Translate-traducir

Mostrando entradas con la etiqueta Costa Rica. Mostrar todas las entradas
Mostrando entradas con la etiqueta Costa Rica. Mostrar todas las entradas

domingo, 1 de agosto de 2010

“Angreppsplanerna mot Venezuela har inletts”

TEGUCIGALPA/ 2010-07-31 / Parallellt med att Venezuela inringas av nya USA-baser i grannländerna, intensifieras den psykologiska krigföringen. Colombias avgående president Alvaro Uribe anklagar än en gång president Hugo Chavez för att upplåta sitt territorium för den colombianska vänstergerillan FARC-EP.

Enligt Uribe förfogar gerillan över minst tre läger några kilometer in på venezuelanskt territorium där 1500 gerillasoldater påstås härbärgeras. Det är en enorm truppkoncentration som kan jämföras med en svensk armébataljon som hyser 1250 soldater.

– Ett av de fotografierna som presenterades som bevis av Colombias OAS-ambassadör är en sten mitt i en bäck. Jag beordrade soldaterna att lyfta på stenen i händelse av att under den kanske det finns en tunnel som leder till ett gerillaläger i stil med de vietnamesiska gerillasoldaternas, (under USA:s ockupation av Indokina).

Den sarkastiska kommentaren fällde Chavez efter att han beordrat en undersökning av de koordinater (kartbeskrivning) som Uribe-regimen överlämnade till OAS för en vecka sedan. ”Bevisen” är jämförbara med Googles program ”Earth”. Redan dagen efter uttalade sig USA-administrationen oroat och menade att Venezuela borde acceptera Uribes krav på en internationell kommission som undersöker sanningshalten i Uribes foton.

Den venezuelanske presidenten och flera av hans ministrar har den senaste veckan med kraft tillbakavisat Uribes anklagelser som de anser vara en raspig skiva med gamla anklagelser som tidigare visar sig vara grundlösa. Chavez menar också att anklagelserna inträffar i en tid när det återstår ett par veckor av Uribes mandatperiod och att han agerar på uppdrag av Pentagon och State Departement.

Världens största USA-bas i Costa Rica!

Obama är en enorm besvikelse för Latinamerika. Medan alla visste vad Bush stod för har Obama visat sig vara flera snäpp värre. Den 4:e Flottan patrullerar nu som en kontinental gendarm på bägge kusterna.

Laura Chinchilla, Costa Ricas USA-vänlige socialdemokratiske president och landets parlament beviljade i början av juli tillstånd för 7.000 marinsoldater med 40 fregatter och kärnvapenubåtar, hangarfartyg att använda Costa Rica som världens största flottbas. Den har 200 bepansrade attackhelikoptrar och tio attackplan Harriet till sitt förfogande i den påstådda ”jakten på knarkkartellerna”. Latinamerika häpnade över beslutet i ett land där konstitutionen förbjuder Costa Rica till en egen militär organisation. Flottbasen är till och med större än USA:s hittills största flottbas i världen, den i Japan, där USA förfogar över 40 krigsfartyg. I Costa Rica har nu USA-marinen 46 krigsfartyg.

Militär inringning av Venezuela

USA har förstärkt och intensifierat sin aktivitet av de två flottbaserna i Aruba och Curaçao, två holländska kolonier bara några kilometer från den venezuelanska kusten. Militariseringen av Haiti fortsätter och Dominikanska republiken är starkt pressad av USA för att upplåta USA-militär. Puerto Rico har ett hundratal radarinstallationer och har en historisk strategisk position som en utgångspunkt för flera invasioner av de Gröna Baskrarna bara en timmas flygfärd till Venezuela,. I Kuba förfogar USA sedan 1903 över Guantanamobasen. I Honduras har, under statskuppens förlängning, en ny marinbas byggts som betalats av USA:s Södra Militärkommando i Mosquitia vid gränsen mot Nicaragua, 90 minuters flygfärd från Venezuela. En ny marinbas ska byggas på Guanaja, den lilla honduranska ön i Karibien. I El Salvador förfogar USA över en stor flygbas vid Stilla Havet.

Svenskbyggd USA-bas i Colombia

Marinbasen i Bahia Málaga, en av de sju USA-baserna i Colombia, byggdes i början av 1980-talet av svenska byggföretaget ABV som ägdes av Antonia Ax:n Johnsson, SAF:s feminina flaggskepp. Svenska Exportkreditnämnden (EKN) garanterade den ekonomiska investeringen för det svenska byggbolaget och affären som slutade på 250 miljoner dollar, i ett land med en långvarig väpnad konflikt, försvarades av den socialdemokratiske ordföranden Harry Schein med orden att Bahia Málaga skulle vara en bas för kamp mot ”panamanska smugglare”.

I dag kan den svenskbyggda basen bli en utgångspunkt för invasion av Colombias grannländer, Venezuela eller Ecuador. Senatorn Paul Coverdale, en av arkitekterna bakom Plan Colombia sa 1999, att “för att kontrollera Venezuela (läs kontrollen över oljan) måste vi först ockupera Colombia militärt” [*]. Han önskar också en intervention i Ecuador: “Det skulle vara mycket vitalt för indianerna där är farliga”!

Uribe och Obama har hittills hävdat att USA:s sju militärbaser i Colombia ska utgöra spjutspetsen mot knarkkarteller och terrorism. Men ett dokument från det amerikanska flygvapnets kommenterar den viktigaste av de sju baserna, Palanquero, på följande sätt: “Colombia garanterar möjligheten att anföra operationer i ett komplett spektrum för HELA Sydamerika”. Med “komplett spektrum” menas användandet av ALLA VAPENGRENAR SAMTIDIGT.

Kan ingripa i hela Syd- och Centralamerika


Det amerikanska flygvapnet ska rusta upp Palanquero, förlänga landningsbanan för att förvandla basen till en “Lokalitet för Säkerhetssamarbete” (CSL), ett fantasifullt nytt ord för militärbas där USA-lagar ska stå över colombianska. Och den militärpolitiska målsättningen med denna CSL är glasklar:

“Utvecklingen av denna CSL ger oss en unik möjlighet för operationer av ett komplett spektrum i delar av en kritisk region i vår hemisfär där säkerhet och stabilitet är under konstant hot av terroristiska upprorsrörelser finansierade av knarkhandeln, antiamerikanska regeringar. . .”

“Avsikten är att utnyttja den existerande infrastrukturen, förbättra USA:s kapacitet för att snabbt besvara en kris och försäkra den regionala tillgången och USA:s närvaro. Palanquero bidrar med uppgiften till rörelseförmågan för den garanterar tillträdet till hela den sydamerikanska kontinenten med undantag av Kap Horn”.

– Det är inte svårt att föreställa sig vilka sydamerikanska regeringar som av Washington anses vara ‘antiamerikanska regeringar’. Deras (Obamaadminstrationen) ständiga aggressiva uttalanden mot Venezuela, Bolivia och till och med mot Ecuador visar att det är ALBA-länderna som uppfattas som ett ‘konstant hot’. Att ett land klassificeras som ‘anti-USA’ är att betrakta det som en fiende till USA. I detta sammanhang är det logiskt att dra slutsatsen att USA kan reagera med en militär aggression mot en region full av ‘fiender’, sa Eva Golinger i en Flammanintervju i november 2009.

Hennes ord förstärktes i februari 2010 av USA:s samlade underrättelsetjänster (DIA) som i sin årsrapport klassificerade Venezuela och president Chávez som en “Anti-USA-ledare” i regionen.

– Angreppsplanerna mot Venezuela har inletts, sammanfattade Golinger förra veckan i en kommentar Uribes och USA:s anklagelser mot Venezuela.

CIA-pengar till oppositionen

För att öka den inre destabiliseringen av Venezuela visar offentliggjorda dokument som presenterades av Eva Golinger för en månad sedan, att USA:s olika civila CIA-filialer som USAID, NED, med flera har anslagit medel på närmare 40-50 miljoner dollar till den venezuelanska oppositionen för att destabilisera Venezuela.

Raul Castro försäkrar att kubanerna står bakom Venezuela inför USA:s och Uribes attacker:

– Ingen ska tvivla på bakom vem Kuba ska stå i händelse av att det uppstår problem, sa Kubas president och överbefälhavare, Raul Castro i ett tal den 26 juli och 200-årsminnet.

Största massgraven i Latinamerika

Uribe är enormt pressad av uppdagandet av den största massgraven i Latinamerikas moderna historia. I staden Macarena i länet Meta beräknas kropparna av 2000 colombianer vara begravda. Den största delen av offren mördades av arméns och paramilitärens terror mot bondebefolkningen som anklagas stå i tjänst hos FARC-gerillan. Denna har ett historiskt starkt stöd i regionen.

Brittiska parlamentsledamöter som ackompanjerades av de två kvinnliga senatorerna Piedad Cordoba (liberal) och Gloria Inez Ramirez (kommunistpartiet) samt Ivan Cepeda, kongressledamot för vänsterfronten Polo Democratico och son till den mördade senatorn för kommunistpartiet, Manuel Cepeda, deltog i en bred konferens förra veckan i Macarena. Hundratals bönder anklagade armén öppet på konferensen för att stå bakom massgraven. Uribes svar på massgraven blev att anklaga bönderna och de brittiska och colombianska politikerna för att ”stå i tjänst hos terroristerna i Farc”.

Uribes hemliga politiska polis

Men inte bara militärens utomrättsliga avrättningar av civilbefolkningen har skandaliserat Uribe och solkar hans politiska sorti den 7 augusti. Avslöjandena av hur Uribes hemliga politiska polis DAS (Departamento Adminstrativo de Seguridad) förföljde, mordhotade, avlyssnade och gjorde livet outhärdligt för ledamöter av Högsta Domstolen, vänsterpolitiker eller 16 journalister, bland dem Flammans dåvarande korrespondent i Colombia, har kanske ännu mer än massgravarna beskrivit hur Uribe under sina åtta år som president skapat en maffialiknande terroriststat av Colombia. Denne skrivare mottog för tio dagar sedan 450 A-4-papper som beskriver hur DAS förföljde och bevakade mig minut för minut. Men nu finns ett 30-tal av kontraspionagets ledande män bakom galler. Mer om det i ett kommande reportage.

Dick Emanuelsson

lunes, 19 de noviembre de 2007

Myndigheterna saboterar de egna lagarna, säger bananfacket

MANAGUA 2004-0316 / – Vi inledde kampen för upprättelse och skadestånd för våra kamrater. Under årens lopp har vi haft framgångar men fortfarande finns det hinder i vägen.

Det säger Roberto Ruiz, generalsekreterare för fackförbundet FETRABACH (Federación de Trabajadores Bananeros de Chinandega) de fackligt organiserade bananarbetarna i Nicaragua. Han berättar att framgången består i Lagen 364 som talar om skadestånd till dem som drabbats av effekterna av Nemagón. Lagen talar också om att det ansvariga företaget måste deponera en summa pengar i de nicaraguanska bankerna.

– Vi lyckades tillkämpa oss denna viktiga lag och nu är vi inne i processen om att införskaffa bevis för stämningen mot företagen. Bevisen har skickats till domstolen i USA men företagen har fortfarande inte uppfyllt andan i lagen som innebär att de måste sätta in en summa för varje stämningsansökan som är 300 miljoner Cordobas (15 Cordobas är 1 dollar). I stället har de förkastat lagen och försökt förhindra tillämpandet av denna.

Enligt Bananfackets ordförande handlar det om 18.000 bananarbetare i Nicaragua som är direkt drabbade av Nemagonen. Men de som är indirekt drabbade, personer som lever runt omkring plantagerna och som konsumerar vatten och förnödenheter och som är utsatta för den långa förgiftningen av flor och fauna, uppgår kanske till så många som 100.000 människor.

Roberto Ruiz berättar att han just nu sitter i förhandlingar med företaget Dole, huvudföretag för Standard Fruit Co, som säger att de accepterar den nicaraguanska lagstiftningen men att det vill förflytta rättsprocessen till USA.

Likgiltig president

Om friktionerna med de drabbades förening och fackförbundet säger FETRABACH:s generalsekreterare:

– Vi har haft två möten för att lösa de hinder för enighet som uppstått av olika orsaker och jag tror det är möjligt för problemet är gemensamt för oss alla. När vi är eniga gäller det att gå till offensiv för att regeringen ger oss stöd i kampen mot bolagen. Det vi har krävt är läkarundersökningar och läkarbehandling för de dör folk nästan varje dag av gifterna.

· Men regeringen har inte tagit emot en delegation för de drabbade, trots att de dör och att de kamperat i 43 dagar utanför parlamentet….

– Dessvärre har vi en president som varken ser eller hör. Han är likgiltig inför situationen. Men vi ger oss inte. Ert stöd, som vi förväntar oss, är oerhört viktigt för bolagen gör allt för att försvåra rättsprocessen i väntan på att de drabbade dör.

Dick Emanuelsson

Multisarna stämmer tillbaka

<1338>

MANAGUA 2004-0315 / Två av de sex advokatpoolerna som arbetarna anlitade i Nicaragua har sparkats. Orsaken är den klassiska i denna del av världen: korruption och girighet.

Det finns skamlösa advokater som ägnar sig till att utnyttja fattiga människor som organiserat sig för att i en rättsprocess som den mot de 14 bananföretagen, för egen vinning. Många gånger får dessa giriga advokater en stor procent av det utdömda skadeståndet.

I Nicaragua gick advokaterna så långt att de anklagas för att ha förfalskat bland annat läkarintyg.

– Det är sant att Walter Gutierrez, lokalt ombud för USA-kontoret Thomas Wright, förfalskade läkarintyg. Vi gav dem fullmakter för att denna advokatpool skulle representera oss och om USA-myndigheterna en dag säger att vi ska inställa oss för att vittna om dessa läkarintyg så går vi det för att de dömer honom till fängelse.

– Men de transnationella företagen är inte bättre. Här "köpte" de en laboratorietekniker som undertecknade ett vittnesmål om att han hade utarbetat ett antal falska läkarintyg som utnyttjas av multisarna. Därför är det inte arbetarnas fel eller

skuld, för vi deltog i god tro i läkarundersökningarna, utan det är teknikern, som lät sig köpas för 100.000 dollar och de korrumperade advokaterna som borde brinna i helvetet. Men de övriga fyra advokatpoolerna har skött sitt arbete klanderfritt, säger en upprörd Espinales.

Dick Emanuelsson

– USA-bolagen har mördat dessa tusentals vandrande vålnader

<5236>

MANAGUA 2004-0311 / Fjorton bananbolag krossade deras drömmar och framtid.

Först blir jag konfunderad när jag ser massan av tusentals människor i hängmattor i parken framför Nationalförsamlingen. Är det bönder som fördrivits från sina gårdar eller kooperativ som privatiserats av den nyliberala regeringen Bolaño, tänker jag. Men svaret från en äldre man tänder ett ljus.

– Vi är 5.000 bananarbetare som marscherat från bananplantagerna på västkusten för att regeringen ska ge oss stöd i vår stämning mot bananbolagen från USA. Men han vill inte ens ta emot oss, säger den indignerade mannen.

Dessa tusentals människor, som utsatts för pesticider som Di Bromo Cloro Propano, även kallat Nemangón och Fumazone, är bokstavligen förstörda människor, både fysiskt som själsligt. Cancer, förlorat pigment, förstörda njurar eller levrar men även sterilitet och sexuell impotens har medfört att hundratals, förmodligen tusentals centralamerikanska familjer har slagits sönder av frustration, desperation och förtvivlan när relationen kvinna/man har likviderats av USA-bolagets utspyende gifter.

Kvinnan ”brinner” av smärta vid orgasm

– De manliga kamraterna skäms djupt för att berätta att de sexuella relationerna inte längre fungerar. Och du kan tänka dig att när en man i 30-årsåldern, i vårt machoklimat inte kan få erektion, då är det ett dråpslag.

– Men även kvinnorna är drabbade. Många läkare har förbjudit kvinnorna att ha sex ned sina män. Just när kvinnan upplever orgasmen upplever kvinnan i stället något som de liknar vid att de brinner upp av smärta.

Det säger Victorino Espinales Reyes, ordförande för bananarbetarnas förening, ASOTRAEXDAN. De Drabbades förening.

Han bekräftar bilden av det latinska machotänkandet att en kvinna som inte kan ha sexuella relationer med sin man, då duger hon inte längre. Men det är ömsesidigt.

– USA-bolagen har mördat dessa tusentals vandrande vålnader, tillägger han.

Giftet trängde in i porerna

Under drygt 25 år besprutades bananplantagerna med de nämnda växtgifterna som utrotade allt liv i naturen, med undantag för bananen. Fjärilar, maskar, blommor, allt dödades av kemikalierna.

Fälten besprutades såväl manuellt som via flyg under natten eftersom pesticiderna förångades om temperaturen översteg 27 grader. Vid 4-tiden på morgonen, två timmar innan tusentals arbetare gick in mellan bananträden för att hugga ner frukterna eller för att göra underhåll, droppade Nemangonen ner från de breda bananbladen och exponerade på detta sätt de omedvetna arbetarna. I många fall dröjde det ett decennium innan de inre organen som lever, njure eller benstommen i kroppen sakta eller snabbt började brytas ned.

Men inte bara männen som högg ner bananstockarna drabbades. Även kvinnorna vid paketeringen, där bananklasarna tvättas rena i jättelika kar med olika kemikalier för att hålla bananerna färska fram till sin destination, även här utsattes kvinnorna för pesticiderna som tvättades bort av kvinnorna. Giftet trängde in i kvinnorna vars porer i den 40-gradiga hetan var öppna och därmed mottagliga för United Fruits Companys dödliga medel.

– År 2000 genomförde vi en undersökning som visade att 33,5 procent av kvinnorna hade drabbats av cancer i den 3:e slutliga fasen. FN:s hälsovårdsenhet visar att normalkvinnan redovisar en cancerfrekvens på 1-1,5 procent. Hos oss och för våra kvinnor är det en mänsklig katastrof.

Företaget dömdes i USA

Bananarbetarnas ledare säger att egentligen borde ytterligare en stämning göras mot bananbolagen från de 4000 bananarbetare som just nu arbetar och som är drabbade av exponeringen.

Victorino Espinales misstänker att det kan vara så många som 12.000 arbetare som är drabbade. Men dessa arbetare kan inte stämma bolagen så länge sjukdomarna inte har brutit ut.

– Vi är 20.000 arbetare som är direkt drabbade. Men de nya, de 12.000 arbetare i åldern 16-25 år, arbetar med 32 kemikalier varav vi anser att minst åtta av dessa har samma bakgrund som Nemangón. Vad betyder det? Jo att massakern över våra kamrater kommer att fortsätta. Om 10-12 år är det deras tur att befinna sig här för att kräva sin rätt.

Dessa personer arbetar för Chiquita Brands Co men har inga försäkringar eller liknande, de är helt oskyddade, uppger Espinales.

Men inte bara människorna och djuren är drabbade. Hela miljön i de områden där USA-bolagen har exploaterat bananproduktionen är utsatt för giftkriget. Därför borde bolagen också stämmas för miljömord, menar bananledaren.

– Samma företag dömdes i USA av en federal domare att betala 60 miljoner dollar för att avgifta 25 vattenkällor som företaget hade förorenat under bara två års tid med samma pesticider som de har förgiftat nästan tre län i Nicaragua under 30 år!

Giftet kvar i 120 år

Ytterligare en komponent som bolagen har använt lever i jorden mellan 120-140 år. Under den tiden är det inte rekommendabelt att odla något.

För det andra kräver vi att bolagen meddelar att de är beredda att inleda förhandlingar med oss om skadestånd för decennier av giftkriget mot oss.

– Får vi inte i genom dessa krav så rör vi oss inte ur fläcken. Tvärtom, vi kommer att ta hit mer och mer kamrater. Då får vi se vad presidenten gör med så mycket folk från bananregionerna.

Dick Emanuelsson

”Det är Davids kamp mot Goliat”: Standard Fruit Co betalade skadestånd på hundra dollar för ett förstört liv

<2109>

HONDURAS 2004-0315 / De 20.000 nicaraguanska arbetarna kräver sex miljarder dollar i skadestånd av de 14 USA-bolag som stämts av arbetarna. Det har en stenhård dust att utkämpa mot de transnationella bolagens smarta advokater.

I Honduras köpte sig Standard Fruit Co sig fritt från allt ansvar som cancer, sterilitet, impotens och det mänskliga helvete som tusentals bananarbetare och deras familjer upplevde under decennier för ett hundra (100) dollar. Två tusen honduranska kvinnor drabbades också av pesticiderna men fick inte ett öre i skadestånd.

Advokat Enrique Flores var verksam under hela den juridiska processen mot Standard Fruit Co under 1990-talet. Och han är lika kritisk som kollegorna i Nicaragua mot USA-företagens agerande som han betecknar som skamlöst.

– Drygt två tusen bananarbetare som också deltagit i stämningen men som det inte kunde påvisas att de hade blivit sterila, fick en spottstyver, 100 dollar, och via sin namnunderskrift på checken avsade sig alla framtida ekonomiska krav på företaget. Företaget lurade helt enkelt arbetarna och facket genom att påstå, att det enda sätt att få ut skadestånd i USA var att dra tillbaka sin stämning mot Standard Fruit Co, uppger Flores.

Vilka erfarenheter kan han som advokat dra av de honduranska erfarenheterna och vilka lärdomar kan dessa ge till de nicaraguanska bananarbetarna i sitt mål mot USA-företagen?

– De behöver stöd, både nationellt som internationellt. Om de lyckas att undvika att isoleras och splittras så har de stora utsikter att vinna processen. Företagets försvarsadvokater har just riktat in sig på att ”köpa” ledarna, utse dem som arbetarnas representanter, isolera arbetarna för att därefter splittra dem.

– Det är också viktigt att det utövas påtryckningar på internationella människorätts- och fackliga organisationer. Det faktum att arbetarna i vissa mål har fått till stånd en förlikning i USA-domstolar, betyder inte att respektive land ska ge upp sin nationella suveränitet och överge sina medborgare.

– Det här är Davids kamp mot Goliat. Men för den skull är det viktigt att inte ge efter, även om de transnationella bolagen är gigantiska motståndare. Det är ett krig som är värt att utstå.

Dick Emanuelsson

OFFREN FÖR NEMAGON: “HUDEN KÄNNS SOM OM DEN BRINNER”

Offren reser sig och kräver sin rätt

<6961>

MANAGUA 2004-0311 / Fjorton nordamerikanska bananbolag är stämda av tusentals centralamerikanska bananarbetare som utsattes för ett veritabelt giftmord från 1958 till 1993. Latinamerikareportern DICK EMANUELSSON, har träffat några av dem framför Nicaraguas parlament. I 42 dagar har de ockuperat parken för att få hjälp av presidenten i sin kamp för upprättelse.

Det är en hemsk syn och smärtsamt att både se och höra vittnesmålen från offren för de transnationella bananbolagens bokstavliga förgiftning av människor, flora och fauna.

”Många av mina före detta arbetskamrater har avlidit”

Julio Rivera, 73, ser bokstavligen ut som en karta. Hela partier av kroppen är helt vita likt hyn av en albino, trots att han är ordinär nicaraguan, det vill säga mörkhyad.

– Jag arbetade 1976-78 och vi utsattes för en gul vätska som sprutades ut över bananfälten. Vid den tiden funderade man inte över riskerna med kemikalierna. Ingen av förmännen sa eller informerade eller försåg oss med skyddskläder. Men när det började klia i ögonen och på kroppen efter ett antal år kom misstankarna.

Av de fyra bröderna var Julio den ende som arbetade på bananplantagen Maria Elsa, ägt av Standard Fruit Co. Han var den ende av de fyra som drabbades av att pigmentet på halva kroppen försvann.

På grund av skadorna slutade Julio 1978. Men det var bara början. Sedan dess drabbas han av yrsel, illamående, huvudvärk. När han promenerar drabbas han lätt av kramp i knän, fötter och händer.

– Många av mina före detta arbetskamrater har avlidit, andra är rejält sjuka. Cancer, njurar, levern, huden är drabbade. Jag sover en eller två timmar när huden känns som om den skulle börja brinna. Kort sagt, livet förvandlas till ett helvete.

– Här bland de övriga kamraterna ska vi stanna tills vi uppnått en seger som åtminstone gör att vi kan lämna detta jordeliv med värdighet. Men den här regeringen vi har verkar mer vara en underavdelning till den amerikanska regeringen, nickedockor.

* * *

Juana fick livmoders- och strupcancer

Juana Palma arbetade i tio år på paketeringen i en bananplantage i länet Chinandega. Hon ligger i en hängmatta, lägrets “sängar”, och tittar upp med ett sorgset ansikte när jag sätter mig i “grannmattan”.

– Mellan 1970-1980 stod jag i paketeringen och gjorde rent bananerna, skar isär bananstockarna och klistrade på företagsnamnet. Vad vi då inte visste var att pesticiderna flödade i vattnet i paketeringen. Titta så jag ser ut, säger hon och den resignerade kvinnan med det rödfärgade håret verkar plötsligt vakna upp ur en 25 år lång mardröm.

Hennes granne lägger sig i berättelsen och säger att varje droppe som föll på huden orsakade en vit punkt efter en tid om man inte tvättade bort den omedelbart.

– Vi är också många kvinnor som opererats för cancer. Min livmoder tog de bort efter att jag fick livmoderscancer. Därefter fick jag strupcancer och de tog även bort tumören i halsen.

  • Arbetsledningen, vilken skyddsinformation gav de?

– Absolut ingen alls. När vi klagade på att vi började förlora pigment och naglar sa de bara att “stackars liten”. Läkarna spelade med och sa inget alls att pesticiderna skulle vara farliga. De lokala politikerna i San Carlos sa heller ingenting.

Runt omkring oss har allt fler arbetare samlats och en efter en vill de berätta för den utländske reportern om hur de exponerades, som läkarna säger, för pesticiderna.

* * *

Både Daniel och hans söner blev impotenta

Daniel Ernesto Herrera, 50, ser klanderfri ut, på utsidan. Men han inre organ är dabbade och har lett till impotens.

– De som arbetade med mig 1970-80 är alla döda. Det är många som är “likviderade” till 100 procent i förhållandet med sin fru eller man.

Grannkvinnan tilläger att även Ernestos två söner är drabbade av “samma sjukdom”, det vill säga impotens, trots sin ringa ålder. Det är bananbolagens förbannelser över en hel yrkeskår som drabbar generationerna lång tid framöver.

– Vi vet inte om ens barn är drabbade för vi har inte pengar att gå till läkaren för att göra en hälsovårdsundersökning. Denna kostar 150 cordobas (ca 10 dollar) och en lantarbetare har inte denna summa. En ampull kostar 75 cordobas medan en injektion kostar 350 cordobas. Varifrån tar vi dessa pengar?

– Det enda som återstår är att invänta döden, sammanfattar en livstrött Ernesto Herrera.

* * *

Opererad för strupcancer

Joaquin Soto är en av de äldre männen. Men till skillnad från de andra har han en vit näsduk runt halsen trots närmare 40 graders hetta. Orsaken är att han opererades för strupcancer. Han tar bort näsduken och där finns bara ett hål rakt in i halsen.

Han rotar i sin väska och får upp en liten talapparat som han säter mot näsduken. Det är första gången jag gör en intervju med en person i denna belägenhet.

– För fem år sedan opererades jag för cancer, en konsekvens av pesticiderna. Men nu är vi mitt upp i denna kamp för att kräva vår rätt, säger han och tycker att de tolv amerikanska bananföretagen saknar hut i kroppen som gjort en motstämning mot bananarbetarna för bedrägeri.

Enligt experterna är tre län på Nicaraguas västkust drabbat av pesticiderna som i värsta fall kunde föras med vinden så långt som 20 kilometer. En av komponenterna, som Standard Fruit Co:s 17 plantager spydde ut, har en livslängd på 120-140 år. Dt gör att pesticiderna förblir i grundvatten och marker för lång tid fram över med allt vad det innebär för skador på människor, djur och flora.

* * *

Lucas förgiftades, blev krympling och sover varannan natt

Lucas Roque Parrabona är ytterligare en dramatisk syn. Fötter, ben och händer är helt förvridna och deformerade. Han sover 30 minuter varannan natt och skadorna på hans inre organ är på väg att döda honom.

– Mina ben, händer, fötter, huvud och inre organ har deformerats eller förstörts av gifterna sedan 1976, säger han och visar händerna vars fingrar spretar åt alla omöjliga håll.

– Jag var en helt normal man fysiskt sett 1970 när jag började på plantagen. Sedan 17 år sover jag varannan natt, men bara en halvtimme, resultat av kramperna som lett till deformationerna i min kropp.

Lucas arbetade med alla slags sysslor på plantagen. Men hans långsamma död bestod i att han och familjen drack av vattnet som cirkulerade i små kanaler på och utanför bananplantagen, förgiftat av pesticiderna.

– Min familj är också sjuk. Min son var som en 6 månaders bebis trots att han var 6 år när han dog, knappt utan skellett. Samma sak hände när min dotter föddes, ett stycke skinn. Därför sa läkaren att min fru inte kunde föda fler barn för det enda som skulle förlösas skulle bli ett köttstycke utan kroppsbyggnad. Det är vårt öde för min familj.

– Läkarna säger att benen i min kropp och andra kroppsdelar är förtvinande. Det är bara en fråga om när de bryts sönder. Bananförtaget säger att vi är vi försöker bluffa dem och regeringen, stället för att försvara sina egna medborgare, vågar inte säga ett knyst mot jänkarna.

Dick Emanuelsson

När USA-företagen hemlighöll testresultaten om Nemagon (DBCP)

<3839>

Kemiföretagen i USA visste att användandet av DBCP, eller Nemagón, var farligt. Det visade deras hemliga studier. Men de höll tyst tills det upptäcktes, för 30 år sedan.

Enligt dessa studier kunde människor i lantarbete eller på kemiföretag drabbas av en rad komplikationer, som till exempel sterilitet vid exponering av DBCP. Men företagen höll tyst.

Men till slut sprack hemlighetsmakeriet och laboratoriestudier bekräftade att män kunde bli sterila via en kraftig reducering av spermier. En annan sekundär effekt är cancer och deformationer på nyfödda.

Arbetare på manufakturföretag och plantager i USA bekräftade sina svårigheter att få barn. USA:s miljödepartement förbjöd till slut DBCP för nästan all slags tillämpning i jordbruk. Ställd inför detta faktum öste de multinationella bolagen ut dessa gifter över Centralamerika. Tolv USA-bolag inom banannäringen som till exempel Standard Fruit eller United Fruit Company tog emot gifterna som spreds över bananer och arbetare giftet.

Efter att plantagerna hade besprutats fanns ångorna från DBCP kvar lång tid under de stora bananbladen som formade ett tak ovanför arbetarna. Arbetare utsattes också för kontakt med giftet när de fyllde de stora besprutningsbehållarna eller när giftet skvätte tillbaka när det sprutades på stenar eller andra föremål.

Många arbetare vittnade om att de absorberade Nemagón varje dag utan att kunna göra något och på kvällen luktade det Nemagón när de urinerade.

VAD ÄR NEMAGÓN

Nemagón är ett vetenskapligt uttryck för och är en komponent från Dibromo med Cloro Propano kallad DBCP. Den appliceras på en rad pesticider och gödningsmedel som används i jordbruket för att utrota en mask som angriper bananplantan och som i sin mikroskopiska form är känd som Nemátodo.

DBCP distribuerades till marknaden under olika namn. Nemagón var dock det växtgift som hade mest effekt. Inledningsvis anlände det till Honduras och Nicaragua under namn som Fumazone 86 och Hematicida, eller andra namn som arbetarna i dag för kalla kårar av när de förs på tal.

Besprutning av DBCP på plantagerna accelererar framväxten av bananen och ger även större storlek på frukten. En bananstock kan bli så tung som 125 libras, cirka 60 kilo.

Konsekvenserna av direkt eller indirekt kontakt med DBCP utgörs av ett antal komplikationer för hälsan, där den främsta är sterilitet hos män där kroppen inte längre producerar spermier. Men även en reduktion av spermier eller att spermierna inte har den tillräckliga fart som är nödvändig för att befruktningen ska bli ett faktum, är också vanligt.

Den andra fatala konsekvensen av DBCP är att den utvecklar cancer. I flera latinamerikanska länder med bananodlingar har upptäckter av cancer gjorts i magen, livmodern, njurar, testiklar och i tolvfingertarmen.

Cancerinstitutet i USA anser att DBCP utgör en av de starkaste orsakerna till cancer. I egna studier fastslås att Nemagón utvecklar denna sjukdom i en stor variation av organ och kroppsdelar och i allmänhet av små doser.

DBCP är också förenat med kroppsdeformationer vid födsel. Men den orsakar även missfall på kvinnor som exponerats av pesticiderna. I Honduras rapporterades om hundratals missfall vid Standard Fruits plantager efter att pesticider hade använts som gödningsmedel.

En annan skada som upptäckts är Dermatitis, på svenska Hudceliaki séller Dermatitis herpetiformis, (läs mer på: http://www.gastrolab.net/ksqcehus.htm) som är en hudsjukdom som börjar med lätta skador efter hudkontakt med Nemagón. Med tiden förvärras skadorna och vita fläckar uppstår.

DBCP är betraktad som en högst beständig och lättflyktig pesticid. Den bryts sakta ned i marken men förblir där under flera år och kan nå ner i grundvattnet som förgiftas, liksom luft och markyta. Den är högst beständig i vatten.

Dick Emanuelsson

Källa: La Prensa 29 september, 1997

miércoles, 10 de octubre de 2007

Frihandelsval under hot och manipulation

Under hot och manipulation röstade 51,4 procent av folket i Costa Rica ja till frihandelsavtalet CAFTA (TLC på spanska), mot 48,6, en skillnad på cirka 45.000 röster.

– Ni behöver inte komma på måndag om ”NO” vinner folkomröstningen, sa många arbetsgivare till sina anställda.

Bush hotade att säga upp ett annat avtal med Costa Rica. Trots att det inte fick förekomma någon form av valkampanj en vecka innan folkomröstningen, gick självaste president Oscar Arias ut i en sändning i alla tevekanaler och sa att ”det här är sista chansen för Costa Rica att ingå ett frihandelsavtal med världens största marknad, den chansen får vi inte en gång till. Rösta Ja!”

Hans regim bröt mot alla regler och hans vicepresident tvingades till och med avgå. Nittionio procent av de privata massmedierna i landet bröt också flagrant mot vallagen när de bara ett par dagar innan folkomröstningen uppmanade sina läsare, lyssnare och tittare att ”rösta SI den 7 oktober”. Den sista opinionsundersökningen innan valet som visade att NO hade hela tolv procents försprång, förändrades på valdagen med hela 15 procent, vilket visade att hot och manipulation hade gett verkan. “Bravo Costa Rica”, satte The Wall Street Journal sin rubrik på måndagen.

Inte bara den politiska och ekonomiska eliten i Costa Rica har haft mardrömmar om att El Movimiento Patriótico contra el TLC, den patriotiska rörelsen mot TLC, skulle vinna den av folket framtvingade folkomröstningen. Vita huset har antytt att bakom denna mäktiga folkrörelse har Chavez i vanlig ordning dragit i trådarna.

Nu kommer folkrörelsen att utnyttja det finmaskiga nätverk de har upprättat som en bokstavlig parallellregering runt om i landet för att dra in ännu mer samhällssektorer i den politiska kampen i framtiden. Än är inte sista ordet sagt i Costa Rica.

Dick Emanuelsson