Kina och Ryssland stärker banden med Latinamerika

Kinas president Xi Jinping och Venezuelas Nicolas Maduro tar farväl varandra efter den kinesiske statschefens besök i Venezuela där 38 olika avtal undertecknades mellan de bägge länderna.

USA blir allt mer förflyttad till skuggan i det som var dess ”bakgård”

TEGUCIGALPA / 2014-07-24 / Latinamerika har aldrig tidigare upplevt en liknande offensiv från två stormakter som när Kinas och Rysslands presidenter genomförde statsbesök och undertecknade handelsavtal för flera hundra miljarder dollar förra veckan. En blek Obama kunde bara stillatigande observera och konstatera hur USA:s ”bakgård” numera vänder blicken ”öster- och söderut”.

Det sista statsbesöket genomfördes den 22 juli av Kinas sävlige och lugne president Xi Jinping. Kuba var sista anhalten. Xi Jinping och Vladimir Putin inledde redan den 11 juli sin Latinamerikaturné, bara fem dagar innan de skulle slå sig ned på den nya ekonomiska handelsgiganten Bric´s möte i Fortaleza i Brasilien.

Medan USA erbjuder de latinamerikanska och karibiska staterna militär materiel, krigsflygplan, utbildning av ländernas polis- och militärapparat och krediter från Världsbanken och IMF om respektive land privatiserar alla offentliga tjänster, erbjuder Kinas och Rysslands statschefer samma länder krediter och ömsesidigt handelsutbyte med målet att utveckla respektive land.

Putin och Xi i Havanna

De bägge presidenterna som representerar två växande stormakter besökte Brasilien, Argentina, Venezuela, Nicaragua och Kuba. De kinesiska medierna förkunnade att turnén som deras president hade genomfört var ”historisk”.

Putin landade först i Havanna den 11 juli där han träffade den historiske ledaren för den kubanska revolutionen Fidel Castro, undertecknade ett nytt avtal med Kubas president Raul Castro där Ryssland efterskänkte 90 procent av den kubanska skulden till det dåvarande Sovjetunionen. De resterande 3.500 miljoner dollar ska betalas av under en tioårsperiod. Det kan även förvandlas som betalning i gemensamma handels- och industriprojekt.

Den kinesiske presidenten landade, som sista anhalt innan Peking, den 22 juli i Havanna. Även han träffade Fidel. De bägge länderna, som har haft ett oavbrutet politiskt- och handelsutbyte sedan 1949. Nu, den 22 juli 2014 undertecknade de bägge statscheferna inte mindre än 29 ömsesidiga avtal på en rad områden. Bland dem finanser, jordbruk, industri, hälsovård, bioteknologi, olja, energi, miljö, utbildning, telekommunikationer, Internet och digital-TV.

– Den kinesiska delegationen är full av förtroende över framtiden och utvecklandet av relationerna mellan vårt land och Kuba, vi är för alltid bra vänner, kamrater och bröder med Kuba, sa Xi.

Mötet med de fem medlemsländerna i Brics, som också genomfördes på den amerikanska kontinenten, närmare bestämt i Brasilien, markerade också en milstolpe i integrationen mellan Latinamerika och den asiatiske jätten. Brics beslutade som Flamman skrev i föregående nummer om att starta en den Nya Utvecklingsbanken med 100 miljarder dollar i kassavalvet. Kina placerar 41 miljarder och det är naturligt att huvudkontoret för den nya banken kommer att ligga i Shanghai.

Argentina

Argentina fick besök den 12 juli av Putin och efter Brics möte anlände Xi Jinping till Argentina den 18 juli. Putin skrev under flera avtal inom kärnenergins område. Sovjetunionen levererade redan på 1970-talet reaktorer till Argentina.

Xi Jinping undertecknade 20 avtal med sin kollega Christina Kirchner till ett värde av elva miljarder dollar. Bara inom järnvägssektorn uppgår Kinas investeringar till 4800 miljoner dollar. Investeringar kommer också att göra inom varvsindustri. Ett avtal mellan de bägge centralbankerna undertecknades som gör Argentina mindre sårbart för ”Gamfondernas” gränslösa spekulanter.

38 avtal med Venezuela

När den kinesiske presidenten anlände till Venezuela hälsades han välkommen av landets president Nicolas Maduro. De bägge känner varandra sedan flera år tillbaka när Maduro var utrikesminister och sammanträffade med Xi när Chavez var president. En ny kinesisk kredit på fyra miljarder dollar till Venezuela skrevs ut som ska satsas inom den sociala sektorn och infrastruktur i Venezuela. Den kinesiska centralbanken undertecknad också ett avtal med det statliga venezuelanska energibolaget PDVSA för att finansiera en forskning av mineraler som slutar på 691 miljoner dollar. Sammanlagt slöts 38 avtal inom områden som teknologi, industri, finanser, transporter, bostadsbyggande och jordbruk.

Nicaragua

Vladimir Putin besökte också Nicaragua efter sitt besök i Kuba. De bägge länderna har sedan flera år intensifierats sina förbindelser efter att Sandinisterna återerövrade makten i valet 2006. Nicaraguas president välkomnade Ryssland i ett av de största megaprojekten under modern tid, byggandet av en ny kanal mellan Karibien och Stilla havet i Nicaragua till en kostnad av 40 miljarder dollar.

USA:s militära ”tjänster”

I december 2000 offentliggjordes dokumentet SANTA FE IV. Det hade skrivits av bland annat USA-generalen Summers med meriter från gerillabekämpning i Centralamerika, Lewis Thambs, USA:s f.d. ambassadör i Colombia och Costa Rica. Han var spindeln i knarkfinansieringen av «Contras» i Nicaragua/Centralamerika med överste Oliver North som huvudaktör. Dokumentet, som låg till grund för Georg Bushs utrikespolitik anger i korthet följande fyra geostrategiska uppgifter, ordagrant citerade och som blivit USA:s utrikespolitik i sitt förhållande till Latinamerika och Karibien:

1. Kontroll över sunden i Atlanten.

2. Obegränsad tillgång till Panamakanalen.

3. Upprättande av en säker farled runt Kap Horn.

4. Garantier för att länderna i världsdelen inte ska uppträda fientligt mot USA (med direkt antydan mot Kuba och Venezuela och i viss mån Brasilien, reds anm.).
Dessutom ska världsdelens naturresurser vara disponibla för att motsvara USA:s nationella prioriterade behov.

För stöd för dessa punkter sjösattes för andra gången USA sin 4:e flotta. Den hade skapats 1943 och lades i malpåse 1950 men togs återigen fram i juli 2008 för att förstärka USA:s dominans runt den amerikanska kontinentens bägge kuster. 

Parallellt med denna militära doktrin, piskan, accelererade den nyliberala doktrinen 1989 via Washingtons konsensus, den nyliberala modellen som under 20 år i praktiken har krossat fackföreningar och arbetsmarkandslagar där den införts i Latinamerika. I tio punkter handlar den i korthet om att privatisera alla allmänna tjänster och statliga företag, liberalisera ekonomin och öppna för fri import (läs USA-företag som den 4:e punkten i Santa Fe-dkokumentet stipulerar, reds anm), avreglera alla lagar inom ekonomins område men instiftande av lagar som säkerhetsställer privategendomen existens i all framtid.

Det är med denna bakgrund som Latinamerika allt mer fjärmar sig från ”Grannen i Norr” och upprättar handelsavtal med Kina och Ryssland men också mellan de latinamerikanska och karibiska staterna. På ömsesidiga villkor.

Dick Emanuelsson

Messi om det sionistiska folkmordet i Gaza: “Jag ger inga pengar till dem som dödar barn”!

Messi, Argentinas och världens bäste fotbollspelare

Latinamerika, med undantag för “Andernas Sharon”, Juan Manuel Santos i Colombia, fördömer det sionistiska blodbadet på det palestinska folket i Gaza

Av Dick Emanuelsson

ANNCOL / TEGUCIGALPA / 2014-07-31 / Efter att den franska webbportalen Lecompetiteur påstod att den argentinska fotbollsstjärnan Lionel Messi hade donerat 1.000.000 euros till Israel, dementerade världens bästa fotbollspelare denna donation till den judiska staten.

Enligt Hispan-TV uppgav denne att delar av de pengar han spelar in använder han för att hjälpa att bygga skolor och sjukhus i Argentina för de fattiga i Argentina.

Och tillade att han inte kan donera pengar “till dem som dödar barn“.

Den planterade lögnen om donationen till den israeliska mordmaskinen citerades och publicerades i tiotusentals, för att inte säga miljontals medier och bloggar i världen utan att samma medier ifrågasatte och undersökte lögnen. Samma medier, efter att bubblan sprack, har inte dementerat sin publikation.

 

Faksimil av den planterade (av Mossad?) lögnen om att Messi skulle ha donerat en miljon euros till den israeliska terroriststaten.
 

Bolivia förklarar Israel som “terroriststat”

Bolivias president Evo Morales förklarade den 30 juli Israel som en “terroriststat”. Med den bakgrunden flyttas israeliska medborgare ner från 1:a till 3:e klassens personer som från och med i onsdags måste ansöka på ett bolivianskt konsulat eller ambassad i utlandet om visum innan inresa till Bolivia.

Medborgare från Latinamerika, den Andinska Pakten, Mercosur och EU-länder återfinns i Klassifikation 1, vilket betyder att det bara behöver fylla i ett inresepapper när de anländer till Bolivias gräns.

Motivet för att klassificera den israeliska Staten som “terroriststat” motiverade den bolivianske presidenten med den israeliska folkmordsmaskinens utrotning av det palestinska folket i Gaza.

– Israel respekterar varken FN-stadgans principer eller syften eller den Universella förklaringen om de mänskliga rättigheterna, sa Morales vid ett möte med de sociala organisationerna i staden Cochabamba.

Viseringsavtal från 1972 mellan militärdiktaturen och Israel

Med anledning av de nya restriktionerna för israeliska medborgares inresa till Bolivia uppgav han att det nuvarande viseringsavtalet mellan de bägge länderna undertecknades den 17 augusti 1972 då Bolivia styrdes av en militärdiktatur. Det gav israeliska medborgare rätten att resa in i Bolivia utan visum.

– Med anledning av att vi förpassar dessa israeliska medborgare från 1 till 3 på klassificeringsskalan innebär det i klartext att vi förklarar den (Israel) som en terroriststat, med vilken vi tvingas att vidta försiktighetsåtgärder, sa Morales som riktade sina ord till de högsta cheferna inom den bolivianska Migrationsmyndigheten som nu har andra riktlinjer att följa vad det gäller israeliska medborgare.

Regeringen Morales bröt de diplomatiska förbindelserna med Israel 2009 i solidaritet med det palestinska folket efter sioniststatens “brott mot mänskligheten” i Gaza under denna period.

 
Den tyske stjärnspelaren Mezut Özil, är av samma uppfattning som Messi.
Vilken skillnad mot Sveriges högeransikte mot omvärlden, Carl Bildt som
genom sitt stöd till det sionistiska folkmordet på Gaza blir medansvarig!
 

Chile drar tillbaks sin ambassadör i Tel Aviv

Även Chiles samlingsregering uttalar sitt fördömande mot de israeliska väpnade styrkornas blodbad på palestinierna.

Den 30 juli uppgav Chiles utrikesminister Heraldo Muñoz att Chile drar tillbaka sin ambassadör från Tel Aviv. Beslutet ska ses som ett fördömande av den militära operationen som den chilenska regeringen anser vara “helt oproportionerlig”.

Regimen i Israel å sin sida uttryckte sin “djupa besvikelse” över att ambassadörerna från Peru, Chile och El Salvador hade dragits tillbaka i vad som kan betecknas som en latinamerikansk avsky för de dagliga “Guernicablodbaden” på Gaza.

 

Brics förpassar dollar, IMF och Världsbanken till en sekundär plats?

Till Brics möte i Brasilien inbjöds också ledarna för UNASUR som också poserar på det officiella fotot.

TEGUCIGALPA / 2014-07-20 / Den ekonomiska organisationen Brics beslut att starta Den Nya Utvecklingsbanken skakade om det USA-dominerade internationella finansiella systemet. Bricsmötet förra veckan i Brasilien markerade en kvalitativ förändring av de ekonomiska styrkeförhållandena i världen.

Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika utgör Brics och utpekas som så kallade tillväxtstater. Till skillnad mot EU och USA förfogar dessa fem stater över stora naturresurser, en stor befolkning och därmed marknad.

I korthet kan vi avläsa följande:

·         Den kinesiska ekonomin representerar den andra största BNP:n i världen. Indien är 3:a, Ryssland har den 6:e största, Brasilien den 7:e och Sydafrika ligger på 26:e plats över världens BNP. USA har fortfarande den största medan Japan och Tyskland representerar 4:e och 5:e platsen i BNP-ligan.

·         Kina förfogar över 3800 miljarder dollar i ekonomisk reserv, Ryssland 515 miljarder, Brasilien 378, Indien 295 och Sydafrika har 48 miljarder dollar.

·         Tillsammans innehar de 5.000 miljarder dollar i reserver, vilket som grupp blir den första gruppen av fordringsägare i det amerikanska finansdepartementet med en tredjedel av USA:s skuld.

·         Den sammanlagda befolkningen i dessa fem länder utgör cirka tre miljarder personer eller 40 procent av världsbefolkningen. De utgör en stor potentiell marknad för framtiden.

Strategisk maktfaktor

– Mötet förra veckan går mot en process, även om den kan bli lång, där den nordamerikanska hegemonin kommer att övervinnas i byggandet av en multipolär värld, skriver den brasilianske marxisten Emir Sader och fortsätter:

– Sedan slutet av det kalla kriget och uppkomsten av USA som den enda supermakten, har bildandet och konsolideringen av Brics som en strategisk rörelse av geopolitisk karaktär varit det viktigaste som hänt under det nya seklet.

Han menar att även om det finns symptom på ett försvagande av USA:s hegemoni, har landet fortfarande stor makt. Men Brics möte i Brasilien och de enskilda möten som den kinesiske och ryske presidenten höll innan och efter mötet med statscheferna i Kuba, Nicaragua, Argentina och med den latinamerikanska organisationen Unasur och Celac, bekräftar den nya inriktning som Brics utgör i kommersiella och finansiella relationer.

Jättebank

Under temat “Inkluderande tillväxt, hållbara lösningar” fattade Brics beslutet att grunda den Nya Utvecklingsbanken (NUB). Banken startar med ett ansenligt kapital på 100 miljarder dollar. I huvudsak ska banken kanalisera pengarna inom infrastruktur utan de sedvanliga följdkraven på privatiseringar och statlig avreglering. NUB ger också ett skydd för att finanssystemet i respektive land inte ska krascha på grund av spekulativa internationella aktioner.

Den kinesiske presidenten Xi Jinping sa till pressen att “Brics bildande av den Nya Utvecklingsbanken kommer få betydande konsekvenser på lång sikt för blockets medlemmar, men även för andra utvecklingsländer”, och tillade:

– Vi måste upprätthålla en anda av samarbete och uppnå tillväxt i alla ekonomier i meningen att främja en bredare global marknad och arbeta för en bättre världsekonomi.

Xi Jinping fortsatte till Argentina där han undertecknade 19 avtal på sammanlagt 18 miljarder dollar inom kommunikation, hamn och sjöfart med sin argentinska kollega Cristina Fernandez de Kirchner.

Dick Emanuelsson