<2635 tecken>
TEGUCIGALPA / 090622 / Efter två månaders blockering och ockupation av både floder som de viktigaste vägarna i peruanska Amazonas, tvingades den socialdemokratiska högerregeringen i Lima att ge vika för ett enigt folks kamp för överlevnad.
Ursprungsbefolkningarnas centrala krav på att de två lagarna 1090 och 1064 skulle rivas upp, röstades i genom i kongressen med rösterna 82 för och 14 röster mot. Lagarna gav grönt ljus för till att 45 miljoner hektar skulle kunna säljas ut till de transnationella företagen utan att indianfolken ens behövde konsulteras.
Frihandelsavtalens krav
President Alan Garcia, de nykonservativa krafterna i den latinamerikanska högern uppbackad av USA, EU och de multinationella krafterna som de senaste åren har förhandlat med flera latinamerikanska regeringar om olika former av frihandelsavtal, led ett nesligt politisk nederlag den 18 juni när Perus kongress rev upp själva grundbulten för dylika frihandelsavtal. I Alan Garcia har de sett sin ”Vår man i Lima”.
Solidariteten med de 65 olika etniska indian folkens eniga kamp blev en väckarklocka för regimen och skakade det politiska etablissemanget i Lima och de internationella krafter som stöder Garcia. Trettio tusen arbetare, bönder och studenter med den kommunistdominerade landsorganisationen CGTP i spetsen demonstrerade den 11 juni i Lima mot massakern den 5 juni och till stöd för indianerna. En imponerande snabb internationell mobilisering på alla nivåer ägde också rum vilket gjorde att Limaregimen isolerades trots att Obamaadministrationen tills dags dato inte har yppat ett enda ord i protest mot blodbadet den 5 juni, en händelse som kontrasterar mot den ihärdiga kampanjen att ifrågasätta valresultatet i Iran.
Polisfacket mot Garcia
Och som om det politiska nederlaget inte vore nog uttalade sig Perus Polisfackförering SUPP sig mot Garcia som det beskriver som den ytterst ansvarige för att både ett 20-tal poliser förlorade livet som ett 40-tal indianer.
– De uniformerade uppfyllde den inkompetenta Apraregeringens order att attackera ursprungsbefolkningen som bara försvarade sin jord och djungelns naturresurser inför den omedelbara privatiseringen. Regeringen ställer peruaner mot peruaner och använder poliser som kanonmat för att för att försvara sin fosterlandsförrädiska politik genom att sälja ut landet.
Ledaren för indianfolkens kamp, Alberto Pizango, ordförande för AIDESEP, den paraplyorganisation som uppmanade till kamp den 9 april, lämnade förra veckan Peru och anlände till Nicaragua där landets president Daniel Ortega gav honom politisk asyl. Garciaregimen kräver att Pizango ställs inför rätta, anklagad för uppror.
Dick Emanuelsson
martes, 23 de junio de 2009
Fackliga fördömanden mot blodbad på indianer i Peru
TEGUCIGALPA / 090608 / Peru största landsorganisation CGTP fördömer i ett uttalande regeringen Alan Garcia för blodbadet i fredags (5 juni) i staden Bagua i norra Peru.
Minst 40 indianer och ett 15-tal poliser dödades när armén med helikoptrar och soldater fritog ett 40 poliser. Dessa hade tillfångatagits av tusentals indianer som protesterade mot att polisen hade dödat flera ur ursprungsfolket.
– Apraregeringen är ansvarig för dessa händelser som långtifrån i från att lösa kraven från Amazonasfolken i stället har svarat med våld mot en försvarslös befolkning, säger CGTP i sitt uttalande.
Två månaders protester
Närmare en miljon peruanska indianer lever i Amazonasregionen på en yta av 46 miljoner hektar. De befinner sig sedan två månader i ett fredligt uppror och protesterar mot att kongressen och regeringen har antagit en lag utan debatt och som dessutom underkändes i flera förberedande kommissioner. Lagen innebär att stora delar av Amazonas säljs ut eller ställs under kontroll via koncessioner av de multinationella oljebolagen som har stora intressen i denna region som betraktas som ”världens lunga”.
– Vi kräver att kongressen omedelbart river upp de författningsstridiga dekret och att regeringen stoppar repressionen och återupptar förhandlingarna för att lösa kraven från de protesterande, säger CGTP och genomförde igår, den 11 juni, stora demonstrationer tillsammans med IFS-anslutna CUT och en flora av folkrörelseorganisationer.
Även Fackliga Världsfederationen protesterar i ett uttalande mot massakern i staden Bagua i norra Peru som av lokala indianledare säger kan ha kostat mer än 100 människoliv.
Mer än 1300 Ashaninkasindianer i staden Trompeteros, i nordöstra Peru ockuperade i måndags den lokala flygplatsen, inklusive landningsbanan och ställer krav på att kongressen river upp lagdekreten.
Ultimatum: Stoppa strejkerna
Regeringen Alan Garcia har försvarat det brutala blodbadet med att ”de (indianerna) har ingen rätt till en kungakrona, de är inte förstaklassmedborgare och deras intressen ska inte stå över 28 miljoner peruanska medborgares intressen”. Garcia påstår att ursprungsbefolkningarnas protester, som pågått i två månader, har fått stöd från utlandet, främst Bolivia men även Venezuela, och har som målsättning att destabilisera Peru.
Men CGTP:s generalsekreterare Mario Huamán avvisar anklagelserna:
– Det finns definitivt utländska intressen och de utgörs av de transnationella bolagen från USA och andra länder som har gett Garcia ett ultimatum att stoppa strejkerna.
Från hela Latinamerika och världen strömmar nu in mängder av protester mot massakern, som dessutom ägde rum på Världsmiljödagen, och kräver att president Alan Garcia ställs inför rätta anklagad för folkmord.
Dick Emanuelsson
Minst 40 indianer och ett 15-tal poliser dödades när armén med helikoptrar och soldater fritog ett 40 poliser. Dessa hade tillfångatagits av tusentals indianer som protesterade mot att polisen hade dödat flera ur ursprungsfolket.
– Apraregeringen är ansvarig för dessa händelser som långtifrån i från att lösa kraven från Amazonasfolken i stället har svarat med våld mot en försvarslös befolkning, säger CGTP i sitt uttalande.
Två månaders protester
Närmare en miljon peruanska indianer lever i Amazonasregionen på en yta av 46 miljoner hektar. De befinner sig sedan två månader i ett fredligt uppror och protesterar mot att kongressen och regeringen har antagit en lag utan debatt och som dessutom underkändes i flera förberedande kommissioner. Lagen innebär att stora delar av Amazonas säljs ut eller ställs under kontroll via koncessioner av de multinationella oljebolagen som har stora intressen i denna region som betraktas som ”världens lunga”.
– Vi kräver att kongressen omedelbart river upp de författningsstridiga dekret och att regeringen stoppar repressionen och återupptar förhandlingarna för att lösa kraven från de protesterande, säger CGTP och genomförde igår, den 11 juni, stora demonstrationer tillsammans med IFS-anslutna CUT och en flora av folkrörelseorganisationer.
Även Fackliga Världsfederationen protesterar i ett uttalande mot massakern i staden Bagua i norra Peru som av lokala indianledare säger kan ha kostat mer än 100 människoliv.
Mer än 1300 Ashaninkasindianer i staden Trompeteros, i nordöstra Peru ockuperade i måndags den lokala flygplatsen, inklusive landningsbanan och ställer krav på att kongressen river upp lagdekreten.
Ultimatum: Stoppa strejkerna
Regeringen Alan Garcia har försvarat det brutala blodbadet med att ”de (indianerna) har ingen rätt till en kungakrona, de är inte förstaklassmedborgare och deras intressen ska inte stå över 28 miljoner peruanska medborgares intressen”. Garcia påstår att ursprungsbefolkningarnas protester, som pågått i två månader, har fått stöd från utlandet, främst Bolivia men även Venezuela, och har som målsättning att destabilisera Peru.
Men CGTP:s generalsekreterare Mario Huamán avvisar anklagelserna:
– Det finns definitivt utländska intressen och de utgörs av de transnationella bolagen från USA och andra länder som har gett Garcia ett ultimatum att stoppa strejkerna.
Från hela Latinamerika och världen strömmar nu in mängder av protester mot massakern, som dessutom ägde rum på Världsmiljödagen, och kräver att president Alan Garcia ställs inför rätta anklagad för folkmord.
Dick Emanuelsson
FAKTA PERUANSKA AMAZONAS
<1695 tecken>
Amazonas är en av världens viktigaste genetiska och sötvattenreserver. Den representerar 60-80 procent av alla arter och cirka 20 procent av icke fryst sötvatten på planeten.
Amazonasregionen är också oerhört rik på biologisk mångfald och de endemiska arterna. Skogar, främst i de andinska delarna av Amazonas, står i blickpunkten för mäktiga ekonomiska intressen inom skogsavverkning.
Alan Garcias målsättning är att stycka upp den peruanska delen av Amazonas och överlämna den till de transnationella bolagen. Indianerna och Perus folkrörelse vill i stället att denna del av Peru, som utgör 61 procent av det nationella territoriet, blir en samlad planerad och integrerad del i både Amazonas’ som landets utveckling.
Den peruanska delen av Amazonas omfattar 782,880.55 km2 eller 13,05 % av den kontinentala Amazonas. I denna region lever 3.675.000 invånare eller 13,4 % av Perus befolkning. Av dessa utgör 332.975 personer den indianska befolkningen som i sin tur är uppdelade i 63 olika etniska språkgrupper fördelade på 1265 samhällen som förfogar över 10,5 miljoner hektar mark.
På detta område återfinns det största ekosystemet och olika livsarter i Peru; 7372 olika slag av flora, 263 arter av däggdjursgruppen, 806 fågelarter, 180 olika slags reptiler, 262 arter av amfibiska djur (sjö- och landdjur) och 697 olika fiskarter.
Åttio procent av regionen utgörs av skogar/djungel men även sex miljoner hektar av betesmarker (32 % av landet), 4,6 miljoner jordbruksmarker (61 % av landet), vattenresurser som motsvarar två miljarder m3/sek (98 % av landet), som i potentiella teoretiska tal motsvarar 176,000 megawatt (85 % i landet), samt 55 % av alla erkända olje- och naturgasreserver i Peru.
Dick Emanuelsson
Källa: Orlando Escudero Torres
Amazonas är en av världens viktigaste genetiska och sötvattenreserver. Den representerar 60-80 procent av alla arter och cirka 20 procent av icke fryst sötvatten på planeten.
Amazonasregionen är också oerhört rik på biologisk mångfald och de endemiska arterna. Skogar, främst i de andinska delarna av Amazonas, står i blickpunkten för mäktiga ekonomiska intressen inom skogsavverkning.
Alan Garcias målsättning är att stycka upp den peruanska delen av Amazonas och överlämna den till de transnationella bolagen. Indianerna och Perus folkrörelse vill i stället att denna del av Peru, som utgör 61 procent av det nationella territoriet, blir en samlad planerad och integrerad del i både Amazonas’ som landets utveckling.
Den peruanska delen av Amazonas omfattar 782,880.55 km2 eller 13,05 % av den kontinentala Amazonas. I denna region lever 3.675.000 invånare eller 13,4 % av Perus befolkning. Av dessa utgör 332.975 personer den indianska befolkningen som i sin tur är uppdelade i 63 olika etniska språkgrupper fördelade på 1265 samhällen som förfogar över 10,5 miljoner hektar mark.
På detta område återfinns det största ekosystemet och olika livsarter i Peru; 7372 olika slag av flora, 263 arter av däggdjursgruppen, 806 fågelarter, 180 olika slags reptiler, 262 arter av amfibiska djur (sjö- och landdjur) och 697 olika fiskarter.
Åttio procent av regionen utgörs av skogar/djungel men även sex miljoner hektar av betesmarker (32 % av landet), 4,6 miljoner jordbruksmarker (61 % av landet), vattenresurser som motsvarar två miljarder m3/sek (98 % av landet), som i potentiella teoretiska tal motsvarar 176,000 megawatt (85 % i landet), samt 55 % av alla erkända olje- och naturgasreserver i Peru.
Dick Emanuelsson
Källa: Orlando Escudero Torres