kuster. 

Parallellt med denna militära doktrin, piskan, accelererade den nyliberala doktrinen 1989 via Washingtons konsensus, den nyliberala modellen som under 20 år i praktiken har krossat fackföreningar och arbetsmarkandslagar där den införts i Latinamerika. I tio punkter handlar den i korthet om att privatisera alla allmänna tjänster och statliga företag, liberalisera ekonomin och öppna för fri import (läs USA-företag som den 4:e punkten i Santa Fe-dkokumentet stipulerar, reds anm), avreglera alla lagar inom ekonomins område men instiftande av lagar som säkerhetsställer privategendomen existens i all framtid.

Det är med denna bakgrund som Latinamerika allt mer fjärmar sig från ”Grannen i Norr” och upprättar handelsavtal med Kina och Ryssland men också mellan de latinamerikanska och karibiska staterna. På ömsesidiga villkor.

Dick Emanuelsson