USA-bolag stäms för mordvåg i Colombia

Den mördade fackordförandens änka är mordhotad och väntar i El Salvador på asyl i Sverige.

(BOGOTA 2002-03-23 ) USA-företaget Drummond anmäls nu inför amerikansk domstol i delstaten Alabama. Anklagelsepunkten är att ha anlitat paramilitära dödsskvadroner i Colombia mot den fackliga organisationen. Under 2001 mördades inte mindre än sex fackföreningsledare, däribland två ordförande och en vice. Det colombianska gruvarbetarförbundet får stöd av både Stål- och Gruvarbetarförbunden i USA.

* * *

– På grund av den miserabla behandling av arbetsledningen och det våld som arbetarna utsattes för av paramilitärerna, insåg vi behovet av att organisera oss. Därför bildade vi en lokal fackklubb 1996.

Det säger Francisco Jaramillo, ordförande för Sintramienergética, Energi- och Gruvarbetarförbundet i Colombia. Hans berättelse är skakande och handlar inte bara om mordhot, mord eller försvinnanden, utan också en ren kolonial behandling av arbetarna.

Slog hjälmen i huvudet

En av de fackliga ledarna från området, men som inte vågar uppge sitt namn, hävdar att nordamerikanerna som är verksamma som arbetsbefäl på Drummond i Colombia, har ett förflutet i USA:s väpnade styrkor som stamanställda. Deras erfarenhet av umgänge med människor är av ett helt annat slag än vad en ordinär förman har.

Jaramillo bekräftar denna bild:

– När ’Los Gringos’, arbetsledarna, inte gillade en arbetare, bestraffades denne genom att arbetsledaren tog arbetarens hjälm och slog honom med den i huvudet. Förmannen beordrade armébataljonen, som finns inne på företaget, att kasta ut arbetaren på landsvägen utanför anläggningen. Denna väg utgör en ständig fara ty där frekventerar paramilitärerna hela tiden. Ser de en arbetare där, likvideras han.

Arbetarna utsattes inte bara för de rent fysiska hoten och förföljelserna på Drummond. USA-företaget ville också att USA-lagar skulle råda. Drummond betalade övertid enligt USA-lagar och inte colombianska. Men facket satte sig emot och anmälde företaget till arbetsmarknadsministeriet i Bogota. Men fortfarande betalar företaget inte enligt lagen.

Underjordiska möten

När facket bildades 1996 blev företaget rasande. Aggressioner och fördöljelse inleddes mot både fackledarna som de fackligt anslutna. De sistnämnda avskedades medan de oorganiserade stimulerades.

I USA är det mycket vanligt att företaget föreslår den enskilde arbetaren en så kallad kollektivpakt. Den innebär att löner och andra sociala och ekonomiska villkor fastställs individuellt. Denna pakt existerade också på Drummond men konkurrerades ut när facket trädde in på arenan och krävde kollektivavtal.

– Det var hårda tider. Vi var bara 36 kamrater som var anslutna till den nya fackklubben. Vi kunde inte verka öppet utan tvingades att hålla våra möten i djungeln eller i bergen. Så hård var förföljelsen. Trots att vi var i kraftig minoritet gentemot de oorganiserade, hotade vi med strejk för rätten att sluta kollektivavtal. Dessa modiga 36 kamrater förde fram sina avtalsförslag och lyckades erövra ett kollektivavtal i slutet av detta år.

Blodprov och lögndetektor (!)

Företaget från ”Världens största demokrati”, som den förre folkpartiledaren Gunnar Helén beskrev USA för 20 år sedan, använde sig av lögndetektorer för att fråga om arbetaren hade stulit, om arbetaren hade kännedom om den lokala vänstergerillan och hans inställning till företaget. Francisco Jaramillo berättar att även dessa förnedrande brott mot ILO-rekommendationer anmäldes inför ministeriet i Bogota.

– Om en arbetare inte vill genomföra en arbetsuppgift som han inte fått utbildning på, skickas han till företagsläkaren som tar blodprov för att kontrollera om arbetaren har druckit dagen innan. Skulle de finna spår av alkohol i blodet avskedas han omedelbart.

– Fackets modiga strid har de samtidigt förvandlat det till militärt mål för de paramilitära grupperna. Från och med 1999 riktades mordhoten direkt mot fackföreningsledarna. År 2000 informerade vi åklagar- och alla berörda myndigheter och krävde beskydd för fackets ordförande Valmore Locarno.

Mordvågen

Den 12 mars 2001 mördades Locarno. Men även hans ersättare skulle gå samma öde till mötes i mitten av oktober.

Den 38-årige tvåbarnspappan Gustavo Soler Mora tog över ordförandeklubban efter Locarno. Tillsammans med vice ordföranden Victor Orcasita tog de en av många bussar med arbetare från gruvan den ödesdigra lördagen när just deras buss stoppades av tungt beväpnade paramilitärer. De förde bort gruvarbetarledarna som senare påträffades döda, skjutna i huvudet och med spår av brutal tortyr. Soler och Orcasita mördades just när de och gruvfacket hade överlämnat fackets avtalskrav till USA-bolaget.

Omedelbart utlystes strejk i gruvorna i La Loma och Ciénaga i protest mot morden. Strejken blev total och höll på i tio dagar.

Misstankar började att gro bland facket och arbetarna om var mördarna kunde spåras. Den ansvarige för matsalen, Jaime Blanco, befann sig ständigt omgiven av en grupp beväpnade personer. Enligt fackets ordförande tillhör Blanco ledningen för de paramilitära grupperna i området. Men ingen vågade vittna inför myndigheterna.

– Många arbetare avstod hellre från att äta än att ta emot maten när tungt beväpnade personer fanns vid utspisningen. Detta anmäldes av facket. Svaret kom snabbt: Fackets ledning utpekades öppet av Jaime Blanco som ”medhjälpare till gerillan”. Bulletiner spreds där fackledningen utpekades som ”subversiva”.

Vänder sig till USA

Inför detta makabra panorama, där anställda och deras fackliga representanter mördas, hotas och förföljs av de paramilitära grupperna, har företaget inte gjort några uttalanden eller krävt en grundlig polisundersökning. Därför har facket nu vänt sig till USA och delstaten Alabama, där företagets huvudkontor är beläget och fått fullt stöd av Gruv- och Stålarbetarförbundet.

– Vi har vänt oss till inrikesministeriet, justitieministeriet, till riksåklagaren och till självaste presidenten i Colombia för att få beskydd. Men inget har hjälpt. Därför har vi vänt oss till våra kamrater i USA med en vädjan om hjälp och stöd. Vi har informerat dem ingående, att där vi arbetar och agerar fackligt, så gör vi i det i skuggan av paramilitär närvaro.

– Inför företagsledningen har vi under flera år krävt att de mordhotade arbetarledarna ska få övernatta på arbetsplatsen för att undvika att resa hem på kvällen. Men företagsledningen har vägrat gå med på detta krav. Gustavo Soler, strax innan han mördades, förde fram detta i ett brev till företaget. Men företaget svarade kallsinnigt nej, medveten om riskerna att lämna gruvan efter varje kvällsskift. Utanför väntar i natten dödsskvadronerna. . .

Paramilitär skatt

Jaramillo säger att fackets bevis för anklagelseakten är de faktiska händelserna. Och som om terrorn inte skulle vara nog, har paramilitärerna också börjat att beskatta arbetarna.

– Vi rapporterade till företaget om att paramilitärerna nu tvingar arbetarna att betala en skatt var 14:e dag då 14-dagarslönen betalas ut. Skatten uppgår till 50.000 pesos (ca 240 kr, reds anm). Så agerar paramilitärerna i gruvzonen men företaget säger inte ett knyst.

Inte bara i gruvområdena tar paramilitärerna ut denna skatt. I stora städer som Valledupar, länshuvudstad i länet Cesar, betalar skoputsare, kaffeförsäljare och alla andra små affärsidkare skatt till paramilitärerna. När inte myndigheterna ville agera, tog gruvfacket initiativ till en Frente Comun, en gemensam front mot denna makabra beskattning. Men nästan dagligen mördas människor som sätter sig upp mot det paramilitära barbariet.

Företagsledare & paramilitärer

När den förre ordföranden för gruvfacket mördades i oktober 2001, deltog arbetsmarknadsministern Angelino Garzon i ett möte med den högsta ledningen för USA-företaget. Arbetarna och fackets ledning namngav de starkt misstänkta mördarna, vilket Garzon är vittne på. De namngav också personer ur företagsledningen som de påstår har direkta förbindelser med de paramilitära dödsskvadronerna.

– Företagsledningen lovade att genomföra en grundlig undersökning av uppgifterna för det var konkreta namnuppgifter på företagsledare som beordrade mordet via paramilitärerna på Gustavo Soler. Arbetsmarknadsministern är vittne på dessa uppgifter som inte kom från oss utan från arbetarna.

Alla känner mördarna

I gruvbyn La Loma känner alla till vilka som är paramilitärerna, berättar fackledarna. Myndigheterna, polis och militär vet vilka de är för de samarbetar med paramilitärerna. De internationella människorättsorganisationerna har många gånger anklagat militär och polis för dessa intima kontakter med paramilitärerna. Men i Colombia gör de ansvariga ingenting! säger en förtvivlad Jaramillo

– Med anledning av mötet med ministern, informerades han om existensen av en militär bas vid ingången till gruvan. Till denna bas anländer paramilitärerna och samtalar med militärerna. De äter och ibland övernattar de också på basen. Företaget bryr sig inte om kritiken, trots att även inrikesministern deltog på mötet.

Det säger Joaquin Romero, ordförande för Funtraenergética som samlar fackföreningarna inom hela energisektorn, gruvor, olja och energi, också Sintramienergética.

– Detta företag, som bryter mot de grundlagsfästa fackliga fri- och rättigheterna, vad myndigheterna gör är att belöna det. När en militär bryter mot de mänskliga rättigheterna så befordras han. På samma sätt fungerar de nya lagarna inom gruvsektorn som ger företagen, som till exempel Drummond, lägre skatter. Det är makabert! säger Romero.

Övernattar inte på samma plats

Polisens ignorans är total, menar Jaramillo, som ger exempel på hur människor har mördats 3-4 meter från en polis som inte rör ett finger. Detta laglösa tillstånd har försatt denna del av Colombia i skräck. Den sönderslagna arbetsrätten och de nyliberala arbetsmarknadslagarna har försvagat facket och delat in arbetarna och de anställda mellan organiserade och oorganiserade, mellan de som vågar kräva sin rätt med risk för livet och de som ber till Gud att ”Patron” inte ska avskeda honom i morgon.

Gruvarbetarförbundets ordförande är själv ett offer för det oförsonliga kriget mot facket i Colombia. Sedan 1997 övernattar han inte två nätter på samma plats. Kamraterna i fackklubbarna han besöker sörjer för hans uppehälle, mat och resekostnader, som sker i all hemlighet. I annat fall skulle han lätt bli en ”Dödens lammunge”.

– Bekämpar man inte de paramilitära grupperna och samtidigt rensar upp i de militära och polisiära styrkorna, så spelar det ingen roll hur mycket pengar man anslår till beskydd för de mordhotade fackledarna, säger Joaquin Romero. Förr eller senare mördas vi. ILO:s rekommendationer har ratificerats av Colombia men de följs inte, det är sanningen.

Polisens inblandning tydlig, menar Jaramillo, som ger exempel på hur människor har mördats 3-4 meter från en polis som inte rör ett finger. Detta laglösa tillstånd har försatt denna del av Colombia i skräck.

Gruvarbetarförbundets ordförande är själv ett offer för det oförsonliga kriget mot facket i Colombia. Sedan 1997 övernattar han inte två nätter på samma plats. Kamraterna i fackklubbarna han besöker sörjer för hans uppehälle, mat och resekostnader, som sker i all hemlighet. I annat fall skulle han lätt bli en ”dödens lammunge”.

Även Coca Cola i Colombia har anmälts av facket av samma motiv. I maj kommer domaren i en domstol i Florida att fatta beslut om han ska inleda en rättslig process mot USA-giganten eller inte. Även här har Stålarbetarförbundet gått in med stöd och juridisk assistens. Samma advokat i USA som är ombud för facket på Coca Cola, har nu också ansvaret för stämningen mot Drummond i delstaten Alabama.

Han företräder facket och de anhöriga, med Janeth Boloco, änka till den mördade Valmore Locarno, i spetsen. För även de anhöriga är målsägare i stämningen mot Drummond.

– Janeth befinner sig i El Salvador tillsammans med sina två barn och väntar på besked från svenska ambassaden i Bogota om politisk asyl i Sverige. Hon är starkt mordhotad av paramilitärerna. Som om ångesten och sorgen över sina mördade inte skulle vara nog, fängslades hon dessutom när hon anlände till El Salvador. Som colombian är man stigmatiserad i hela världen och utpekad som knarkhandlare.

Stämningen mot Drummond lämnades in den 14 mars i Alabama och facket väntar på domarens beslut om han ska öppna en rättslig process eller inte mot det mäktiga Drummond.

Dick Emanuelsson

------------------

USA-solidaritet från fackförbund

Morden har starkt fördömts av Internationella Energiinternationalens (ICEM) generalsekreterare Fred Higgs.

– Vi kräver av den colombianska regeringen att den ställer de ansvariga för morden inför rätta. Fram tills att myndigheterna inte har genomfört en grundlig undersökning av dessa mord, är misstankarna att mördarna inte agerade ensamma, sa Higgs efter morden i slutet av förra året.

Morden på gruvarbetarledarna rönte också stor uppmärksammat bland USA:s Gruvarbetarförbund, UMWA, United Mine Workers of America som fördömde morden.

– Vi fördömer å det bestämdaste morden på våra fackföreningsbröder, sa Jerry Jones, vice ordförande i det amerikanska gruvfacket som också är anslutet till ICEM.

De bägge mäktiga USA-förbunden ställer nu upp med allt tänkbart stöd till ett fackförbund som riskerar att fysiskt likvideras.

Dick Emanuelsson
--------------------------------

FAKTA: Kolreserver i världen
Europa
15,2%
Nordamerika
24,2%
F.d. Sovjetunionen
23,4%
Kina
11,1%
Australien
8,8%
Afrika och Mellanöstern
6%
Syd- och Centralamerika
1,0%
Asien och övriga
10,3%
Källa: Drummonds Ltd. Sociala verksamhetsrapport för 1995-2000.

-------------------

Exportländer för gruvbolaget Drummond
Länder:
miljoner ton:
Storbritannien
1,020,914
USA
1,438,819
Nederländerna
1,120,038
Israel
697,231
Tyskland
4,554,996
Danmark
286,177
Italien
146,180
Kanada
127,263
Frankrike
292,396
Portugal
436,579
Övriga
1,188,802
TOTALT:
6,754,399 *
* Utgör 23 % av den totala världsexporten.