TEGUCIGALPA / 2010-03-01 / Mer än femtio procent av Chiles befolkning, som är koncentrerade i de tre regionerna söder om Santiago, drabbades av jordbävningen i lördags som mätte 8,8 på Richterskalan.
– Otillräckligheten i regeringens beredskaps- och katastrofplaner av katastrofer av denna storlek har bekräftats. I den här typen av katastrofer är det som vanligt de fattiga som drabbas värst.
Det säger Hernan Soto, reporter på tidningen Punto Final i Santiago, när Flamman lyckas få telefonkontakt med Chile för första gången sedan jordbävningen i lördags.
Militärdiktaturen och de efterföljande center-socialistregeringarna privatiserade nästan allt som går att privatisera. Chile är kanske det mest mobiltelefontäta landet i Sydamerika och Karibien, cirka tio miljoner men hela mobiltelenätet slogs ut av jordbävningen.
Förstörelsen är enorm och när hjälp i form av vatten, förnödenheter, tält och kläder inte kommer finns det bara gevärskulor som kan stoppa den hungrande massan från att inta Wal-Mart och andra storköpskedjor som omedelbart skriker på militär och polis för att aktiekurser och vinster inte ska sjunka alltför dramatiskt.
Generalerna styr
– Det är logiskt att folk reagerar så när deras basbehov inte tillfredställs. En tredjedel av Santiago har inte haft tillgång till energi. Många bostadsområden har inget vatten vilket är ganska oförklarligt för det hände aldrig när företaget var i allmän ägo, tillägger Soto.
– Efter tjugo år finns militären återigen ute på gatorna. Ansvaret för upprätthållandet av ordning och lag ligger nu hos generalerna som i praktiken står över de civila myndigheterna även om man inte säger det högt.
Dick Emanuelsson
