El pueblo rescató la democracia desde una base de la fuerza aérea hondureña

“Hay miles de campesinos, obreros, pobladores, estudiantes, indígenas y en este momento se aplazan de varios departamentos del país muchos buses para concentrarse en la casa del gobierno para ratificar el apoyo al presidente”
(Juan Barahona, presidente de la central obrera FUTH)

POR DICK EMANUELSSON
AUDIO AL REPORTAJE EN LA TOMA DE LA BASE DE LA FUERZA AÉREA (59 min, 7 mb):
http://www.box.net/shared/j2jkoioafv

TEGUCIGALPA / 090625 / Miles de hondureños, encabezados por el presidente Manuel Zelaya Rosales, rompieron esta tarde el jueves las vallas formadas por centenares de soldados apostados en la base de la fuerza aérea hondureña en la capital de Tegucigalpa con un solo motivo; rescatar el material electoral secuestrado en la mañana por la fiscalía general de la nación.

El rescate fue totalmente pacífico y faltando dos días para votar en la consulta popular el domingo 28 de junio, los millones de papeletas rescatadas en la base militar, está siendo vigiladas en la Casa Presidencial por el creciente poder popular para que los enemigos de la Consulta Popular no puedan impedirla.

Golpe de estado técnico

Pero las clases sociales y todo el establecimiento hondureño se sentían muy victoriosos esta mañana (ayer jueves) cuando supieron que por fin las enormes presiones y el terrorismo mediático había dado fruto cuando el jefe del Comando Conjunto de las Fuerzas Armadas de Honduras, el jefe del Estado Mayor Conjunto, general Romeo Vásquez Velásquez, se tiró por atrás, diciendo que no iba a obedecer al comandante máximo de las FF.AA. el presidente Manuel Zelaya, que había ordenado a las FF.AA. de garantizar la vigilancia de la consulta popular el domingo 28 de junio. El presidente no quedaba otra alternativa que destituir el general que entonces fue acompañado por los jefes de las otras ramas de las FF.AA.

Pero la decisión presidencial fue “revocado” (Sic!) por una sentencia de la Corte Suprema de Justicia que al medio día ordenó al presidente con un día de restituir al general en su puesto. El júbilo en el Congreso Nacional entre los cuatro partidos de los cinco que tiene representación parlamentaría, no tenia limites. Al mismo tiempo informaron los medios masivos que los agentes de la Fiscalía habían decomisado todo el material electoral con urnas y papeletas en un hangar de la fuerza aérea hondureña. En ese momento se impuso un golpe de estado técnico y un vacío de poder.

¡“QUE SE VAYAN TODOS”!

Y para rematar la consulta popular y los últimos cinco meses que resta del mandato presidencial, el congreso nacional aprobó una moción del diputado del Partido Democracia Cristiana (DC), Ramón Velásquez Nazar, un oligarca dueño del aeropuerto en la capital, en donde el congreso seleccionó una comisión que se encargará de investigar al presidente de Honduras Manuel Zelaya, “debido a su conducta impropia por no acatar las disposiciones de los órganos jurídicos del País”. Contra esa moción se opusieron rotundamente los diputados Marvin Ponce y Tomás Andino del partido de izquierda ‘Unificado Democrático’, (UD).

Durante unas horas Honduras se ubicaba en una situación en donde la Corte Suprema de Justicia desplazó el ejecutivo al segundo plano y el legislativo conspiraba y e intrigaba contra la democracia representativa, que en verdad en Honduras no tiene mucha credibilidad. En las paredes de Tegucigalpa, San Pedro Sula y otros municipios del país se ve cada día más grafitis con la consigna como se veía antes en Argentina y Ecuador; ¡“QUE SE VAYAN TODOS”!

Fenómeno histórico en Honduras

Pero a las 14.00 horas, el presidente se dirigió al pueblo y a todos los movimientos sociales que se habían congregado alrededor de la casa presidencial para convocarlos a rechazar en forma organizada los serios intentos y maniobras de un golpe de estado en Honduras. Y el pueblo recibió el llamado de defender la república y la consulta popular y acompañó al presidente a un “destino desconocido” que era la base de la fuerza aérea.

Los rostros de los soldados y los mandos detrás de las rejas de la base expresaba incertidumbre y por qué no, miedo ante la masa de mujeres de las pobres colonias y cerros de Tegucigalpa, los indígenas lenca o los campesinos de Comayagua. Pero la “turba”, como en forma despreciable nombró el diario El Heraldo esta humilde pero combativa masa, nunca atentó contra los hijos del pueblo que son los soldados y los policías que viven en la misma miseria como los obreros y trabajadores de Honduras.

– Yo creo que es la primera vez que una gran masa hondureña entra a esta base militar. Este fenómeno histórico en Honduras nunca se ha dado, decía CARLOS REYES, candidato presidencial independiente de la izquierda revolucionaría de Honduras y al mismo tiempo presidente del sindicato más combativo, Stibys, que aglutina todos los obreros y trabajadores de Honduras en las instalaciones, entre ellas, la de Coca Cola.

– Y es más importante en cuanto que hoy, se viene rescatando un material para ejercer del parte del pueblo hondureño, un derecho que tiene como es el derecho de pronunciarse y darse su criterio y hasta eso nos quieren quitar.

* ¿Nada es gratis en esta lucha?

– Pues no, esto ya empieza, aquí no termina. Hay que ir como se llenan estas urnas, como se logre que la constituyente se instale. Y eso no es un proceso de noche a mañana sino nos va a costar pero acá es una gran lección política.

* ¿Se va a lograr instalar la Consulta el domingo o la oligarquía va a poder impedirla?

– Yo creo que ellos van a considerar su plan pero no creo que van a poder lograr si la gente y el pueblo se decida.

La clase obrera movilizada

El presidente de la clasista FUTH, Federación Unitaria de Honduras, JUAN BARAHONA, también es decisivo sobre ir a hasta las últimas consecuencias para que se realice la Consulta popular:

– La clase obrera esta movilizada y va a prestar el apoyo hoy y esta noche en la casa de gobierno para que las fuerzas armadas que se han negado de cumplir las órdenes del presidente, no se atrevan de dar un golpe de estado que sería nefasto para este pueblo. Hay miles de campesinos, obreros, pobladores, estudiantes, indígenas y en este momentos se aplazan de varios departamentos del país muchos buses para concentrarse en la casa del gobierno para ratificar el apoyo al presidente. Todo el material electoral va a ser entregados en este momento al presidente y a todo este pueblo que está aquí, exigiendo que se le entregue.

Hija del presidente en la pelea junto con el pueblo

En el acto también nos encontramos con la hija del presidente Manuel Zelaya, hija del presidente, XIOMARA HORTENCIA ZELAYA CASTRO, ‘La Pichuu’, y ella esta como todo el mundo, empapada por las lluvias tropicales que esta inundando la capital hondureña.

* Te vimos en vivo y directo en Telesur y Canal 8 (“gemelo” a Telesur en Honduras) junto con tu papá en donde expresaste a la gran masa que “la lucha no es para el presidente Zelaya sino para ustedes, el pueblo”.

– La propuesta de la Consulta Popular fue arrebatado en forma impresionante por el pueblo hondureño y es de ellos (400.000 hondureños han firmado con su firma y carné de identidad la propuesta). El presidente junto a su pueblo va a llevar la lucha hasta el final. Si no tuviéramos respaldo del pueblo estaríamos debilitados y sin moral. Pero tenemos el apoyo y el pueblo y el Dios en nuestro lado y es lo más importante.

– Esta lucha y la participación no es algo que yo, como hija del presidente, le deseo al pueblo hondureño sino algo que debemos reclamar.
Después tres horas en las torrenciales lluvias con el frio en la tarde, los camiones salieron de la base de la Fuerza Aérea llenos de material electoral para este domingo.

Sigue el sabotaje contra la consulta popular

Pero el enemigo a esta sencilla pregunta dirigida al pueblo hondureño no descansa. Mientras estaba terminando esta nota, los noticieros de la televisión y de la radio, que están en manos de dos familias oligarcas, Jorge Canahuati y Rafael Ferrari, acaban de informar que el Ministerio Publico, bajo el mando del fiscal general del Estado de Honduras, Luís Alberto Rubí, va a levantar actas penales contra cada uno de los que participen en la ejecución de la consulta popular este domingo en las 15.000 urnas de votación.

Es decir; cuando los funcionarios del estado al servicio de la oligarquía y los grupos del poder en Honduras no logran de impedir la consulta a través las presiones contra los generales que se tiraron por atrás, ni a través el decomiso del material electoral en la base porque fue rescatado por el pueblo, ahora amenaza al pueblo y los miles de hondureños voluntarios que este domingo, desde las 7 de la mañana hasta las 4 de la tarde, trabajarán en las mesas de votación para que el pueblo pueda opinar si quiere elecciones a una constituyente en el mes de noviembre, o no.

¿Cuál es el miedo que siente esa casta de “Jurasicos”, como los bautizó el presidente Zelaya este histórico jueves cuando el pueblo rescató la democracia que los serviles funcionarios estatales en manos y al servicio de los poderosos, había secuestrado?

AUDIO AL REPORTAJE EN LA TOMA DE LA BASE DE LA FUERZA AÉREA (59 min, 7 mb):
http://www.box.net/shared/j2jkoioafv

TEXTOD E LAS FOTOS:
HONDURAS/GOLPE DE ESTADO: El pueblo hondureño rescató todo el material electoral el jueves 25 de junio en la base militar de la Fuerza Aérea en Tegucigalpa. FOTO: MIRIAN HUEZO de EMANUELSSON.
HONDURAS/GOLPE DE ESTADO: El pueblo hondureño rescató todo el material electoral el jueves 25 de junio en la base militar de la Fuerza Aérea en Tegucigalpa para ejercer su derecho de ser consultado el 28 de junio sobre una constituyente. FOTO: MIRIAN HUEZO de EMANUELSSON.
HONDURAS/GOLPE DE ESTADO: El pueblo hondureño rescató todo el material electoral el jueves 25 de junio en la base militar de la Fuerza Aérea en Tegucigalpa. El material fue llevado a la casa presidencial donde esta bajo vigilancia de obreros, campesinos, indígenas y estudiantes. FOTO: MIRIAN HUEZO de EMANUELSSON.

Historisk seger för indianerna i Peru

<2635 tecken>
TEGUCIGALPA / 090622 / Efter två månaders blockering och ockupation av både floder som de viktigaste vägarna i peruanska Amazonas, tvingades den socialdemokratiska högerregeringen i Lima att ge vika för ett enigt folks kamp för överlevnad.

Ursprungsbefolkningarnas centrala krav på att de två lagarna 1090 och 1064 skulle rivas upp, röstades i genom i kongressen med rösterna 82 för och 14 röster mot. Lagarna gav grönt ljus för till att 45 miljoner hektar skulle kunna säljas ut till de transnationella företagen utan att indianfolken ens behövde konsulteras.

Frihandelsavtalens krav

President Alan Garcia, de nykonservativa krafterna i den latinamerikanska högern uppbackad av USA, EU och de multinationella krafterna som de senaste åren har förhandlat med flera latinamerikanska regeringar om olika former av frihandelsavtal, led ett nesligt politisk nederlag den 18 juni när Perus kongress rev upp själva grundbulten för dylika frihandelsavtal. I Alan Garcia har de sett sin ”Vår man i Lima”.

Solidariteten med de 65 olika etniska indian folkens eniga kamp blev en väckarklocka för regimen och skakade det politiska etablissemanget i Lima och de internationella krafter som stöder Garcia. Trettio tusen arbetare, bönder och studenter med den kommunistdominerade landsorganisationen CGTP i spetsen demonstrerade den 11 juni i Lima mot massakern den 5 juni och till stöd för indianerna. En imponerande snabb internationell mobilisering på alla nivåer ägde också rum vilket gjorde att Limaregimen isolerades trots att Obamaadministrationen tills dags dato inte har yppat ett enda ord i protest mot blodbadet den 5 juni, en händelse som kontrasterar mot den ihärdiga kampanjen att ifrågasätta valresultatet i Iran.

Polisfacket mot Garcia

Och som om det politiska nederlaget inte vore nog uttalade sig Perus Polisfackförering SUPP sig mot Garcia som det beskriver som den ytterst ansvarige för att både ett 20-tal poliser förlorade livet som ett 40-tal indianer.

– De uniformerade uppfyllde den inkompetenta Apraregeringens order att attackera ursprungsbefolkningen som bara försvarade sin jord och djungelns naturresurser inför den omedelbara privatiseringen. Regeringen ställer peruaner mot peruaner och använder poliser som kanonmat för att för att försvara sin fosterlandsförrädiska politik genom att sälja ut landet.

Ledaren för indianfolkens kamp, Alberto Pizango, ordförande för AIDESEP, den paraplyorganisation som uppmanade till kamp den 9 april, lämnade förra veckan Peru och anlände till Nicaragua där landets president Daniel Ortega gav honom politisk asyl. Garciaregimen kräver att Pizango ställs inför rätta, anklagad för uppror.

Dick Emanuelsson

Fackliga fördömanden mot blodbad på indianer i Peru

TEGUCIGALPA / 090608 / Peru största landsorganisation CGTP fördömer i ett uttalande regeringen Alan Garcia för blodbadet i fredags (5 juni) i staden Bagua i norra Peru.

Minst 40 indianer och ett 15-tal poliser dödades när armén med helikoptrar och soldater fritog ett 40 poliser. Dessa hade tillfångatagits av tusentals indianer som protesterade mot att polisen hade dödat flera ur ursprungsfolket.

– Apraregeringen är ansvarig för dessa händelser som långtifrån i från att lösa kraven från Amazonasfolken i stället har svarat med våld mot en försvarslös befolkning, säger CGTP i sitt uttalande.

Två månaders protester

Närmare en miljon peruanska indianer lever i Amazonasregionen på en yta av 46 miljoner hektar. De befinner sig sedan två månader i ett fredligt uppror och protesterar mot att kongressen och regeringen har antagit en lag utan debatt och som dessutom underkändes i flera förberedande kommissioner. Lagen innebär att stora delar av Amazonas säljs ut eller ställs under kontroll via koncessioner av de multinationella oljebolagen som har stora intressen i denna region som betraktas som ”världens lunga”.

– Vi kräver att kongressen omedelbart river upp de författningsstridiga dekret och att regeringen stoppar repressionen och återupptar förhandlingarna för att lösa kraven från de protesterande, säger CGTP och genomförde igår, den 11 juni, stora demonstrationer tillsammans med IFS-anslutna CUT och en flora av folkrörelseorganisationer.

Även Fackliga Världsfederationen protesterar i ett uttalande mot massakern i staden Bagua i norra Peru som av lokala indianledare säger kan ha kostat mer än 100 människoliv.

Mer än 1300 Ashaninkasindianer i staden Trompeteros, i nordöstra Peru ockuperade i måndags den lokala flygplatsen, inklusive landningsbanan och ställer krav på att kongressen river upp lagdekreten.

Ultimatum: Stoppa strejkerna

Regeringen Alan Garcia har försvarat det brutala blodbadet med att ”de (indianerna) har ingen rätt till en kungakrona, de är inte förstaklassmedborgare och deras intressen ska inte stå över 28 miljoner peruanska medborgares intressen”. Garcia påstår att ursprungsbefolkningarnas protester, som pågått i två månader, har fått stöd från utlandet, främst Bolivia men även Venezuela, och har som målsättning att destabilisera Peru.

Men CGTP:s generalsekreterare Mario Huamán avvisar anklagelserna:

– Det finns definitivt utländska intressen och de utgörs av de transnationella bolagen från USA och andra länder som har gett Garcia ett ultimatum att stoppa strejkerna.

Från hela Latinamerika och världen strömmar nu in mängder av protester mot massakern, som dessutom ägde rum på Världsmiljödagen, och kräver att president Alan Garcia ställs inför rätta anklagad för folkmord.

Dick Emanuelsson

FAKTA PERUANSKA AMAZONAS

<1695 tecken>
Amazonas är en av världens viktigaste genetiska och sötvattenreserver. Den representerar 60-80 procent av alla arter och cirka 20 procent av icke fryst sötvatten på planeten.

Amazonasregionen är också oerhört rik på biologisk mångfald och de endemiska arterna. Skogar, främst i de andinska delarna av Amazonas, står i blickpunkten för mäktiga ekonomiska intressen inom skogsavverkning.

Alan Garcias målsättning är att stycka upp den peruanska delen av Amazonas och överlämna den till de transnationella bolagen. Indianerna och Perus folkrörelse vill i stället att denna del av Peru, som utgör 61 procent av det nationella territoriet, blir en samlad planerad och integrerad del i både Amazonas’ som landets utveckling.

Den peruanska delen av Amazonas omfattar 782,880.55 km2 eller 13,05 % av den kontinentala Amazonas. I denna region lever 3.675.000 invånare eller 13,4 % av Perus befolkning. Av dessa utgör 332.975 personer den indianska befolkningen som i sin tur är uppdelade i 63 olika etniska språkgrupper fördelade på 1265 samhällen som förfogar över 10,5 miljoner hektar mark.

På detta område återfinns det största ekosystemet och olika livsarter i Peru; 7372 olika slag av flora, 263 arter av däggdjursgruppen, 806 fågelarter, 180 olika slags reptiler, 262 arter av amfibiska djur (sjö- och landdjur) och 697 olika fiskarter.

Åttio procent av regionen utgörs av skogar/djungel men även sex miljoner hektar av betesmarker (32 % av landet), 4,6 miljoner jordbruksmarker (61 % av landet), vattenresurser som motsvarar två miljarder m3/sek (98 % av landet), som i potentiella teoretiska tal motsvarar 176,000 megawatt (85 % i landet), samt 55 % av alla erkända olje- och naturgasreserver i Peru.

Dick Emanuelsson
Källa: Orlando Escudero Torres

PERU: Indianer slaktas i Amazonas för gas och olja

Blodbad på Perus Amazonasindianer


TEGUCIGALPA / 090611 / Ett 50-tal döda, ett hundratal skottskadade och uppskattningsvis 200 försvunna är saldot efter att peruanska säkerhets- och arméstyrkor attackerade demonstrerade indianer beväpnade med lansar i vad som kallas den blodiga fredagen den 5 juni.

Bilderna från slaget på den öppna slätten utanför staden Bagua, 140 mil norr om huvudstaden Lima i Perus Amazonasregion, är skrämmande. Indianernas två månader långa protest mot president Alan Garcias lagdekret om att sälja ut miljoner hektar till transnationella skogs, olje- och gasbolag började få internationell uppmärksamhet. Insatsen av polis och militär blottade den proimperialistiska karaktären på den korrumperade socialdemokratiska regeringen i Lima som kom till makten med rösterna från Perus höger.

Den sammanfattningen gör Orlando Escudero Torres, ordförande för vänsterpartiet Perus Nya Vänster, MNI [1].

– Alan Garcia är inte beredd att tolerera något som helst ifrågasättande som ställer hans modell på spel. Hans strategi är att blockera varje möjlighet till förändring. Därför beordrar han en brutal repression mot folk- och ursprungsbefolkningarnas rörelser, politiska och sociala ledare.

Utkastade från helikoptrar

Trots de geografiska avstånden och brist på infrastruktur, har vittnesmålen om metoderna för att slå ned ursprungsbefolkningarnas två månader långa protester successivt kommit ut. Enligt Reuters, som intervjuade flera lokala indianledare, bland dem Ricardo Tuchía, har döda kroppar placerats i svarta plastsäckar med stenar och kastats ut från arméns Black&Hawkhelikoptrar i floden Rio Marañón med sina krokodiler för att dölja de ohyggliga siffrorna och det uppenbara brottet mot mänskligheten. Andra talar om hur armén har bränt kroppar.

Regimen å sin sida anklagade först de lansbeväpnade indianerna för att ha använt eldvapen mot poliserna och avrättat ett 20-tal av dessa. Men de flesta av dessa dödades när armén sattes in för att befria ett 30-tal poliser som hade tillfångatagits av indianerna efter att poliserna hade dödat flera av indianerna. Poliserna som dödades hade skottskador vilket betyder att de föll offer för sina egna kamrater när dessa sköt urskillningslöst mot indianerna.

Upprorets bakgrund

Under de senaste åren har nära tre fjärdedelar av de 782,880.55 km2 som den peruanska Amazonasregionen representerar, styckats upp i marklotter. En stor del av denna region är vad västerlandet kallar för regnskog som vilar på enorma naturrikedomar i form av sötvatten, flora och fauna, skogar men också enorma reserver av olja och gas. Det transnationella gas och oljebolagen som det anglosaxiska Perenco, spanska Repsol eller kanadensiska Petrolifera Petroleum Limited har haft en låg profil dessa dagar när Alan García har mött de fredliga protesterna med blod och eld. Dessa bolag opererar i regionen och har ett stort intresse av att protesterna från de 63 olika etniska grupperna i området med drygt 3,5 miljoner invånare slås ned. För dessa bolag betyder det inget att ursprungsbefolkningen rycks upp med sina rötter från en mark där de levt i harmoni med naturen och Pacha Mama i tusentals år. Därför har de mobiliserat, ockuperat flygplatser, oljeanläggningar, flodsystemet och vägar i den enorma och undersköna Amazonasregionen för att försvara sin jord och rätt.

– Av de 103 utfärdade lagdekreten har 94 aspekter som berör Amazonas. Trettiofyra av dessa kränker ursprungsbefolkningarnas och böndernas rättigheter som hittills har haft stöd i nuvarande författning och den internationella rätten. Dessa lagdekret har införts på ett auktoritärt och antidemokratiskt sätt men går i linje med de förutbestämda kraven för undertecknandet och tillämpandet av frihandelsavtalet (TLC) med USA. Det gynnar de transnationella gruv, gas och andra multinationella korporationer som är på jakt efter jord, vatten, energi och Amazonas skogar. De (lagarna) är ett instrument för att generera en större nykolonisering och beroende till Imperiet i Norr, understryker Orlando Escudero Torres.

Ansvarig för folkmord

I oktober 2007 skrev president Alan Garcia under rubriken ”Trädgårdsmästarens hundssyndrom” [2] att hans politiska program innebär att marklotter på 5.000, 10.000 och 20.000 hektar i Amazonasregionen säljs ut till de intresserade multinationella bolagen. Vad Garcia inte räknade med var det faktum att Perus och Latinamerikas ursprungsbefolkningar inte längre accepterar att låta sig fördrivas från sina hem och se sina marker exploateras av utländska bolag. Och svaret från övriga Latinamerika har inte låtit vänta på sig. Från Bolivia, Ecuador, Venezuela, Colombia, Centralamerika, kort sagt, från hela den kontinent som dränktes i blod av de spanska kolonisatörerna strömmar stöduttalanden in till Peru och kräver att Alan Garcia ställs inför en internationell tribunal ansvarig för folkmord.

Inför denna växande internationella folkstorm beslöt den peruanska kongressen på uppmaning av regeringen i onsdags i förra veckan, att med 57 röster mot 47, bordlägga lagdekreten under tre månader samtidigt som en nybildad kommission ska utreda frågan på nytt. Men ursprungsbefolkningarnas organisationer och hela den peruanska folkrörelsen, vänstern och fackföreningarna förkastar beslutet som de ser som ett stickspår vars syfte är att neutralisera mobiliseringen i Amazonas och att den internationella opinionen ska minska.

Folk gör uppror mot förtrycket

Alan Garcia har också försökt att internationalisera konflikten och med en rasistisk underton anklagat Bolivias president Evo Morales, aymaraindian, för att ligga bakom upproret i Peru. Men Bolivias vicepresident Álvaro García Linera, var inte Alan Garcia svaret fattigt:

– Det är ett stort misstag att vilja fokusera interna problem mot böcker, dokument, brev eller program. Inget folk gör uppror genom att läsa ett dokument. Folken reser sig för att de lider, för att de känner sig förnedrade, diskriminerade och för att de har blivit bestulna på sina rikedomar och sina rättigheter.

Dick Emanuelsson

[1] Defendamos la Amazonía, patrimonio nacional y de los pueblos amazónicos. Av Orlando Escudero Torres, Secretario Nacional de Organización del MNI.

[2] “Síndrome del perro del hortelano” (trädgårdsmästare), av Alan Garcia, Perus president, 28 oktober 2007, El Comercio.

Nigeria: Shell betalar 15,5 miljoner dollar i skadestånd

<1201 tecken>
TEGUCIGALPA / 090615 / Den multinationella oljegiganten Shell ska betala 15,5 miljoner dollar i skadestånd för brott mot mänskliga rättigheter i Nigeria, enligt nyhetsbyrån Reuters.

Det är ett resultat av förhandlingar mellan familjerna till nio avrättade representanter för Ogonifolket i Nigerdeltat i Nigeria. Dessa protesterade mot det miljöbrott som Shell gjorde sig skyldig till och avrättades av militärdiktaturen 1995. På så sätt undviker Shell en rättegång med all negativ publicitet som denna väcker.

Enligt målsägarnas advokat Paul Hoffman kommer fem miljoner dollar att överlämnas till en fond för Ogonifolkets bästa. Resten av pengarna går till att kompensera offrens familjer och advokatkostnader.

Shells styrelseordförande Malcolm Brinded sa i måndags (8 juni) att ”anklagelserna mot företaget var falska”.

– Trots att vi var förberedda på rättsprocessen för att rena vårt namn, tror vi att det korrekta är att rikta in oss på Ogonifolkets framtid, viktigt för freden och stabiliteten i landet.

Indirekt erkänner Shell att “även om det inte tog direkt del i våldet”, erkänner det att “målsäganden och andra personer led”, som resultat av repressionen.

Dick Emanuelsson