LAURA RICHARDSON, general och chef för USA:s Södra Militärkommando som tror sig ha "vårdnaden" över Latinamerika och dess enorma naturtillgångar.
USA:s militära Sydkommando gör nu öppet anspråk på Latinamerikas litium,
olja, gas och guld
- ”Hemisfärens naturresurser ska vara disponibla för att motsvara VÅRA nationella prioriterade BEHOV”!
- ”Om dessa länder
bara producerade rädisor eller rovor skulle det inte hända dem någonting”!
Av Dick Emanuelsson
TEGUCIGALPA / 2023-01-28 / LAURA RICHARDSON, general
och chef för USSOTHCOM, USA:s Militära Sydkommando gick i veckan ut och
formaliserade nu ett republikanskt utkast ör tjugo år sedan till USA:s politik
visavi Latinamerikas och dess naturresurser. Det som inte republikanerna öppet
vågade säga blir nu demokratisk statspolitik. Ett verkställande av
Monroedoktrinen; ”Amerika till amerikanerna”!
Och frågan som Latinamerika i dag ställer sig efter det
sällsynt cyniska som fräcka utspelet är vad Pentagon och general Laura
Richardson har med Latinamerikas naturresurser att göra? Vad är det som säger
att hon ska ha den politiska, och i konsekvens med den, den militära ”vårdnaden”
över Latinamerika? För det är det hela frågan handlar om; ”Varken Kina eller
Ryssland har rätt att röra sig på min bakgård”!
SANTA FE I-IV ÄR EN SERIE DOKUMENT [1] som legat till grund för USA:s utrikespolitik mot Latinamerika. Det första dokumentet publicerades 1980,
författat av högerextrema utrikespolitiska rådgivare till Ronald Reagan. Santa Fe II kom 1989 och uttryckte stor
oro för den politiska och militära utvecklingen i El Salvador och Colombia där
man varnade för den ”växande kommunistiska gerillan”. Santa Fe IV, som ursprungligen skrevs i december 2000 men
offentliggjordes först i augusti 2001 efter Bush tvivelaktiga valseger i
Florida, handlar i korthet om följande fyra strategiska uppgifter (direkta
citat från dokumentet):
• Kontroll över sunden i Atlanten.
• Obegränsad tillgång till Panamakanalen.
• Upprättande av en säker farled runt Kap Horn.
• Försäkran om att länderna i hemisfären inte uppträder fientligt mot USA.
• Att hemisfärens naturresurser är disponibla för att motsvara VÅRA NATIONELLA
PRIORITERADE BEHOV.
Eller för tala med dåvarande
försvarsminister (US) COLIN POWELL, som vid tidpunkten fällde det franka
uttalandet:
”Vårt mål är att
garantera USA-företagen kontroll över ett område som sträcker sig från Nord-
till Sydpolen och fri tillgång, utan några som helst hinder till våra varor,
tjänster, teknologi och kapital på hela hemisfären”.
FERNANDO
BOSSI, argentinsk vänsterintellektuell skribent och författare sammanfattade ovanstående punkter
på följande sätt:
”Det här dokumentet bekräftar principerna för
Monroe-doktrinen och beskriver helt enkelt en plan för att annektera
Latinamerika och Karibien. Enligt denna annekteringsplan utarbetas strategierna
och fienderna definieras”.
Och vilka är general Laura
Richardsons ”fiender”?
– Jag pratar om min motståndare nummer 2 i
regionen, Ryssland (Kina är Nr. 1, reds anm.), som har förbindelser med Kuba,
Venezuela och Nicaragua. Men varför är denna region viktig med alla dess rika naturresurser
och sällsynta jordartsmetaller? Där finns ”Litiumtriangeln” som behövs för
teknik idag. Sextio procent av världens litium finns i Litiumtriangeln; Argentina, Bolivia och Chile (också Mexiko har enorma tillgångar och har
antagit en lag om att instifta ett STATLIGT bolag för utvinning, vilket orsakat
ett ramaskri i USA och hos högern i Mexiko, reds anm.).
· Här har den största oljereserven upptäckts för över ett år sedan utanför
Guyana.
· Här finns Venezuelas olje- och kopparguldresurser.
· Vi har Amazonas lungor i världen och vi har 31 procent av världens
sötvattensreserver i denna region.
Vad jag vill säga är att VI har mycket att göra. Den här
regionen har mycket att göra med NATIONELL
SÄKERHET och VI måste öka VÅRT deltagande”.
Så långt den kvinnliga generalen
Richardson.
Och jämför citatet från 2001 och Santa Fe
IV:
”Att hemisfärens naturresurser är
disponibla för att motsvara VÅRA nationella prioriterade behov”, kompletterat med försvarsminister Colin Powells
ord: ”Vårt mål är att garantera USA-företagen
kontroll över ett område som sträcker sig från Nord- till Sydpolen och fri
tillgång, utan några som helst hinder, till våra varor, tjänster, teknologi och
kapital på hela hemisfären”.
Kartans POLITISKA färg är gjord INNAN
valet i Brasilien som utgör halva Sydamerika.
I DAG ÄR DEN KONTROLLEN STARKT IFRÅGASATT, och USA har inte kunnat hejda framför allt Kinas inträde på den
latinamerikanska kontinenten. Därför far general Richardson som en skottspole
mellan länderna och ömsom lovar och ömsom hotar regeringarna. För i dag är det
delvis en ny politisk karta som har utvecklats i de senaste årens val. Bland de
tidigare totalt underordnade högerregimerna återstår i princip bara Uruguay,
Ecuador och nu också Peru, efter statskuppen mot president Pedro Castillo.
- Har statskuppen i Peru någon geostrategisk bakgrund?
- Har statskuppsförsöket i Brasilia någon längre koppling till Richardsons oro över naturtillgångarna i Sydamerika?
- Har den politiska högerns inledda offensiv mot Colombias president eller upproret i fascismens bastion Santa Cruz, i Bolivia något gemensamt med de nämnda länderna, där vi också måste inkludera Venezuela, som visserligen har nedgjort kontrarevolutionen och USA:s både mordförsök mot en statschef (4 augusti 2018), väpnade expeditioner som det ekonomiska kriget?
Ja, de är alla länder som tillsammans utgör
AMAZONAS.
AMAZONAS ÄR EN JÄTTEMARKNAD för de skrupelfria ekonomiska krafterna i världen. I Amazonas finns
den största kvantiteten av syre och sötvatten på planeten. Amazonas består av
sju miljoner kvadratkilometer och utgör en tredjedel av Sydamerikas yta. Den
största delen av Amazonas återfinns i Brasilien. De övriga länderna är
Venezuela, Colombia, Ecuador, Peru, Bolivia, Guyana, Surinam och franska
Guayana.
”Kungen”, som Venezuelas dåtida president Hugo Chavez uttryckte saken, är
Amazonasfloden. Det är en av de längsta floderna i världen och den största i
vattenmängd. I detta jätteområde finns det järn, olja, ädelsten, trä. I området
lever 20 miljoner människor av vilka 300 000 tillhör ursprungsbefolkningen [1].
År 2017 genomfördes en gemensam militärmanöver mellan Colombia, Peru och Brasilien som kallades "AMAZONLOG-EXPO 2017".
variation av biologiska ekosystem, arter och genetiska resurser. Det finns cirka 1,5 miljoner kända arter men det uppskattas att det kan finnas så många som tio miljoner arter. På detta ska vi lägga 50 000 däggdjur, 20 000 olika slags reptiler, groddjur och fågelarter, 21 000 fiskarter, 140 000 ryggradslösa djur, 90 000 ryggradslösa leddjur, 90 000 underjordsplantor och 270 000 plantor i ytläge samt 55 000 mikroorganismer. I Amazonasfloden och dess 7 000 bifloder flyter 6 000 biljoner kubikmeter vatten per sekund. Denna världsoas är i fara.
Skrev jag 2003 i
ett reportage för den då autentiska Norrskensflamman.
I ARBETET FÖR ”USA:s GEOSTRATEGISKA globala operation för att annektera Latinamerika hävdar den colombianske sociologen
och läkaren Alberto Pinzón att
Amazonasområdet utgör ”en gigantisk gemensam oljekälla” för de fem
länderna Colombia, Ecuador, Peru, Brasilien och Venezuela. Av dessa länder är
det bara två som utvinner olja i begränsad omfattning i området; Colombia och
Ecuador.
Han så då, 2003, att där har vi den
verkliga förklaringen till USA:s direkta attacker i Afghanistan och Irak. Eller
som en USA-general frankt uttryckte saken: ”Om
dessa länder bara producerade rädisor eller rovor skulle det inte hända dem
någonting”.
Vita sötvattensdelefiner, ett unikt fenomen i Amazonasfloden.
OLJAN
Enligt en rapport som publicerades i tidskriften Soberanía.info (2004) kommer Venezuela,
Irak, Saudiarabien, Kuwait, Arabemiraten, Nigeria, Ryssland och vissa länder i
Centralasien vara de enda överlevande producenterna från oljans epok. Alla
övriga, så som Norge, Storbritannien och andra medlemmar inom OPEC kommer inom
några år att stå utan en droppe olja att pumpa upp [2].
USA behöver förstärka sina energiresurser kraftigt
de kommande 40 åren. Det energipolitiska panoramat i världen andas pessimism:
USA producerar i dag 73 procent av den totala energi som landet konsumerar. Men
samtidigt konsumerar USA (2004):
- 33 procent av alla fossila ämnen i världen som
olja, kol och gas.
- Var 4:e oljefat i världen.
- 40 av 100 liter bensin i världen.
- 1 av 3 fossila derivat.
Underskottet på 25 procent av USA:s
energikonsumtion motsvarar tolv miljoner
fat av olja och gas per dag som måste importeras, i första hand från
Latinamerika. ”De tolv miljonerna fat har år 2020 förvandlats till 25-30
miljoner fat och utgör den främsta orsaken till USA:s väpnade interventioner
över planeten”, skriver journalisten och energiexperten Manuel Freytas från nyhetsbyrån IAR-Noticias.
USA gör heller ingen hemlighet av att de anser sig ha en slags överstatlig rätt
över planetens strategiska naturresurser som olja och gas, vilket illustreras
och bekräftas i Dokumentet Santa Fe IV,
som utgjorde en outtalad manual för Bushadministrationens utrikespolitik visavi
Latinamerika, och som nu blivit statspolitik efter general Laura Richardsons
uttalande i veckan, en ”Monroedoktrin” om man så vill.
SITUATIONEN
ÅR 2004:
- USA, Japan och EU konsumerar 67 av 100 liter
bensin.
- 56 av 100 liter derivater.
- 41 av 100 liter av drivmedel (fule oil, drivstoff)
- 60 av 100 liter av andra destillerade ämnen.
- 44,5 liter av världens gas.
- 50 procent av världens petroleum.
- De handlar med 65 procent av världens olja.
I dag har dessa stormakter ett underskott på 40 miljoner
fat per dag av fossila ämnen som år 2020 kommer att öka till 100 miljoner fat.
Ingen av dessa länder beräknas ha oljereserver som räcker längre än 15 år. Äger
inga revolutionära förändringar rum på energipolitikens område kommer dessa
länders industrier och infrastrukturer att ställas inför en dramatisk
situation. Därför existerar det i dag en outtalad allians mellan EU och USA mot
länder som förfogar över oljereserverna.
SOM
SÄKERT MÅNGA MINNS VAR USA:s 6:e president JOHN QUINCY
ADAMS också utrikesminister hos sin
föregångare, den mer ökände och i Latinamerika föraktade JAMES MONROE. Adams fällde den bevingade frasen: ”USA har inga permanenta vänner, bara
intressen”.
Att han hade gått i Monroes skola är uppenbart. Monroe stod ju bakom den
klassiska frasen som varit statspolitik sedan dess; ”Amerika till amerikanerna”,
som om USA skulle vara Amerika och inte bara en del av denna.
I general Laura Richardson hade
de två stofilerna fått en levande efterföljare som Latinamerika bör se upp med.
Men, som en vän sa till mig efter uttalandet:
”Ta´t easy, damen, vi har dig i siktet”!
Latinamerika
ger svar på tal:
KUBAS president MIGUEL DÍAZ-CANEL, som deltog på CELACs 7:e toppmöte,
bekräftade att 'vi måste lära oss (...) var imperiets sanna natur och sanna
intresse ligger, och fortsätta att försvara Jose Martis postulat (...) Martí
kallade oss att hålla våra nationer enade. Det konceptet är lika giltigt som
Our America', enligt Cuba Debate.
BOLIVIAS före detta president EVO MORALES (2006-2019), skrev på sitt
Twitterkonto: ”Vi påminner chefen för USA:s södra kommando om att Latinamerika
inte är hennes bakgård eller hennes gård för att exploatera naturresurser.
Inför det nya interventionistiska hotet från dessa yankies upprepar vi att de
fria folken i `Folkens Enade Amerika´ kommer att försvara sin suveränitet”.
BOLIVIAS PRESIDENT, LUIS ARCE, sa i en intervju med nyhetsbyrån
Télam: 'Vi kommer inte att acceptera att någon hävdar våra naturresurser som
sina egna', och tillade att 'det inte är första gången som USA pratar om våra
naturrikedomar. Nej. Vi kommer inte att acceptera något påtvingande från någon
eller någon som gör anspråk på våra naturresurser som om de vore deras'.
VENEZUELAS FÖRSVARSMINISTER Vladimir Padrino López, försäkrade att ”Latinamerika har upphört att
vara en plats för utplundring” och upplyste den kvinnliga generalen i fråga att
”här skapas ett växande geopolitiskt multipolärt världsblock av en ny ordning”!
Den IRLÄNDSKA parlamentsledamoten MICK WALLACE ironiserade över 'USA:s oro
för demokrati och mänskliga rättigheter' i Latinamerika, när verkligheten är
att 'de är mycket bekymrade över de mineralrikedomar de skulle vilja utvinna.'
Läs mer:
Santa Fe IV:
[1] https://www.oocities.org/proyectoemancipacion/documentossantafe/documentos_santa_fe.htm
[2] Venezuela
är USA:s tredje viktigaste oljeexportör /Flamman 2004)
http://flamman.se/a/venezuelas-oljereserver-kan-bli-storst-i-varlden
