EL SALVADOR: Papperslösa blev hajmat

<1155>

Minst 15 papperslösa salvadoraner på väg mot USA, blev hajmat efter att båten de färdades i sjönk i Stilla havet mellan Guatemala och Mexiko. Tre av totalt 20 överlevde och åtta är försvunna. Tragedin inträffade tre dagar efter att de senaste siffrorna över hemskickade pengar från “Gästarbetarna” offentliggjordes av den Interamerikanska Utvecklingsbanken (IDB) och FN-organet Internationella Fonden för Jordbruksutveckling (IFAD).

Den desperata ekonomiska situationen i El Salvador har gjort att 2,5 av landets 6,7 miljoner salvadoraner arbetar i USA, den förkrossande majoriteten under illegala former. De skickar hem motsvarande drygt 18 procent av landets BNP, drygt 3,3 miljarder dollar eller nästan 22 miljarder kronor.

– Försvinnandet av landsmän bekräftar den utsatta ekonomiska situationen i landet. Den ”Amerikanska drömmen” har förvandlats till en mardröm, kommenterade parlamentsledamoten Carlos Castaneda från vänsterpartiet FMLN.

Två överlevande, Walter Alexander Alas och Noemí Estela Martínez, uppgav till den mexikanska dagstidningen La Jornada att de hade betalat 2.500 dollar per person.

Dick Emanuelsson

Chiquitadirektörer kan komma att utvisas till Colombia för rättegång

<990>

I slutet av september dömdes företaget Chiquita Brand Int. att betala 25 miljoner dollar i böter till den amerikanska staten. Brottet var att företagets dotterbolag i Colombia hade betalat paramilitära grupper 1,7 miljoner dollar för ”beskydd”. Colombianerna ansåg dock att de tio direktörerna inom Chiquitas företagsledning som var ansvariga för transaktionerna borde utvisas till Colombia och ställas inför rätta där. De tios för- och efternamn offentliggjordes inte ens i den amerikanska domen.

I en intervju i måndags med USA:s ambassadör i Bogota, William Brownfield, menar denne att de tio direktörerna skulle kunna komma att utvisas till Colombia.

– Jag har inte det minsta tvivel att det på basis av våra formella skyldigheter och bilaterala förbindelser skulle kunna ske, sa Brownfield på en fråga av radiostationen ”W”.

Men ingen i Colombia hyser några som helst tvivel på att detta kommer att ske.

Dick Emanuelsson

<2096>

TEGUCIGALPA / 071018 / Colombias motsvarighet till Justitiekanslern kräver att landets Författningsdomstol upphäver arbetsmarknadslagen 789 från 2002. Målet påstods vara att skapa fler jobb men de har i stället blivit färre. Samtidigt har de nuvarande arbetena blivit utarmade på innehåll och den anställdes ekonomiska situation försämrad, hävdar Eduardo Maya Villazón, Colombias justitiekansler i en intervju i dagstidningen El Tiempo.

Han har vänt sig till landets Författningsdomstol med krav på att Lag 789 ska upphävas. Innan 2002 beräknades övertid från och med klockan 18.00 men flyttades fram till kl. 22.00. Söndags- och andra ”röda” helgdagar ersattes med 300 procent men försämrades 2002 till 75 procent.

Denna ”flexibilisering” av arbetsmarknaden var en hörnpelare i regeringen Uribes regeringsprogram som väckte ont blod i den colombianska fackföreningsrörelsen. Denna varnade för just de konsekvenser som Justitiekanslern nu bekräftar.

De enda som gynnades av lagen var arbetsgivarna som kunde konstatera att arbetskraftskostnaderna reducerades avsevärt. De intensifierade anställningar av ”tredjehandskontrakt” där den anställde sällan har ett värdigt försäkringsskydd eller pension.

I ”Evaluación a la reforma laboral”, en undersökning om Lag 789 som det Nationella Universitetet publicerade förra veckan (18 oktober) har de anställda i Colombia förlorat omkring 2.600 miljarder pesos, cirka 1,2 miljarder dollar. Det är främst inom sjukvårdssektorn, den privata väktarbranschen, handel, affär och hotellbranschen som under de senaste fyra åren har förlorat denna summa som nu i stället gick till arbetsgivar- och aktieägarsidan.

Landsorganisationen CUT hälsade justitiekanslerns beslut som välkommet.

I en annan omfattande studie som det Nationella Universitetet i Bogota nyligen presenterade, visar det sig att 230.000 tillsvidarejobb har försvunnit under de senaste 14 åren. Den så kallade ”informella sektorn” har tredubblats under samma period och omfattar i dag 66 procent av den yrkesaktiva befolkningen i Colombia.

Dick Emanuelsson

-----------------------

<954>

Upphäv arbetsmarknadslag kräver justitiekansler

Colombias motsvarighet till Justitiekanslern kräver att landets Författningsdomstol upphäver arbetsmarknadslagen 789 från 2002. Målet påstods vara att skapa fler jobb men de har i stället blivit färre. Samtidigt har de nuvarande arbetena blivit utarmade på innehåll och den anställdes ekonomiska situation försämrad, hävdar Eduardo Maya Villazón, Colombias justitiekansler i en intervju i dagstidningen El Tiempo.

Innan 2002 beräknades övertid från och med klockan 18.00 men flyttades fram till kl. 22.00. Söndags- och andra ”röda” helgdagar ersattes med 300 procent men försämrades 2002 till 75 procent. Denna ”flexibilisering” av arbetsmarknaden väckte ont blod hos det colombianska facket. Detta varnade för just de konsekvenser som Justitiekanslern nu bekräftar. De enda som gynnades av lagen var arbetsgivarna. De anställda beräknas under åren 2002-2006 ha förlorat 1,2 miljarder dollar.

Dick Emanuelsson